Hur svensk är svensk mat?

Jag har utfört ett uppdrag för Ekomatcentrum där jag reder ut hur beroende svensk jordbruksproduktion är av importerade insatsmedel, och om det skiljer mellan ekologiskt och konventionellt. 

Rapporten i sin helhet finns här

Jag gjorde en presentation av rapportens resultat som kan ses här

Sammanfattningen i rapporten: 

Sammanfattning – eko är mindre beroende av importerade insatsmedel

Är svenska ekologiska jordbruksprodukter mer eller mindre beroende av importerade insatsmedel än svenska konventionella jordbruksprodukter? Den frågan söker den här rapporten svar på.

De grundläggande principerna för ekologiskt lantbruk betonar användning av lokala resurser. Regelverket förstärker detta främst genom förbudet mot användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Rapporten visar att också i praktiken är svensk ekologisk primärproduktion i genomsnitt mindre beroende av importerade insatsmedel än svensk konventionell primärproduktion. Detta är särskilt påtagligt för andelen av intäkterna som går till att köpa importerade insatsmedel. Det betyder att för varje krona som konsumenten lägger på svenska ekologiska produkter så går en mindre del till att täcka kostnaderna för importerade insatsmedel jämför med svenska konventionella produkter. Per kilo är skillnaderna mindre, men ändå betydande för de flesta produkter. Skillnaderna är mycket stora för spannmål, där kostnaderna för importerade insatsmedel i den konventionella produktionen är mer än dubbelt så höga per kilo.

Avgörande för resultatet är användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel i det konventionella jordbruket. För mjölkproduktionen är användningen av kraftfoder och andelen import i kraftfodret också av stor betydelse. Användningen av importerade drivmedel skiljer sig obetydligt åt mellan produktionsformerna trots att det ofta förs fram att ekologisk odling kräver mer körning för mekanisk ogräsbekämpning. 

Jämförelserna bygger på genomsnitt och säger inte mycket om hur enskilda gårdar fungerar. Den enskilde lantbrukaren kan påverka andelen importerade insatsmedel, exempelvis genom att endast använda svenskodlat foder, det gäller både ekologiska och konventionella lantbruk.

Genom ekologiskt jordbruk kan man göra jordbruket mindre beroende av import, gynna ett levande landskap, samt öka lönsamheten och sysselsättningen. En storskalig övergång till ekologiskt skulle genom högre priser minska matsvinn. Förändrade prisrelationer skulle också påverka konsumtionsmönstren så att konsumtionen av vissa produkter sannolikt skulle minska (exempelvis vegetabilisk olja, kyckling och gris) medan andra skulle öka (exempelvis mjölkprodukter och baljväxter). En storskalig övergång till ekologiskt skulle också innebära utmaningar för försörjningen av växtnäring vilka i sin tur skulle påverka produktionsinriktning, skördenivåer och hela livsmedelssystemet samt avloppssystemen.