All energi har ett pris

I senaste numret av Sveriges Natur finns ett bildreportage från Luleälven, med bilder från förr – innan vattenkraften – och nu. Luleälv står för nästan ofattbara 10 procent av all Sveriges elektricitet. Konstigt nog hade inte tidningen något anslutande reportage om den stora älvstriden där Naturskyddsföreningen ju var en betydande aktör. Kampen för att vattnet skulle få strömma fritt var mig veterligen den första stora miljöstriden.

Under 1950-talet växte motståndet fortsatt utbyggnad av de ännu orörda älvarna som kulminerade med striden om Vindelälven. En opinion som från början bara bestod av några hundra älvräddare, hade då växt sig så stark att den lyckades åstadkomma en majoritet i riksdagen mot en fortsatt utbyggnad. I april 1970 beslutade regeringen Palme att Vindelälven inte skulle byggas ut.

(Själv var jag något för ung för vattenkraftstriden, mitt miljöintresse väcktes av trafikmiljön i Uppsala samt av föroreningarna av Mälaren, för att sedan uppgå i tidens kärnkraftsmotstånd, följt av engagemang för ekologiskt jordbruk samt motstånd mot skogsbesprutningarna).

Efter denna seger ifrågasattes nästan varje nytt vattenkraftsprojekt och med ett riksdagsbeslut 1993 utsågs Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven till nationalälvar och skyddades från fortsatt utbyggnad. 

Höljesdammen i Klarälven, foto:Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet

Idag står vattenkraften fortfarande för nästan hälften av vår elkraft och den ingår i kategorin förnyelsebar och fossilfri energi. I och med att kraftverken redan finns och ingen föreslår ny utbyggnad ifrågasätts den sällan. Sedan några år pågår en strid om att miljötillstånden skall förnyas för kraftverken, de måste vidta åtgärder för att minska påverkan på miljön. Men det är klart, den största skadan är redan skedd, och när samhället kräver rivning av fyrahundra år gamla kvarndammar, medan reglerade älvarna ser ut som de gör kan man verkligen fundera på proportionaliteten. Det finns också andra krafter som verkar för att vattendomarna skall luckras upp, ”göras mer flexibla”, framför allt för att möta behovet av mer reglerkraft i framtiden, ett behov som uppstått med en ökad andel vindkraft. Dessa krav drar åt precis motsatt håll.

Det finns mycket att säga om allt detta, men just nu tänker jag mest på hur selektiv debatten och opinionen är vad gäller olika energislag och de många olika sätt vi människor exploaterar natur på. Der Spiegel påstår i en artikel att sötvattensbiomerna är några av de mest hotade i världen, och att de hyser närmare hälften av alla fiskarter, och det låter sannolikt. Sjöar och floders yta motsvarar endast några procent av landytan, men de exploateras i mycket stor utsträckning. I Sverige är ytan av vattenkraftsmagasin och reglerade sjöar nästan lika stor som all åkermark.  Större delen av dessa kraftverksdammar är där det bor väldigt få människor och väldigt långt från de städer där de flesta beslutsfattare, opinionsbildare och journalister bor. På liknande sätt förhåller det sig med utbyggnaden av vindkraften – i ökad utsträckning förläggs vindkraftverken till norra Sverige.

Är vattenkraft bra eller dålig? – det är svårt att ge ett generellt svar på det. ”Bra” eller ”dålig” är subjektiva begrepp som bara är meningsfulla om man har samma värderingar och referensramar. Om man anser att samhällets elkraftsförsörjning och användning är av överordnad betydelse (de är utan tvekan mycket viktiga för detta samhälle) är man givetvis beredd att knäcka några ägg för att få tillgång till vattenkraft. Den orsakar ju också väldigt litet föroreningar. Men om man är renskötare som blivit av med viktig betesmark eller självhushållare som förlorat fisket har man en annan åsikt. Och om man tvingas byta utsikt från en virvlande fors till en torrlagd älvfåra har man både förlorat stora estetiska och ekonomiska värden, att ens hus kommer att spolas bort vid en dammkollaps är grädde på moset.

All energi har ett pris. Därför bör vi göra mycket större ansträngningar att minska energianvändningen.  Det gör det givetvis också enklare att avveckla de fossila bränslena och samtidigt göra förbättringar i reglerade älvar, och att spara de ännu oförstörda vattendragen.