Det skrivs och det skrivs

Urval av blogginlägg

Bloggen har fått allt fler läsare och har mellan 4 000 och 20 000 sidvisningar i månaden. Många artiklar har fakta eller perspektiv som man kan vilja gå tillbaks till senare, men det kan vara svårt att hitta. Här har jag sorterat ett antal sådana under några klickbara rubriker för att göra det lättare hitta. Tyngdpunkten är på artiklar med användbara fakta eller djupare analyser, medan lättsammare poster och debattartiklar har utelämnats.(senast uppdaterat 30 december 2021)

Hållbarhet, resursförbrukning och civilisationskritik

Omställningen kommer att ske vare sig vi vill elle...

Den gröna given blandar bort korten

Hur blir det, livet efter corona?

Corona: idag, snart och senare

Är vi vuxna rollen?

Ha tilltro till den mänskliga kreativiteten

Teknoutopisternas framtid finns bakom nästa kulle

Vad är lönsamt?

Klimatet: en fråga utan svar

Samarbete snarare än konkurrens är framgångsfaktor...

Grön tillväxt ifrågasatt - igen

Eldar vi upp väggen för att hålla värmen?

Ekologisk analfabetism

När kommer vi fram till lyckoriket - egentligen?

Hur ökad effektivitet leder till ökad förbrukning

Varför blandar ni ihop välstånd och tillväxt?

Hur bryta tillväxtberoendet?

Vårt behov av framsteg är oändligt

Den slösande effektiviteten

Tillväxten avmystifierad - och naken

Vi kan få det väldigt mycket bättre - utan ekonomisk tillväxt.

Hur kan vi leva utan tillväxt?

Företag ger blanka fan i om vi mäter BNP eller Happy Planet eller HDI
Grön Tillväxt, är det möjligt?
Brist på sand.

Vem står i skuld?

Vad är produktivitet i jordbruket

Inte ens om vi slutade äta skulle vi kunna föda vå...

Öka lyckoproduktiviteten

Arbete till vilket pris?

Den Globala Gyllene regeln: lev på ett sätt som an...

Profit, konkurrensen och maskinen driver tillväxten

Det växande klotet en populär illusion

Vad driver vad?

Tillväxt, symptom eller PROBLEMET

Mer beroende av naturen än någonsin

Det finns andra i båten (än staten och kapitalet)

Vår kolonisationsfas är över

Vad driver vårt handlande?

Från historiskt tvång till mänsklig rättighet.

Misslyckade samhällen

Människans plats

Kan man rättfärdiga kapitalismen?

Inbördes Hjälp

Alarmister?

Marknadsekonomi och handel

Det självförökande kapitalet

Saga från Sandlådan

Handel är bra, men mer handel är inte bättre

Den stora ätstörningen: Maten, makten, miljön

Marknaden, inte vetenskapen styr jordbrukarnas val...

Exportera sig till sämre djurhållning, sämre mat o...

Till den sista droppen

mat som handelsvaror går inte att förena med jordb...

Marknadsmekanismer kan inte lösa miljöproblemen

Varför skall vi bedriva jordbruk i Sverige?

Vill vi ha det globala snabbköpet?

Obegränsad konkurrens inte hållbar

Frihandelsreligionen lägger en död hand på jordbru...

Frihandelslogiken haltar i jordbruksutvecklingen

Utnyttja frihandelsavtalet för att pressa fram åtg...

Jordbruket kostar mer än det smakar

Ekonomisk rationalitet representerar moraliska val

Spelet alla tjänar på, eller?

Konsumtion, inte produktion, driver in fattiga i m...

Varför (den oreglerade) marknaden är en dysfunktio...

Minskad marginalnytta av globalisering?

 

Energi, klimat och kolflöden

(det som handlar om klimatpåverkan av mat finns under Miljöpåverkan av mat)

Skall vi elda upp träden eller låta skogen stå?

Rysaren: Klimatet, oljan eller något annat?

All energi har ett pris

energi för dummies

Kärnkraften: olönsam, osäker och onödig

Varför minskad tillgång till energi innebär kapitalismens död.

Farligt positiva nyheter

Facebook i Luleå - ström för 16000 villor och 8 dieselkraftverk.

energi är världens valuta.

Vår förnyelsebara framtid är ljus

energin kostar mer och mer att få fram

bränna upp maten

Billig energi - nödvändig för ett system som haver...

Obegränsad energi större hot än tillgång

Kärnkraften: vår skuld till framtiden

Energin är nyckeln

När oljan sinar stannar kärnkraften

slutförvaring och annat elände

200 miljarder energislavar

Det stora energipartyt?

 

Geo-engineering, ekosystemtjänster, klimatkompensation mm

Kvävegödsling är ingen förutsättning för kolinlagr...

Att kompensera det man inte vet

Plastkompensation och annan grönmålning

Habitatbanker - fler avlatsbrev

Sätta pris på naturen - eller värdera den på sina ...

Klimatkompensation - ett modernt avlatsbrev?
Vad kommer efter skogen som skövlats?
Varg AB - hur verkligheten igen överträffar mina vildaste fantasier!
Miljöförstöring lönar sig

Köp ofödda barns död så du kan släppa ut (mer) koldioxid
Välkommen till nya väder-världen

Vem skall kontrollera klimatknappen?

Bison betar prärien igen

400 kronor metern för ett dike

Den motvillige planetskötaren

Köp ofödda barns död så du kan släppa ut (mer) koldioxid.

Personliga utsläppsrätter?

 

Jordbrukspolitik, livsmedelsstrategin

Att öka exporten av livsmedel är en dum idé

Hur svensk är svensk mat?

Vår jord och hur vi skall bruka den (video)

Rättfärdig kritik eller omvändelse under galgen?

Skall vi importera vår mat?

Svinaktig matematik, eller hur vi får en levande landsbygd

För en folkets livsmedelspolitik

Lantbrukets konkurrenskraft blir bondens död

Demografi, stort kapitalbehov och låg lönsamhet hindrar unga (blivande) bönder.

Vi behöver fler kor som mjölkar mindre

Att göra mat som man själv vill äta

En strategi för den goda maten

Maten är för billig i butiken och för dyr för framtiden

Livsmedelsstrategin: Fel utgångspunkt, fel analys, fel omfattning och fel åtgärder

Ett nytt samhällskontrakt för jordbruket

Livskraft och konkurrenskraft är två olika saker

Ökad konkurrenskraft är inte svaret

Ny jordbrukspolitisk utredning nämner inte miljömå...

Svinaktig jordbrukspolitik

Jordbruket - vilken industri som helst

 

Produktion och konsumtion (jordbruk och mat)

Automation - ingen räddning för småbruken

’Vem har råd att äta nyttigt?

Uppåt för kyckling, chips, läsk och tomat, ned för...

Vegetabiliekonsumtionen fortsätter att öka

Min pragmatiska jordbrukslära

Varifrån kommer kalorierna

Betesmark, vad är det?

Trendkänslig?

Var skall fettet komma ifrån?

Vi dricker upp mat för 90 miljoner människor!

Dagens menyn

Det är ingen brist på mat

Räcker maten?

Matmatematik

Vad skulle du odla på din lott?

Den galopperande ökningen av grönsakskonsumtionen

Vad äter vi -egentligen?

Kommer mina barnbarn vara hungriga?

Mat utan jordbruk?

Mer från mindre yta?

Är gränsen nådd?

Gastronomisk mångfald och jordbruk hör ihop

Jordbrukets hundra år på fem minuter

Rika svälter inte

 

Miljöpåverkan av mat

Ny metanmatematik

Kons heta andedräkt

Matens globala kolcykel

Konstgödsel är den dolda boven i klimatdiskussionerna

Låt det pragmatiska imperativet bestämma din kost

Inomhusodlingar spar inte mark och vatten

Mat för hälsa och välbefinnande, eller för profit?

Soja för mat och foder, hur ligger det till?

Vegonorm gynnar varken miljön eller hälsan

Klimatmärkning av livsmedel är vilseledande

Mera skitprat

Landskapsmodellen – ät där du bor

Skall kvävet till havet, upp i luften eller tillba...

Vart tar allt kväve vägen?

Grön gloria på sned

Markanvändningen spelar en viktig roll för klimate... (referat av IPCC rapporten om mark och jordbruk

En ohållbar analys och ett ohållbart förslag (en kritik av EAT Lancet)

Fantasifulla forskares falska fakta 2018

Lustgas: den stora datatvätten

Det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser

Jordbrukets växthusgasutsläpp

Hur var det nu med djurhållningens växthusgasutslä...

Matens miljöpåverkan – handel och transporter

Matens miljöpåverkan - kyla

Matens miljöpåverkan - konstgödsel

Miljöpåverkan i livsmedelskedjan-del 3

Miljöpåverkan i livsmedelskedjan-del 2

Både djur och betesmark måste ingå i kalkylen

Miljöpåverkan i livsmedelskedjan.

Myten om den törstiga kon

Glyfosat i den globala konkurrensens namn

Tekno-Jesus skall frälsa oss.

Titta bortom gårdsgrinden - del I

Titta bortom gårdsgrinden - del II

De tomma kalorierna är de stora resursbovarna

Vattenfotavtryck under luppen: att lägga näsan i blöt 

Landskapet jordbrukets viktigaste produkt?

Jordbrukets kostnader är mycket större än matens p...

 

Öl, läsk och snacks är värre energibovar än kött

Inför nolltolerans för bekämpningsmedel i mat!

Medicin med motsatt verkan

Att odla antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens skapas av konventionell djurhållning.

Växande problem med antibiotikaresistens
Vi laddar med kväve utan att ha en susning....

Dags att skydda matjorden

Ekologiskt och regenerativt jordbruk

Kan eko klara kvävet?

Djur skapar ingen växtnäring

Jorden lever

Ekologiskt är mer lokalt och mer svenskt

Ekologisk odling igår, idag i framtiden

Jo vi kan föda världen med ekologiskt jordbruk

Ekomyter sprids av Lomborg

Kalla det icke-ekologiskt!

Varför skall staten reglera ekologisk?.

Förstatligande av ekologiskt lantbruk

 

Animalieproduktion, kött, vegokött, palmolja, proteinskifte mm

Är det slöseri att ha djur?

Vad äter djuren?

Hur stor del av skördarna äter djuren?

Betande tjur kräver ett systemskifte

Är bönder dumma i huvudet?

Give pigs a chance

Ärtor, inget att böna för?

Hur effektiv är laxodling, egentligen?

Djurens roll i ett hållbart jordbruk.

Vegostormen mojnar

Varför växer naturbetesmarkerna igen?

Kött och mjölk från betesmarker

Miljöveganer och betesfanatiker förenen eder!

Mjölk, havredryck, sojadryck - eller vatten? Det är inte frågan.

Tankefel i köttdisken

Pastasallad är inte bättre för klimatet än biff

Ett klimatsmart kött?!

Välkommen omninorm!

Syna vegoköttet

Vem tjänar på proteinskiftet?

Inte lätt med fett

Mindre kött är inte lösningen på matproblemen

Sojakorvens förlorade oskuld

Kan Leonardo räkna?

Är Sk*nkan verkligen bättre än skinkan?

Lagom är bäst - också med kött

När boskapsuppfödning är det mest uthålliga sättet...

En quorny idé

Odlat kött behöver också foder

 

Konsumtion, konsumentmakt

Att producerar konsumtion

Schyssta mörkblå bananer?

Den förnyelsebara karusellen

Myter om vår konsumtion

Tro inte att du bestämmer men använd den makt du har

Konsumenten som syndabock

Myten om konsumentmakten

De förhållande under vilka vi väljer är viktigare ...

Etik till salu?

Vem har makten över maten?

Certifiering, standarder

Tankar om kontroll

Kvalitetsledningsreligionen

Standarder i maktens tjänst

Det Goda Märket eller en miljon bitar information?...

Ekologiskt jordbruk – mer än KRAV

De bästa målarna i den romantiska traditionen: Företagen.

Ekologiskt jordbruk är mer än regelverk

kvalitetsutvärderingsplaneeländet!

Kejsaren är naken

Global utveckling, bistånd

Afrika: utveckling inte hållbar om inte jordbruket...

Vem blir rik i Milleniebyn?

"En hög med pärmar"

Zambia fördel ekologiskt

Dansk utvärdering sågar konstgödselsubventioner i Afrika.

Ny teknik inte främsta vägen ur fattigdom

GMO, kärnkraft, mer energi - allt är för de stackars afrikanernas skull.

hur kommer det sig att bättre vägar tömmer landet ...

Indien: de fattiga får betala klimatkostnaderna

fattigdomskris eller välståndskris?

varför inte globalt socialbidrag?

Om svårigheten att leva som samlare i industrisamhället.

Världshungerdagen

Gröna revolutionen för Afrika - blåa dunster

Samoa: Kommersialisering av småbönder ett dubbeleggat svärd.

Visst behövs bistånd

Till en-procentmålets försvar.

 

Bokrecensioner

Klimat och moral av Magnus Linton (red)

Vårt enda liv av Martin Hägglund

Vad skall vi ha samhället till av Birger Schlaug

Levande Landskap av Mats Ahlberg

Our Renewable Future av Richard Heinberg

Kollaps av David Jonstad

Tillväxt till vilket pris av Mikael Malmaeus

 

Vetenskap, livsåskådning

Lyssna på vetenskapen - med förnuft

Vem i hela världen kan man lita på?

En ny materialism

 

Alternativ

"De flesta förändringar sker därför att folk går på och börjar leva sina liv som om det redan hänt"

Leve det nya matupproret

Bönder och konsumenter förena er

Lokala livsmedelsstrategier för hållbar utveckling...

Jordbruksmarkens värden och roll

Från billig industrimat till skötsel av planeten

Odla mer mat i stan - eller i dess närhet

Kommunistiska kor

Jordbruk som landskapsmålning

Från allt är utbytbart till att bygga relationer

Efter kollapsen

 

Övriga

Kan man mäta hållbarhet?

En hållbar jul på er allihop

Bilen är ingen väg till frihet

Hur farligt är egentligen rött kött?

En varmare verklighet

Klimatdiktatur, marknadsfundamentalism eller duktiga ledare?

Internationella transporter växande miljöproblem

Hur mycket väger den digitala ekonomin?

Högt pris för globala plantager.

Express till fördumningen

När jag är hundra år

Jorden behöver tid

Skåpmat möglar inte alltid

Ekonomisk rationalitet representerar moraliska val

Upphovsrättens diktatur

Varför skall Uppsala växa?

Rut, Rot och Rest - Subventioner till rika.

Migration den mest utjämnande faktorn

Ett globalt Apartheid - en skamfläck för mänskligheten.

Vi blir 7 miljarder idag - låt oss röra oss fritt!

 

Klimat och moral

Klimatfrågan diskuteras ofta i naturvetenskapliga termer. Även om själva uppvärmningen som orsakas av förbränning av fossila bränslen kan bevisas rent naturvetenskapligt är orsaken till att vi bränner fossila bränslen inte naturvetenskaplig utan politisk och ekonomisk. På liknande sätt är diskussionen om mänskligheten skall begränsa den globala uppvärmning som den själv har orsakat i grunden en etisk och moralisk fråga, eller rättare sagt en rad olika frågor. Bör vi sträva efter en mindre befolkning? Kan odemokratiska medel bli en moralisk plikt? Vad betyder framtida generationer? Är det individen eller kollektivet som har det största ansvaret, eller är den distinktionen ens meningsfull? I boken Klimat och moral (Natur och Kultur) har Magnus Linton samlat nio självständiga essäer som har varierade och ibland motstridiga perspektiv på klimatets etik.

Magnus Lintons mycket långa inledning är en hybrid mellan en traditionell inledning, där de olika essäernas huvudlinjer och bokens programförklaring presenteras, och en egen essä eller embryot till en egen bok. Han reser många intressanta frågeställningar, men lyckas inte riktigt väva ihop dem och bokens andra kapitel på ett meningsfullt sätt.

Att det är mänskligheten som orsakat och orsakar den globala uppvärmningen är en villfarelse säger Linton, eftersom det är en liten del av mänskligheten som står bakom detta. När ”vi” skall välja strategier för att förhindra eller anpassa oss till den globala uppvärmningen så finns det ingen mänsklighet utan olika intressen påpekar också Jenny Andersson och Erik Westholm i sin essä. Det finns olika intressen hos dem som lever nu, men också mellan de som lever nu och framtida generationer. Tiden spelar en stor roll i detta och beroende på vilken tid man diskuterar har olika grupper olika intressen. Det är betydlig lättare att komma överens om nollutsläpp 2050 än att dra åt oljekranarna idag. ”Klimatfrågan är till stor del ett tidsproblem: alla fördelar med växthusgaser existerar i nutid, medan alla nackdelar ligger i framtiden”. Karim Jebari diskuterar också tiden och menar att det är viktigt att köpa tid och motverka så kallade tipping points genom att koncentrera insatser på åtgärder som ger snabb kortsiktig klimateffekt snarare än redan nu avveckla de fossila bränslena. Litet brutalt uttryckt, genom att slakta ut kor och får skapas mer utrymme för fattiga länder att komma ut ur fattigdom med hjälp av olja och kol.

Att det finns olika intressen, att individens intressen inte alltid sammanfaller med det allmännas och att enskilda staters intressen inte sammanfaller med mänsklighetens är också bakgrunden till Folke Tersmans krav på starkare överstatliga institutioner som tvingar nationalstaterna att hålla sig till ingångna avtal. Exempel på sådana är en internationell miljödomstol och en demokratisk vald folkförsamling inom FN-systemet. Göran Duus-Otterström förordar i sitt bidrag istället reciprocitet (att gengälda lika för lika) som grundprincip för klimatetik och klimatpolitik. Eftersom det finns människor som redan sänkt sina utsläpp rejält och andra människor vars utsläpp aldrig varit höga så bör vi, individer såväl som stater, gengälda detta genom att sänka våra utsläpp till en hållbar nivå, kompensera de utsläpp vi redan gjort och arbeta politisk för en nollutsläppsvärld. Jag sympatiserar starkt med det perspektivet, men får inte riktigt klart för mig hur reciprocitetsprincipen skall styras just mot dem som redan släpper ut litet. Det är minst lika vanligt att man hör argument som ”jag kan släppa ut så och så eftersom Kalle, Kina eller LKAB släpper ut mer”, vilket också är en form av reciprocitet.  

Ett helt annat angreppssätt för hur vi skall styra världen bort från en hotande klimatkatastrof har John Broome. Han hävdar, trots att han är moralfilosof, att moraliska ställningstaganden aldrig kommer att lösa problemen. Tvärtom. ”Vi kan inte be folk offra sina intressen av moraliska skäl. Vi kan istället utnyttja styrkan i egenintresset” skriver Broome, och trollar bort klimatkrisens konflikter genom att hävda att omställningen inte kräver uppoffringar av någon. Istället för att försöka tvinga exempelvis fossilbränsleföretagen att sluta bryta kol och borra olja skall de helt enkelt ersättas för att göra det. Klimatomställningen skall finansieras av en Världsklimatbank som utöver att betala förorenare också skall stimulera ökad konsumtion: ”Dagens människor kommer att spendera sina subventioner på varor idag vilket avleder resurser från konventionella investeringar” (investeringar i kol, olja mm, min anm). Som satir hade kapitlet möjligen varit underhållande.  

Julia Mosqueras essä om ”Djuren och vi” handlar om hur de tama och vilda djurens rättigheter kan integreras i klimatpolitiken. Hon redogör förtjänstfullt för att det finns konflikter mellan strävanden att skydda ekosystem, förhindra klimatförändringarna och att främja djurens välfärd likväl som det finns konflikter mellan arter och individer. När Mosquera redogör för att många vilda djur lider i naturen och om klimatförändringarna kommer att minska antalet vilda djur, skulle det totala lidandet därför minska, växer dock mina tvivel om att resonemang om minimerat lidande ger oss någon meningsfull vägledning i klimatpolitiken.

Konstvetaren Anna-Maria Hällgren hävdar att det inte går att skilja individen från klippan hen sitter på eller mänskligheten från naturen. Den industriella och kapitalistiska kulturen skiljer naturen från människan och förvandlar den till resurser, något man kan äga eller ha istället för att vara. Hon visar hur konst, som Walter de Marias Earth room i New York, där 130 ton jord under fyrtio års tid kunnat beskådas, kan ge oss möjlighet att uppleva motsatsen till modernitetens dyrkan av produktivitet och tillväxt. Hennes korta essä utgör tillsammans med det sista bidraget av Timothy Campbell de jag uppskattar mest.

Cambells rör sig på minerad mark- få frågor väcker sådana känslor - när han diskuterar om ytterligare ett barn förvärrar klimatkrisen. Han lämnar dock frågan obesvarad och konstaterar att den är mycket besvärligare än det verkar från början. På vägen dit redogör han dock väl för de olika argumenten. Återigen är det våra värderingar och vår bild av mänskligheten roll som kommer att avgöra vilka av argumenten som talar till oss, inte detaljerade uträkningar om hur mycket ytterligare ett barn kommer att släppa ut.

Inget av FN:s klimatpanels (IPCC) många scenarion inkluderar utebliven ekonomisk tillväxt, eller rentav krympande ekonomier. IPCC verkar därmed anse att just det scenariot är helt osannolikt. Samtidigt är den ekonomiska tillväxten tillsammans med befolkningsökningen den kraftigaste drivkraften för den globala uppvärmningen. Genom att utesluta ett nolltillväxtscenario för man samtidigt bort frågan från dagordningen. Själva beräkningen av klimatförändringarna i de olika scenariona är ren naturvetenskap men scenarionas utformning ett resultat av medvetna val och därmed också värderingar. 

På motsvarande sätt som vetenskapen påverkas av värderingar förändras moral och etik av vetenskap. När, exempelvis, forskningen visade att djur har känslor ledde detta till nya etiska ställningstaganden. Det blir emellertid problematiskt när etiken styrs av missförstådd vetenskap eller felaktig data, vilket det finns många exempel på både i klimatdebatten i allmänhet och i Klimat och moral. Hur naturvetenskapen används som slagträ i debatter om klimatet som egentligen handlar om värderingar och etik märks tydligt, inte minst när det gäller skogsbruk och mat. Det skulle ha förtjänat ett eget kapitel, eller en egen bok.

(Ovanstående text publicerades i en något annorlunda version i Ordfront Magasin i november 2021)

Varför säljs inte ekomjölken?

Sedan 2016 har försäljningsvärdet av ekologiska mejeriprodukter i svensk handel minskat med 13 procent. Vad kan det bero på? En rapport från Ekologiska lantbrukarna borrar djupt i detta.

Är det en minskad försäljning av mejeriprodukter överlag?

Nej. Den totala försäljningen av mejeriprodukter i handeln uppgick till 37 miljarder kronor räknat på helåret juli 2020 till juni 2021. Av detta utgjorde ekologiska mejeriprodukter drygt 2 miljarder, eller cirka 6 procent. Mellan 2016 och 2020 sjönk försäljningsvärdet för ekologiska mejeriprodukter med drygt 300 miljoner kronor. Under samma period har försäljningen av konventionella mejeriprodukter ökat med 7 miljarder kronor. Det verkar svårt att förklara den minskade försäljningen med att försäljningen av mejeriprodukter har minskat, eftersom den inte har gjort det.

Har konsumenterna köpt havredryck istället?

Det verkar inte så. När man undersöker konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter utifrån konsumenternas värderingar finner man att både miljömedvetna konsumenter och hälsomedvetna inte i någon större omfattning har övergett de ekologiska mejeriprodukterna exempelvis för växtbaserade alternativ. Rapporten hävdar att intresset för växtbaserat inte har varit negativt för de ekologiska mejeriprodukterna. Underlaget för den slutsatsen är litet svagt i mitt tycke, men det är heller inte osannolikt. Få människor har blivit konsekventa veganer, medan rätt många är vegetarianer eller har minskat sin köttkonsumtion. Det finns ingen koppling mellan minskad köttkonsumtion och minskad mejerikonsumtion annat än om den motiveras av att man helt tar avstånd från djurhållning. Tvärtom, ost och grädde är mycket populära i vegetarisk mat.

Miljömedvetna är en av de få grupper som har ökat sina inköp av ekologiska mejeriprodukter, och eftersom de samtidigt står för en stor del av ekokonsumtionen spelar det stor roll. Denna grupp har dock ökat sin konsumtion av konventionella mejeriprodukter ännu mer (dvs andelen ekologiskt har minskat för gruppen). Ökningen av mjölk, fil och yoghurt har varit större än ökningen av växtbaserade alternativ, enligt undersökningen.

Har utbudet minskat?

Ja! Rapporten slår fast att nedgången i den ekologiska försäljningen främst drivs av minskat utbud, dvs det är färre produkter som erbjuds till försäljning. Detta stöds om man tittar på utvecklingen av försäljningen i de olika affärskedjorna eftersom försäljningen har ökat hos Lidl och Axfood (Hemköp mfl) samtidigt som den minskade hos stora Ica och Coop. Detta stärks också av undersökningar av Ekoweb som hävdar att detaljhandelns kampanjer och andra marknadsföringsinsatser för ekologiskt har minskat kraftigt från toppåren 2014-2018. Störst antalet rena rikskampanjer hade butikerna under perioden 2014-2018. Då ökade den ekologiska livsmedelsförsäljningen med 20-40 procent per år. Sedan 2018 så har antalet rena eko-kampanjer totalt minskat med 25 procent.

Utöver kedjornas bristande engagemang för ekologiskt spelar också det begränsade utbudet (från producenterna alltså) av ekologiska produkter en stor roll. De konventionella produkterna säljs i högre grad i mer förädlad form med högre pris, till exempel som smaksatt, laktosfri eller portionspackad i små bägare. Arla har exempelvis 15 laktosfria yoghurtar med olika smak och olika förpackningsstorlek. Bara en är ekologisk och den är naturell i enliters förpackning.

Majoriteten av de småskaliga ostproducenterna upplever att deras omsättning under 2021 antingen har ökat eller är oförändrad, vilket ytterligare stöder uppfattningen att konsumenterna nog köper om det finns. 

Det är inte du som bestämmer

För den som har varit engagerad i ekobranschen sedan tidernas begynnelse är det rätt uppenbart att marknaden är producent-, politik- och näringslivsdriven, så var det redan från början. Det var inga konsumenter som efterfrågade ekologisk produkter innan vi skapade ett märke, ett regelverk och tillgång till dessa produkter. Och det var först när de blev tillgängliga för ”vanligt folk” i affärerna som försäljningen tog fart.

Livsmedelsmarknaden är i stor utsträckning produktions- och utbudsdriven, det vill säga att konsumenternas efterfrågan spelar en rätt liten roll. Jag utvecklar det mer i artikeln: Tro inte att du bestämmer men använd den makt du har och ännu mer i boken Den stora ätstörningen.

Att det är konsumenten som styr är en ideologisk föreställning som marknadsförs av kapitalismens politruker, eftersom det är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för systemet. Det är också en föreställning som de flesta människor som lever i samhället anammar eftersom de flesta människor tar till sig perspektiv som gör livet uthärdligt och rimligt. Men konsumenten styr ungefär lika litet på den svenska livsmedelsmarknaden som ”folket” styr i folkrepubliken Kina.

Kornas Planet

Kon har spelat en avgörande roll för att bygga samhällen och kulturer, inte minst vår egen. Hennes mångsidighet har förutom mat gett oss skinn, rep, dragkraft, gödning, bränsle, byggmaterial, fungerat som kapital, vårdat landskap, jorden och biologisk mångfald men också gett tröst och sällskap under 11 000 år.

Idag är har många kor avhornats och förvandlats till hårt jobbande industriarbetare. I stället för att symbolisera skapelsen, anklagas nu kon i stället för att förstöra den. Idisslarnas trumfkort, att kunna omvandla gräs och grödor som vi människor inte kan äta till näringsrika livsmedel, ses som en belastning i form av klimatförstörande metanutsläpp och stor markanvändning.

 

1 st 250 kr

4 st 800 kr

Köp Kornas planet direkt från författarna

1 bok 250 kr, 4 böcker 800 kr

 Beställ och betala med swish (mottagare 1231742105, Gunnar Rundgren, eller QR-koden) eller till bankgiro 5033-1768. Glöm inte att ange namn och leveransadress. Vid beställning från utlandet tillkommer 40 kr i frakt, skicka en epost på gunnar(at)grolink.se så skickar vi en räkning med betalningsinstruktion. 

 

 

 

Det går också att beställa boken från de vanliga internetbokhandlarna, exvis  Adlibris eller Bokus. Kornas planet finns också hos någorlunda välsorterade bokhandlare och på de flesta bibliotek.