Enfald i skogen

Skogsägaren Harald Holmberg i Lycksele, som vill sköta en del av sin skog med den så kallade naturkulturmetoden, fick avslag även i kammarrätten. (läs mer i Skogsaktuellt). Jag tänker inte utveckla här vad den metoden innebär ( se tex denna artikel) men på det stora hela är det ett kalhyggesfritt skogsbruk, som skapar vackra skogar. Men i Sverige har vi produktivitetskrav på skogen och Skogstyrelsen har rollen som överstepräst som avgör vilken typ av skogsbruk som uppfyller lagens krav på avkastning. Den här historien har många bottnar. En rör äganderätten, där Holmberg och de som stöder honom anser att Skogstyrelsen gör intrång på äganderätten genom att diktera hur skogen skall skötas. Och det gör man. Sen kan man tycka att den heliga äganderätten ibland får böja sig för andra intressen - i alla fall tycker jag det. Det är trots allt bra att samhället kan begränsa folks rätt att exploatera mark om det sker utan hänsyn till miljö, lokalsamhället, kultur osv. Detta oavsett om det gäller grustag, skog eller vattendrag.

Det som är upprörande här är att Skogsstyrelsen så hårt driver produktionsmålen, och att man så bestämt avfärdar alternativa sätt att sköta skogen. Hitills har Skogstyrelsen påfallande ofta haft FEL och de förhärskande iddeerna inom skogsbruket visar sig ofta senare vara felaktiga. se t.ex. effekterna av Gudrun, vilka blev mycket värre pga av ensidig satsning på gran. Vi fick själva åläggande att avverka och plantera mark, vilken senare, just för att vi vägrade kunde avsättas som frivillig naturreserv. Om Skogstyrelsen hade fått bestämma hade det blivit granåker. Skogsbruk är så oerhört lånsiktigt att det inte är någon som kan förutse hur marknad och samhällsintressen ser ut om femtio år (hur många skulle ha räknat med skogens roll som kolfälla för tjugo år sedan). Inom rimliga gränser bör vi i stället uppmuntra mångfald i skogsbruket. Personligen tycker jag att resonemanget bakom naturkulturmetoden verkar sunt, och mycket sundare än tankarna på att vi skall börja intensivodla skog vilket just föreslagits från SLU. Heja Harald!

Vadå besparingar?

Vem är det som säger att kommunerna snålar? Idag kom min mammas nya fördtjänstkort på posten. Det visar tydligt att Uppsala kommun minsan inte snålar och att den också har en mycket optimistisk syn på sina medborgares förväntade livslängd.

Min mamma är åttiofyra år och kortet är giltigt till 30 september 2050.

EU censurerar miljöråd - Sverige lägger sig platt

Man trodde kanske att den offentliga censurens tid var förbi, men uppenbarligen inte. Våra myndigheter har varit snabba att försvara yttrande och tryckfrihet vad gällde de sk Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om israelisk organhandel med hänvising till yttrande och tryckfriheterna. Det tycker jag är bra. Men när åsiktsfriheten kommer i konflikt med det moderna samhällets heliga principer då gäller den tydligen inte, ja då gäller inte ens att sanna påståenden får spridas av en svensk myndighet.

EU Kommission har talat om för Livsmedelsverket att de måste göra om sina miljökostråd för att de förespråkar närproducerat. Anledning är inte att EU har visat att råden är felaktiga, utan för att de strider mot EUs grundrättighet om fri rörlighet av varor att en svensk myndighet skulle propagera för närpoducerade (läs svenska) livsmedel. Detta är skrämmande.

Det finns en del sakliga invändingar mot ett ensidigt förespråkande av närproducerat. Det är t.ex. inte alls alltid fallet att de står för mindre energiåtgång, ännu mindre om man som konsument åker bil runt för att köpa direkt ute på gårdar. Det betyder inte att det är fel med närproducerat, det finns också andra värden än de rent energimässiga. Men det är inte det frågan gäller här, EU har inte kritiserat sakinnehållet, enligt de pressrapporter som finns, utan helt inriktat sig på att råden strider mot den fria rörligheten av varor. Det i sig är förstås nonsens. Livsmedelsverket har ju inte hindrat någon fri rörlighet eller föreslår några åtgärder mot import av mat. EU verkar ha uppfattningen att det skulle vara svenska myndigheters skyldighet att propagera för ökad rörlighet av varor, som om det inte redan går tillräckligt många långtradare på våra vägar.

Men det är som sagt inte sakfrågan det gäller, utan det gäller åsiktsfrihet. Det är mycket oroande att EU anser sig ha rätt att utöva censur- allt i den fria rörlighetens namn - och att svenska myndigheter och regeringen lägger sig platt för detta. Skäms!

Läs mer om det:
ICA Nyheter
Allt om mat
Miljöaktuellt

Tveksamt Greenpeace

Greenpeace protesterar mot att fiske är tillåtet i Kosterhavets nationalpark.

Jag har stor respekt för Greenpeace, men ibland tar de fel. Eller även om de kanske har rätt vad gäller en detalj så ser de inte skogen för alla träd. Och det tycker jag är fallet här.

För den som orkar läsa engelska så utvecklar jag mina argument på Garden Earth.

Vär kolonisationsfas är över

Nils Uddenberg skriver i sin bok Ett djur bland alla andra: ”Sven Hedin på sitt snötäckta pass i det avlägsna Transhimalay kan symbolisera en mänsklighet som nått vägs ände. Mänsklighetens kolonisationsstadium är förbi. Det finns ingen ny mark att erövra, vi måste lära oss att leva på den vi har tillgänglig. Pionjärmentaliteten måste ersättas av andra tankemönster.” (Uddenberg 1993). Denna tankegång delas inte av dem som ser hur kapitalismens obändiga energi ständigt utvidgar vår värld. ”Erövring av luften kan mycket väl bli lika viktig för människan som erövringen av Indien[1] – vi får inte blanda ihop geografiskas gränser med ekonomiska gränser” skrev Schumpeter 1942. Och visst hade han ”rätt”, flygindustrin kanske omsätter lika mycket som Indiens BNP, det skulle inte förvåna mig. Och gör den inte det så kan vi lägga till värdet av radio- och tv-trafik för att inte tala om de licenser som sålts för mobiltelefonnäten till enorma priser i vissa länder. Men han hade också så grundligt fel, därför att han inte ser att ekonomin trots allt är ett undersystem av naturen och inte tvärtom. Vi skall inte blanda ihop ekonomiska och geografiska, eller biologiska gränser, det är så sant, men det betyder inte att ekonomin kan överskrida några av dessa gränser, det betyder bara att när man nått en sådan gräns så får man expandera någon annan stans i enlighet med den eviga tillväxtens logik. Han må vara förlåten för att inte se de definitiva gränserna som finns, men idag borde det vara klart för alla.


I naturen är vissa arter pionjärarter, kolonisatörer. De är de första som intar nya områden, t.ex. mark täckt av lava, naken jord lämnad öppen av jordskred osv. Deras roll[1] är att bereda den nakna jorden för ett rikare liv. De är specialister på att leva på lite näring, oftast på lite vatten, de behöver mycket ljus osv. En typisk pionjärart i Sverige är björken. I takt med att björken växer upp skapas en miljö där granar kan gro, eller ek eller bok om klimat och jordmån tillåter. Sakta men säker trycks björken tillbaks, men när marken läggs naken av ett omkullfallet träd, är det sannolikt att en ny björk kan gro. Björkar har lätta frön som blåser långt, så när de fullgjort ”sin uppgift” på ett ställe gror de någon annan stans.

Människan är en storartad kolonisatör. Hon har gett sig ut över hela världen och nästan överallt har hon lyckats hitta en ekologisk nisch. I många av dessa nischer var hennes plats väl definierad och hennes antal reglerades av begränsningar i den naturliga miljön, och hon saknade ofta möjligheter att på ett radikalt sett förändra detta. Därför har traditionella samhällen vilka levt på samling, jakt och fiske varit relativt stabila. I och med jordbruket inleddes en ny fas. Människan ändrade ekosystemen i mycket större utsträckning än tidigare, det ledde också till förändringar i samhällsorganisation. En ny balans inträdde efter ett tag, men jordbrukssamhället var på många sätt känsligare för störningar, och effekterna kunde vara dramatiska för mänskligheten. Pest och andra epidemier samt missväxt av nyckelgrödor kunde plötsligt kasta mängder av människor i svält. En annan betydande förändring var när människan kunde tygla fossil energi. Detta frigjorde henne från att i grund och botten vara beroende av sin egen metabolism utan hon kunde nu sätta otroliga resurser i arbete. Detta ledde till en sista radikal expansion till vad vi har idag. Ekosystemen omskapades i en aldrig tidigare skådad utsträckning.

Men nu har vi nått en mättnadsfas. På något sätt verkar vi anpassa oss till det – hur kan vi annars förklara att befolkningen inte längre växer i de mer ”utvecklade” länderna. Samtidigt har vi inte insett vidden av det hela: att vi nu behöver en ny ekonomi och ett helt nytt samhälle. De beteenden som är lämpliga och ändamålsenliga för en art i ett intensivt tillväxtskede av sin utveckling är inte lämpade när man skall finna balans. På det personliga planet har många redan gjort sådana val, men det har inte slagit igenom i samhällsdebatten. Inte heller i de regleringssystem som styr vår ekonomi, och genom att vi har låtit ekonomin få överhöghet över alla andra områden, inte heller i samhället i stort. Vi får inte glömma att vi måste ”låta[2]” de fattiga två tredjedelarna av mänskligheten att ”komma ifatt” medan vi tar en paus och njuter av livet. Denna tillväxt i uländerna är inte ”frikopplad” från ökat resursutnyttjande, det handlar om reella materiella saker som elektricitet, hus, vägar, vatten och avlopp.

Det finns förstås ett motsatt scenario, ett scenario där vi utvecklas i ett fjärde steg, en ny expansionsfas, med våldsamt mycket fler människor. Men det finns ingen som har visat vad ett sådant fjärde steg kunde tänkas vara, vart det skulle leda. Det så kallade informationssamhället har inte den sprängkraft som behövs för något helt nytt. Möjligen finns det en form där ”tillväxten” sker endast i den virtuella världen, och i stället för att vi ökar jordens fysiska befolkning så kan vi öka den virtuella. Varje människa kan ha sin egen virtuella familj och avkomma på nätet, och dessa ges egenskapen att kunna reproducera själva[3] - vi kan på så sätt bli vår egen Gud var och en av oss. Men detta förutsätter fortfarande att vi har inrättat det fysiska samhället i balans med naturen och i balans med oss själva och en ”konstant” befolkning. I slutänden blir det den enskildes val om han eller hon (eller det) ser det som intressant att skapa en virtuell värld.

---

[1] ”Roll” används här i betydelsen ekologisk nisch eller funktion, inte i betydelsen att det är någon som ”givit” dem en viss roll, eller att de själva väljer vilken roll de vill spela.

[2] Det är självfallet inget som den rika världen kan eller bör kunna diktera för de andra länderna.

[3] Leder till intressanta frågor om den sanna naturen hos dessa virtuella kreationer. Är de ekonomiska och juridiska objekt t.ex., eller är deras skapare ansvariga för deras handlingar?

[4] Och här menar jag ”natur” exklusive människan och den natur som människan skapat.

---

[1] Bortsett från den egentliga diskussionen, som är om kapitalismen, så kan man ställa frågan om vad ”erövringen av Indien” betyder för Schumpeter. Från sammanhanget så får man anta att det handlar om britternas kolonisering av Indien. En ekonomi vilken var mångdubbelt större än Storbritanniens och där människor sannolikt hade lika eller större välstånd än Storbritanniens innevånare. Om det skall anses vara ett framsteg över huvud taget tveksamt.

Mer svininfluensadelirium

Så här på tredje dagen så behövde jag köpa lite bröd och gick till min lokala butik - efter att ha tvättat händerna grundligt. Jag tog en snabb runda. Vid kassan så sa jag åt kassörskan att hon kanske skulle tvätta händerna så hon inte skulle få influensa. Jag såg att det stod sprit bredvid henne. Hon svarade att hon inte kunde tvätta händerna efter varje kund.

"Det förstår jag" sade jag och fortsatte "men det är nog så att jag har influensa så i det här fallet kunde det vara lämpligt"
Reaktionen var en total utskåpning:
"Herregud, kommer du hit med svininfluensa! Det är inte konstigt att världen ser ut som den gör när folk gör på det sättet. Hur bara kan du?" allt sagt med en total avsky och med ett tonfall ungefär som om jag var en taliban som just sprängt hundra civila i luften. Hon såg sig också omkring på de andra kunderna för att upparbeta en passande lynchstämning.

Jag tror inte min mumlande ursäkt om att jag faktiskt behövde äta gjorde henne mildare sinnad. Tvivlar på att jag kommer sätta min fot i den butiken igen.

Om folk reagerar så på den tämligen ofarliga svininfluensan, så kan jag lättare förstå hur otroligt jobbigt det måste vara för dem som hade t.ex. AIDS, när hysterin över AIDS var som värst . Ja det är säkert fortfarande jobbigt, men förhoppningsvis har folk nu i alla fall förstått hur det smittar.

Lite svininfluensadelirium

Jag verkar ha lyckan att ha fått svininfluensa. Jag är glad för att jag fått det just nu, när jag inte har det så stressigt arbetsmässigt och inte är ute och reser. Det är ju också skönt att ha det som argument för att inte vaccinera sig. Det är en något absurd diskussion om vaccinationer tycker jag. Hörde någon säga att de som inte vaccinerar sig kommer vara skyldiga till andra människors död genom att de tex smittar småbarn (vilka tydligen inte kan vaccinera sig). Ja, ja, med det resonemanget är väl alla människor som reser orsak till andra människors död för att de för med sig smittor. Bäst att sitta hemma resten av livet. Jag är ingen anti-vaccinations fundamentalist, jag har ett mindre antal vaccinationer där jag har bedömt att fördelarna är stora jämfört med risker och besvär. Det förefaller inte alls vara fallet med svininfluensan. Jag gläder mig åt att jag nu kommer ha en alldeles naturlig motståndskraft mot svininfluensan.

Svininfluensahysterin är för övrigt helt obegriplig tycker jag. Samma dag som det dog en man i Uppsala av sviterna dog det tre barn av sjukdommar orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. DET kallar jag för ett verkligt problem.

Att vara sjuk betyder för mig också en del slötittande på TV. Kvällens behållning var ett två-timmarsprogram på Kunskapskanalen om pop och politik. Det var bra. Skoj när Rock-Olga sa att hon inte alls såg sina insatser som politiska, för henne var det uppenbarligen fråga om ett helt personligt frigörelseprojekt (vilket givetvis också har en viss politisk sprängkraft även om det är långt från den knutna näven). Också roligt när varken hon eller Kersti Adams-Rey tyckte sig ha känt av något nämnvärt förtryck av sig själva som tjejer. Mikael Wiehe är skön för att han inte som så många andra ber om ursäkt för sin radikala propaganda från sjuttiotalet. Han sätter det i ett begripligt perspektiv utan att ta avstånd - tvärtom så hedrar han fortfarande en hel del av de värderingar hans musik representerade på sjuttiotalet. Men han kan också visa på andra sidor, han sade tex att turnéerna med Hoola Bandoola var ett bra sätt att "fixa brudar". En lagom distans till sig själv och tidsandan! Lite tråkigt i programmet var att man inte spelade någon vit-makt musik. Inte för att jag gillar den, men den är ju också ett exempel på politisk musik.

Nöff, nöff

Lär dom sig aldrig?

Svenskarna lånar pengar för aktieköp.

Svenskarna lånar pengar i rekordfart för att spekulera på börsen. Det visar nya siffror från landets nätmäklare. Hos Nordnet har utlåningen till aktieköp ökat med 50 procent sen årsskiftet

Det är otroligt hur kort minne vi har...

Trafik i Phily

Just återkommen från en resa i USA. Hade åtta timmar i Philadelphia och tänkte jag skulle kunna åka till Longwood Gardens, en intressant trädgård utanför "the city of brotherly love". Men icke sa Nicke.

Det visade sig vara i princip omöjligt att ta sig dit utan bil. En mycket vänlig man på informationen på centralstationen höll på i mer än en kvart med att hjälpa mig att lista ut hur jag skulle kunna ta buss dit. När vi ringde Longwood Gardens så hade de "ingen aaaaning" om hur man skulle kunna ta sig dit med buss. Det lät som om det var första gången någon hade ställt den frågan. Kollektivtrafiken, som i och för sig verkade vara rätt väl utbyggd, bestod av flera olika bolag som inte har någon gemensam upplysningscentral. Till slut hittades faktiskt en förbindelse som innefattade två byten (olika bolag) och en total restid på mer än en och en halv timme. Det är inte mer än cirka 25 km dit...Jag gav upp.

Philadelphias bussar hade något smart. De hade cykelställ på fronten där man enkelt ställde upp två cyklar. De var fällbara så när det inte var någon cykel så tog de ingen plats. I och med att cykeln sitter frampå så behövs inga lås eller liknande. Kanske lite trafikfarligt om man kör på en fotgängare eller cyklist möjligen? Bra försök i alla fall.

Honbafolket

Varför skriva själv när andra uttrycker det så bra?
Lars Ryding skriver om den där TV serien där vi svenskar kan förfasa oss över (kittlas av/beundra) hur andra lever.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3457675.svd.

Välformulerat.