För några år sedan var det akrylamid
i potatischips. Sedan länge vet vi att nitrosaminer
kan bildas i stekt rött kött. Nu senast får vi höra att processad vegetabilisk
olja innehåller höga halter av cancerframkallande ämnen. Det finns ingen
förhandskontroll av hur olika processmetoder påverkar vår mat. Samtidigt så
skall ”nya” livsmedel undergå rigorös testing innan de får släppas på
marknaden. Det finns ingen vetenskaplig grund för detta.
För ett tiotal år sedan jobbade jag med
export av ekologiska produkter från Uganda till Sverige. I
Bundibugyodistriktet, på Rwenzoris sluttningar, fanns det mycket kunskaper om
olika vilda växter vilka lokalbefolkningen hade använts som mat och som medicin
i århundraden. Några få av dessa bedömde jag ha exportpotential som mat. Och vi
hittade en importör som var intresserad.
Men försöken att exportera stöp raskt när
vi konfronterades med kraven i EU:s
Novel Food regler. Nya livsmedel – Novel Foods (NF) på engelska – är ett
begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon
större utsträckning inom EU före 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste
riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom
EU. Lagstiftningen trädde först i kraft 1997 och har därefter ändrats flera
gånger.
Det är den lagstiftningen som gör att
insekter och produkter från insekter inte får säljas inom EU, även om några
EU-länder har sett emellan fingrarna och låter oprocessade insekter säljas. Det
är en mycket omfattande process att få ett livsmedel godkänd under Novel Food
förordningen. Förordningen omfattar i teorin också processmetoder som gör att
den molekylära strukturen ändras eller där det bildas nya ämnen som kan vara
skadliga (se faktaruta).
I praktiken verkar det dock gälla helt
olika principer för råvaror som inte använts inom EU innan 1997 och för
processmetoder. Växter, svampar, insekter och animalier får bara säljas om man
kan bevisa deras ofarlighet, medan processmetoder inte förhandsprövas. Det är
dessa förhållanden som gör att man inte får sälja insekter som trots allt ätits
i tusentals år i många länder, men man samtidigt får sälja palmolja med
hälsovådliga halter av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar. Dessa ämnen
bildas vid produktion av vegetabiliska oljor (inte bara palmolja utan de
flesta oljor) när oljorna renas vid hög temperatur. Reningen görs för att
ta bort eventuell lukt, färg och smak från oljorna.
På samma sätt har det säkert bildats nya
kemiska föreningar i mängder av andra högprocessade produkter, eller så har
produkten förändrats på ett sätt som förändrar nedbrytningen i kroppen (vilken
kan tänkas vara fallet med homogenisering av mjölk). Användningen av tillsatser
måste godkännas (enligt annan lagstiftning), men godkännandena grundar sig på
begränsade kunskaper och en tillsats kan mycket väl få en annan effekt om den
använts i ett nytt livsmedel eller om den används i ett processat livsmedel. I
praktiken drivs det människoförsök på de långsiktiga effekterna av både
processmetoder och tillsatser. Och vi skall inte tala om effekterna av
den cocktail av bekämpningsmedel som finns i maten.
Jag har ingen patentlösning på hur
lagstiftning och myndigheter skall hantera nya livsmedel. Men det förefaller
mig som man borde vara betydligt mer misstänksam mot processmetoder och effekterna
av tillsatser än mot mat som trots allt ätits i andra länder under lång
tid.
Det är klart att all
"processning" inte är ”farlig” - kokning och stekning är ju redan det
helt "onaturligt". Vi gör ost, jäser surdegsbröd, kokar sylt och
röker kött. Viss gammaldags processning är rätt hårdhänt, som att koka mesost
på vasslen där vi kokar och kokar i evigheter för att dunsta bort det mesta
vatten. Därför kan man inte dra slutsatsen att det är omfattande eller hårdhänt
processning i sig som är skadlig.
Inte heller kan man ju anse att alla
oförädlade växter eller animalier är oskadliga, det finns ju många som är
livsfarliga.
Min tumregel är att försöka undvika mat som
är alltför processad, och framför allt mat som är processad med ny teknik och nya
tillsatser. Givetvis är det inte skadligt bara för att det är nytt, men jag
föredrar helt osolidariskt att låta andra vara försökskaniner för industrins
uppfinningar. Om inte annat så är det en riskminimeringsstrategi.
Däremot tvekar jag inte att äta ”konstig”
mat i andra länder, som insekter, durian eller ospecificerade gröna blad som
folk äter. Jag odlar också gärna nya grönsaker och provsmakar dem gärna.
Vilka livsmedel omfattas av Novel Food förordningen?
Nya livsmedel omfattar livsmedel och livsmedelsingredienser som har någon
av följande egenskaper:
-Har ny eller avsiktligt förändrad primär struktur på molekylär nivå.
Det kan till
exempel handla om förändringar som påverkar produkters konsistens. Ett annat
exempel är substansen DMAA, som har prestationshöjande egenskaper.
-Består av eller har isolerats ur
mikroorganismer, svampar eller alger. Exempel på detta är omega 3- rika oljor
som är framställda ur
mikroalger.
-Består av eller har isolerats ur växter
eller är isolerade ur
djur. Exempel är växten stevia (Stevia rabaudiana L), chiafrön (Salvia
hispanica), insekter (både hela och malda), ett antal asiatiska växter och
örter som blivit avförda som traditionell kinesisk medicin och frukten Carissa
carandas (som endast får användas i kosttillskott).
-Är tillverkade med en ny produktionsmetod, om den innebär betydande
förändringar av sammansättning eller struktur beträffande näringsvärde,
ämnesomsättning eller halt av icke önskvärda ämnen. Ett exempel på ny
produktionsmetod är användning av UV-behandling för att öka D-vitaminhalten i
livsmedel, såsom bröd, svamp eller mjölk. Ett annat är nanoteknologi som också
omfattas av denna förordning.
Källa:
Livsmedelsverkets hemsida