UNT har denna dag en artikel av mig med samma rubrik. Nedan finns en snarlik version men som också har referenser och några fler detaljer.
Så här i juletider brukar det vara en särskild
offensiv mot konsumtionen av animalier. Nu senast kräver vänstern i Stockholm
stopp för köttet på julbordet. Det finns sannolikt skäl för de som äter väldigt
mycket kött att dra ned på sin konsumtion, men det finns inga miljömässiga
eller hälsomässiga skäl för att vi helt skall avstå från animaliska livsmedel.
Det är sannolikt bra för miljön och hälsa om de som äter mycket kött minskar sin konsumtion, särskilt av industriellt uppfödda djur. Det finns däremot inga som helst belägg för att det är bäst vare sig för miljön och vår hälsa att konsumtionen av animaliska livsmedel upphör. Tvärtom, djuren spelar en viktig roll för både maten och jordbrukets resiliens och effektivitet. Detta bekräftades också av FN:s klimatpanel i den senaste rapporten om jordbruket.
Enligt de svenska officiella miljöräkenskaperna stod konsumtionen av animaliska livsmedel för 42 procent av livsmedlens växthusgasutsläpp 2015.[i] Samtidigt står de animaliska livsmedlen för två tredjedelar av allt protein och mycket stora delar av många andra viktiga näringsämnen.[ii] De animaliska livsmedlen orsakar således inte så stora utsläpp i förhållande till sitt näringsinnehåll, jämfört med allt annat vi stoppar i oss.
Klimatpåverkan av metanutsläppen från de idisslande djuren, kor, får och getter, överdrivs också kraftigt av det förhärskande sättet att räkna. Klimatforskare vid Oxforduniversitetet har klargjort att detta sätt att räkna inte är korrekt och inte tar tillräcklig hänsyn till metanets korta livslängd i atmosfären. [iii]
Vi kan inte äta allt som odlas. Vetemjöl, alla vegetabiliska oljor utom olivolja, öl, socker, biodrivmedel, stärkelse och produktionen av växtdrycker, tofu m.m. har restprodukter som används som djurfoder. Skulle alla äta en helt vegansk kost skulle man inte kunna använda sig av alla dessa restprodukter i livsmedelssystemet. Utöver dessa restprodukter kommer vissa år en stor del av vegetabilierna inte hålla den kvalitet som marknaden kräver på grund av vädret eller angrepp av skadegörare. Genom att använda dessa partier som foder kan de ge ett bidrag till livsmedelsförsörjningen.[iv]
Ett jordbrukssystem med en viss andel djurproduktion kan ha mindre växthusgasutsläpp och markanvändning jämfört med ett helt vegetabiliskt jordbrukssystem.[v] [vi] [vii]
Om man kombinerar
djur och växtodling kan lokala resurser utnyttjas bättre och problem med ogräs,
sjukdomar och skadedjur minskas betydligt. På så sätt kan användningen av
konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel minskas avsevärt.
Mjölkproduktion och produktion av nöt och fårkött i Sverige bygger i stor utsträckning på odling av fleråriga vallar. Dessa är en av de fåtal grödor som under svenska förhållanden förbättrar jordstrukturen och kan öka mullhalten i jordarna, en viktig åtgärd för att motverka växthuseffekten. [viii] Denna viktiga funktion för åker och betesmark nämns särskilt i den senaste klimathandlingsplanen från regeringen och januaripartierna. De betade hagmarkerna är också några av de allra rikaste naturtyperna. [ix] De kräver aktivt bete för att behålla sina värden.[x]
Det finns starka skäl att i första hand dra ned på konsumtionen av alla de tomma kalorier som enbart förbrukar resurser och orsakar sjukdom. Den så kallade Prince-rapporten visar att en mycket stor andel av användningen av kemiska bekämpningsmedlen orsakade av svensk konsumtion är i odlingen av frukt och grönsaker, varav det mesta sker utomlands. Rapporten visar att den svenska produktionen har avsevärt mindre miljöpåverkan än den importerade. Att öka andelen svensk mat skulle således kunna ha betydande miljöfördelar utöver de minskade transporterna.[xi] Att öka andelen ekologisk mat skulle ytterligare minska miljöbelastningen.
[i]
Miljöräkenskaperna underlagsdata, https://www.scb.se/contentassets/caecdf84993c4d5ca730368ea53ffb6f/mir_coicop_20190619.xlsx
[ii]
Konsumtion av livsmedel, Jordbruksverkets
statistikdatabas, http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets
statistikdatabas, 2 juli 2019
[iii] Cain mfl, Net zero for agriculture, Oxford
Martin Programme on Climate Pollutants, https://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/publications/net-zero-for-agriculture/
[iv] Matlust 2019, Mjölkprodukter och
vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa, https://matlust.eu/wp-content/uploads/2019/02/MatLust-rapport-mjolk-final-webb.pdf
[v] Zanten, Hannah m.fl. Defining a land boundary
for sustainable livestock consumption.
[vi] Peters, Christian J. m.fl. 2016, Carrying
capacity of US agricultural land, ten diet scenarios, Elementa:Science of the
Antropocene.
[vii] Johan Karlsson, Elin Röös, Tove
Sjunnestrand, Kajsa Pira, Malin Larsson, Bente Hessellund Andersen, Jacob
Sørensen, Tapani Veistola, Jaana Rantakokko, Sirkku Manninen and Stein Brubæ
2017, Future Nordic Diets Exploring ways for sustainably feeding the
Nordics, https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1163192/FULLTEXT01.pdf
[viii] Kätterer, Tomas 2018, Nationell forskning om kolinlagring i mark
(föredrag), http://www.ksla.se/wp-content/uploads/2018/03/Thomas-Katterer.pdf.
[ix] Extrakt 2018, Svårt att nå målen för biologisk mångfald, http://www.extrakt.se/biologisk-mangfald/svart-att-na-malen-for-biologisk-mangfald/.
[x] Naturvårdsverket 2015, Ett rikt odlingslandskap, https://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=30&pl=1#.
[xi] Christel
Cederberg m.fl. Beyond the Borders, https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652618340447
No comments:
Post a Comment