Det är nu ett år sedan Kornas planet kom ut. Den har fått ett fint mottagande och säljer bra, vilket gläder oss. Vi bjuder på ett avsnitt ur kapitlet Kons heta andedräkt, det enda av 22 kapitel som handlar om kornas effekt på klimatet. En rimlig balans tycker vi eftersom det finns så oerhört mycket annat att säga om dessa djur. Medan utsläppen av koldioxid har att göra med hur samhället ser ut, så kommer utsläppen av metan från kon själv och är en direkt effekt av det som är kornas stora fördel. Kornas våm är som ett stort jäskar där cellulosahaltigt material som vi inte kan äta, som gräs, bryts ned av bakterier till sådant som de andra tre magarna och tarmarna kan ta hand om. Vid den syrefria jäsningen i våmmen bildas metan. När korna äter växter kommer en del av kolet tas upp i kroppen och bli ökad kroppsvikt eller mjölk, en del går ut med gödseln och resten med utandningsluften. I kors utandningsluft finns koldioxid, precis som i människans, samt en mängd metan som motsvarar ungefär en tiondedel av mängden kol i fodret.[i] Både koldioxidens och metanets kolatom kommer från den koldioxid som växten har tagit upp och omvandlat till kolhydrater med fotosyntesen. Metanet som korna andas ut (det är där och inte från bakdelen huvuddelen av allt metan kommer) är således en del av kolets biologiska kretslopp. Så varför räknas metanet som ett problem och inte koldioxiden?
Metan är en kraftfull växthusgas, det vill säga att kolatomen i metan orsakar mycket mer uppvärmning än samma kolatom i form av koldioxid. Metan är samtidigt kortlivad i atmosfären och bryts ner på ett tiotal år och orsakar efter nedbrytningen ingen fortsatt uppvärmning.[ii] [iii] För metan räcker det därför att utsläppen stabiliseras på en viss nivå för att de inte skall bidra till fortsatt temperaturökning. Koldioxid lever däremot vidare i atmosfären i tusentals år och fortsätter under hela denna tid att bidra till uppvärmningen. Det är därför som det är så viktigt att snabbt få ner utsläppen av koldioxid till noll och även om koldioxidutsläppen kommer ner till noll kommer inte temperaturen att sjunka inom överskådlig tid, utan bara sluta att öka. Det är alltså bara om metanutsläppen ökar som de ökar den globala uppvärmningen. Trots en kraftigt ökad befolkning har antalet kor i Sverige minskat kontinuerligt under snart hundra år. På 1930-talet hade Sverige sin ko-topp med 1,9 miljoner vuxna kor[iv]. Idag finns det en halv vuxna miljon kor.[v] Astrid Kander, professor på Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet, har beräknat de historiska och nuvarande metanutsläppen och uppskattade 1930-talets utsläpp från svenska nötkreatur till 130 000 ton metan, medan svenska kor vid detta århundrades början släppte ut 93 000 ton metan.[vi] Idag är utsläppen ännu lägre.[vii] Svenska kors metanutsläpp bidrar därför inte längre till någon uppvärmning. Globalt är det annorlunda eftersom metanutsläppen från korna fortsatt ökar. De ökar dock betydligt långsammare än befolkningen.[viii] De senast 20 åren står metanutsläppen från energi- och industrisektorerna för i princip hela ökningen.[ix] De så kallade livscykelanalyserna som ligger till grund för påståendena om att en viss matvara släpper ut si eller så mycket växthusgaser kan inte hantera den här skillnaden mellan metan och koldioxid, utan räknar alla utsläpp av metan från kor som att utsläppen är nya och adderas till de existerande. Michelle Cain, forskare på växthusgaser vid Oxfords universitet liknar en kobesättning som ligger på samma antal djur vid ett stängt kolkraftverk.
Kraftverket bidrog till den globala uppvärmningen när det tidigare var i drift, precis som bondens farföräldrar bidrog till uppvärmningen när de byggde upp sin boskapshjord. Men vare sig en konstant djurbesättning eller ett nedlagt kraftverk bidrar numera till den globala uppvärmningen, skriver Michelle Cain på den brittiska siten Carbon Brief.
En minskning av metanutsläppen, till exempel genom att utrota alla kor, skulle leda till en snabb temperaturminskning, men det är en engångsminskning. Om vi fortsätter släppa ut koldioxid och samtidigt radikalt minskar metanutsläppen kan vi göra ett hack i temperaturkurvan, men i grunden förändrar vi inte den fortsatta utvecklingen. Det är givetvis frestande för politiker som vill visa handlingskraft och snabb effekt av politiken att prioritera sänkning av kornas metanutsläpp snarare än att ta tag i huvudproblemet — de fossila bränslena. Vissa pekar på att det bara är genom minskning av metanutsläppen som vi kan uppnå snabba direkta minskningar av temperaturen och på så sätt undgå att klimatet når tröskeleffekter, tipping points, där exempelvis den arktiska tundran tinar och orsakar ytterligare utsläpp. Men så länge som koldioxidutsläppen fortsätter är det som att slänga isbitar i en kastrull där plattan fortfarande står på max. Om vi avvecklar de fossila bränslena får vi också en kraftig minskning av metanutsläppen på köpet eftersom metanutsläppen från utvinningen av fossila bränslen är större än de från all världens kor. Skillnaden mellan metan och koldioxid påverkar inte bara hur man ska se på köttet eller mjölkens växthusgasutsläpp utan också för hur man värderar olika sätt att hålla korna på. Precis som för oss människor går en stor del av kornas mat åt till att hålla igång kroppen. Om kon producerar mycket mjölk eller om kalven växer snabbt så går det givetvis åt mer foder, men per liter mjölk eller per kilo kött går det åt mindre foder när avkastningen ökar. Det är också det främsta skälet till att uppfödningen har blivit mer intensiv, uppfödarna vill ju spara på foder. En indisk mjölkko släpper därför ut runt fem gånger så mycket växthusgaser per liter mjölk än en svensk så länge man räknar på det gängse sättet.[x]Traditionell mjölkproduktion i Tanzania släpper ut trettio gånger så mycket, nästan alla dessa utsläpp är i form av metan[xi]. Inomhusuppfödda tjurar som äter mycket kraftfoder och aldrig får gå ut, växer snabbt och släpper ut mycket mindre per kilo kött än våra kor som lever på bara bete och hö. Det här resonemanget ställs på ända om man tar hänsyn till metanets korta livslängd. Då blir i stället den minst effektiva produktionen den mest klimatsmarta eftersom den orsakar betydligt mindre koldioxidutsläpp. Mongolernas får och kor blir då helt överlägsna det moderna samhällets fossildopade djuruppfödning.
Metandiskussionerna kompliceras ytterligare av att den officiella klimatstatistiken bara räknar med så kallade antropogena (mänskligt skapade) utsläpp. Som antropogena utsläpp räknas metan från soptippar, bränder, gödsel, kor, risodlingar och metan från utvinning av fossila bränslen. Som naturliga utsläpp klassas utsläpp från våtmarker, termiter, oceaner och permafrost. Den enskilt största metankällan i världen är våtmarkerna, de släpper ut tre gånger så mycket metan som alla idisslare i världen.
Om man odlar upp våtmarker och planterar ris kommer metanutsläppen minska, men det som släpps ut från risodlingarna kommer nu att kallas för antropogena. Om man, som i Sverige och på Sunnansjö, dikar ut våtmarker så att det går att odla morötter och spannmål på dem, eller ha kor som betar, avger de inte längre någon större mängd metan men i stället kommer de att släppa ut stora mängder koldioxid. De minskade metanutsläppen räknas inte in som en minskning av de antropogena utsläppen medan koldioxidutsläppen räknas som en ökning. Det är varken konsekvent eller rimligt.
En annan kinkig gränsdragning är den mellan vilda och tama idisslare. Även älgar, rådjur och hjortar släpper ut metan, men deras utsläpp anses som ”naturliga”. Samtidigt vet vi att jägare och skogsägare bestämmer i lika stor utsträckning hur många älgar som finns i skogen som bönderna bestämmer hur många kor som finns i ladugårdarna. Vi kan inte hetsa upp oss över våra kors metanutsläpp. De har gått lika många kor eller fler på Sunnansjös marker i flera hundra år redan. Någon ytterligare uppvärmning orsakar inte deras metanutsläpp vare sig nu eller i framtiden.
[ii] Allen m fl, A solution to the misrepresentations of CO2-equivalent emissions of short-lived climate pollutants under ambitious mitigation https://www.nature.com/articles/s41612-018-0026-8
[iii] Fuglestvedt J, Implications of possible interpretations of 'greenhouse gas balance' in the Paris Agreement.
[v] http://www.jordbruksverket.se/download/18.563019b71642b2ff18eee2a8/1536062361168/Kapitel%206%20Husdjur.pdf
[vi] Astrid Kander, Blir det bara värre? Svensk klimatpåverkan under 200 år. Ur Svensk mosskultur från 1700 till 1950, Leif Runefelt, KSLA 2007
[vii] https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/FN/national-inventory-report-2018.pdf
[viii] FAOSTAT
[x] FAO 2013, TACKLING CLIMATE CHANGE THROUGH Livestock
No comments:
Post a Comment