Thursday 14 June 2012

Spelet alla tjänar på, eller?

Uppdaterat 14 juni

Det är högljutt och skränigt, papper ligger slängt runt omkring. Det känns mer som en kreatursauktion än som en sofistikerade handel med värdepapper. När jag frågar om varför det är så få kvinnor på golvet säger Joe att det lönar sig att vara stor, lång och högröstad


Mitt lilla spel på råvarubörsen, 19 tusen i vinst på tre dagar!
Vi besöker Chicagobörsen, världens viktigaste handelsplats för terminskontrakt i spannmål och sojabönor (och en hel del annat). David Lehman, med den imponerande titeln Managing Director, Commodity Research and Product Developent Research och Product Research, berättar för oss om hur handeln har utvecklats sedan den startade på artonhundratalet. Volymen av terminskontrakt på jordbruksprodukter har ökat 5 gånger på 10 år.  90% av världens handel med terminskontrakt i majs sker på Chicagobörsen och 50-60% av vetehandeln. Handeln på börsen sätter världsmarknadspriser för majs, vete och soja, största delen av den internationella handeln relaterar sina priser this Chicagopriset. 1,2 miljoner jordbrukskontrakt om dagen handlas på CBOT.

En orsak till ökningen i handeln är helt enkelt att det är möjligt, utvecklingen av elektronisk handel har radikalt ökat möjligheterna får många att delta i handeln, utan att vara fysiskt på plats i "gropen". Den ökade efterfrågan av råvaror som följt på den  ekonomiska utvecklingen i Kina har starkt ökat intresset för handel och spekulation i råvaror. Handeln med majskontrakt motsvarar ungefär tio gånger världsproduktionen av majs. 

Höga livsmedelspriser är ett problem för fattiga som är nettoköpare av mat och en kraftig prishöjning 2008 ledde till att hungern i världen ökade kraftigt. Bönderna svarade dock snabbt med ökad produktion och priserna föll. Förra året var det dags igen och priserna steg kraftigt - men håller nu på att falla.  Prisfluktuationerna var tema för 2011 års hungerrapport från FAO.De kraftiga prishöjningarna 2008 har omväxlande skyllts på ökad odling av energigrödor, köttkonsumtion, höga oljepriser (med följd att både transporter och framför allt konstgödsel  blir dyrare) och spekulation.  
 

Av förklarliga skäl så anser inte herr Lehman att handeln bidrar till ökade livsmedelspriser, snarare tvärtom, men han medger att prisfluktuationerna kan öka på kort sikt. På lång sikt anser han - och de flesta bedömmare - att priset trots allt bestäms av den underliggande tillgången och efterfrågan och produktionskostnader. 

Stora delar av bönderna och användarna av majs (livsmedelsindustrin, kvarnar, köttuppfödare och etanolfabriker) använder sig av terminskontrakt för att säkra priserna för framtida affärer. De vill inte - eller kan inte - ta risken att priset faller eller sjunker kraftigt. Den risken "tas över" av spekulanter.
- It is a den of thieves (ett rövarnäste), är kommentaren från Jack Erisman när vi berättar att vi  besökt Chicagobörsen dagen innan. Jack är en ekologisk bonde i Illinois. Hans konventionellt odlande kollega Bob Stewart har en annan åsikt och hans bror köper och säljer majs på termin i Chicago (läs mer om de besöken på Hungry&Angry). Även Bob anser att spekulanterna kan förvärra prissvängningarna pga av den flockmentalitet de har, men samtidigt så behövs de för att tillföra kapital till marknaden. 

Vem betalar?
Vem är det som får betala för det som spekulanterna trots allt tjänar? Visst, de tjänar ju inte alls alltid något, ibland förlorar de, och förlorar stort. Men det är svårt att tro att spekulationen och all den verksamhet som hör till den - Chicagobörsens skyskrapa tex - skulle finansieras enbart av spekulanterna. Kapitalismens försvarare fnyser oftast åt tanken att ekonomin är ett nollsummespel, där någons vinst bygger på någon annans förlust, och visst har de en poäng när vi pratar om produktion i tillverkningsindustrin. Men jag har inte sett någon som kan förklara vilket mervärde som skapas genom spekulationen. Det framstår som om det antingen är ett pyramidspel som bygger på att det hela tiden kommer in nya aktörer, nytt kapital, eller att det faktiskt är så att spekulationens sammanlagda vinst kommer från livsmedelskedjan - dvs att det är all världens konsumenter som i slutänden betalar. Jag tror att det är både och.


Mer läsning:
En intressant historia över hur handeln med råg havererade på fyrtiotalet på råvarumarknaden.se:
Rapport från ett seminarium med Svenska Kyrkan i oktober 2011:

(Resan ingår i arbetet med boken ”Vi äter jorden” – Naturskyddsföreningens kommande årsbok om  globalt jordbruk. Boken skrivs tillsammans med Ann-Helen Meyer von Bremen.)
OBS: min egen spekulation ovan är på ett "demokonto", dvs innefattar inte "riktiga pengar"