Saturday 28 August 2010

Tack för det.

Anders Weidung recenserar Trädgården Jorden i BTJ häftet (www.btj.se). Tyvärr får jag inte återge hela recensionen av copyrightskäl, men lite utdrag går bra:

Med fokus på människans inverkan på jordens resurser och miljö och målet långsiktigt hållbar utveckling tecknas bilden av samhällets historiska utveckling, de ekonomiska systemen m.m.... Framställningen har många referenser inom såväl miljö- som samhällsvetenskap och är en mycket tänkvärd och ihärdig argumentation för en kraftig samhällsförändring.

Läs mer på http://www.gardenearth.info/sv/

Wednesday 25 August 2010

jobbhysteri

Jag försöker undvika att lägga mig i valkampanjen. Men i morse blev det för mycket. Jag läser att en av de två koalitionerna vill halvera restaurangmomsen. Det fascinerande var hur man motiverar det: "Syftet med sänkningen är att ändra människors beteende så att fler väljer att äta ute i stället för att laga mat hemma, vilket i sin tur skall leda till att fler får jobb."

Och varför skall det vara statens jobb att jaga ut oss ur hemmen för att äta onyttig och dyr mat på krogen? För att skapa jobb förstås. Inte bara i restaurangerna för äter vi ute så behöver vi ju jobba mer för att ha råd med krogbesöken. Ett riktigt win-win förslag för att prata svengelska.

Blocken bjuder över vandra för att skapa jobb. Förslagen är olika väl genomtänkta, men det här var i alla fall ett av det dummare. Jag tycker inte att "skapa jobb" kan vara ett självständigt argument för att spendera några resurser. Folk jobbar för mycket inte för lite.

Och OM man nu i alla fall nödvändigtvis skall skapa jobb, titta på den här statistiken från USA:
2008 jobbade 9,6 miljoner personer i restauranger, barer och catering. 1,5 miljoner jobbade i livsmedelsindustrin, 15,3 miljoner i detaljhandeln varav de flesta säljer mar.
Bara 2 miljoner jobbade i lantbruket. Är det inte där vi skulle ha mer folk - mer jobb?

Friday 20 August 2010

sakteliga

Så får min bok Trädgården Jorden lite uppmärksamhet. Jag har spårat recensioner i tidningen Småbrukaren och i Reko samt på websiten Greeneration.

Just nu ser jag att Svensk Bokhandel skriver om mig som debutant. Om jag inte misstar mig så var det det man kallade unga flickor some debuterade i societeten i samband med stora baler. Hemska öde.

Vad gäller boken så är jag just nu väldigt upptagen med att skriva den engelska versionen. Den är mer än en översättning. Den är som en reviderad andra upplaga av boken, där jag tar intryck av kritik och idéer vilka dykt upp under tiden.

Thursday 19 August 2010

Valkampanjen hårdnar

Jag tog en cykeltur till Värmland. I Ängelsbergs fina skulpturpark så såg jag den här. Fick mig att tänka på den pågående valkampanjen...undrar varför?


För övrigt så vill jag rekommendera både Ängelsberg i stort och det trevliga vandrarhemmet. Jag had klantat till det lite och hade varken pengar, kort eller ens legitimation när jag kom dit, men det lät mig sova där ändå och skulle skicka räkning.

Monday 16 August 2010

Vems regler

Det är lustigt -eller hemskt egentligen - hur spelreglerna alltid gynnar de starkare. Det är klart, det är ju dom som i stort som skriver reglerna, så man skall väl inte vara alltför förvånad. Ta det här med löner.

När man klagar på att företagsledare har för höga löner i förhållande till arbetarna så får vi höra att de måste betala internationellt konkurrenskraftiga löner så att inte de duktiga företagsledarna vill arbeta i andra länder. Samtidigt argumenterar man med samma "internationella konkurrenskraft" samma argument för varför anställdas löner skall vara låga - dvs om svenska arbetare begär för stora lönelyft så kommmer vår industri konkurreras ut och vi förlorar jobben. Så samma regelverk, dvs reglerna för global handel och internationell konkurrens, blir å ena sidan ett argument för att våra företagsledare skall ha högre löner och våra arbetare skall ha lägre löner. Är inte det fantastiskt? Hur kan det bli så?


En orsak för att det kan bli så är att det finns fri rörlighet för kapital och för varor medan det inte finns fri rörlighet för människor. Den globala överklassen har dock på det stora hela fri rörlighet. Dvs är du tillräckligt rik så är du välkommen i nästan alla länder. Eller om du har en unik kompetens. Denna snedvridning gör att villkoren för den internationella överklassen tenderar till a bli mer lik i världen. Det vanliga folket kan dock inte flytta, men tvingas likväl konkurrera med varandra indirekt genom priset på de varor de producerar. På så sätt lyckas man framställa tricket att svenska direktörer behöver betals bättre och svenska arbetare sämre som något av en naturlag, som något oundvikligt, och därför inte en politisk fråga. Men allt beror på vem som skriver reglerna för spelet.

Du kan kolla grafen på löneutvecklingen bland industriarbetare och maktelit, så ser du effekterna

Monday 9 August 2010

Vad driver vad?

Det finns en återkommande debatt om vad som drivit utvecklingen. Är det tekniken, det som Marx kallade för produktivkrafterna, är det kapitalismen i sig, är det entreprenörskap, är det de samhälleliga institutionerna, vetenskapen osv.? Sista ordet i den debatten är säkert inte sagt, men oavsett orsak och verkan är en viss teknik dominerande i en viss typ av samhälle. Och en viss teknik och ett visst energisystem hör ihop. Tänk bara på människokroppen: så länge den står för energin är bara en viss typ av teknik möjlig, begränsningar sätts av vår styrka och våra krav på miljö. Börja använd dragdjur och plötsligt kan en plog användas, de kan driva tröskverk osv. Vissa av dragdjuren, främst häst och åsna kan också användas som transportmedel, vilket innebär att de kommer att leda till ökad rörlighet, fler kontakter med andra kulturer, mer handel osv. Att människan tämjde vinden för segelbåtar hör ihop med en typ av samhälle (handel, fiske osv.), att vi tämjer den i väderkvarnar representerar ett helt annat (bondesamhälle med överskott).

Marxisterna hävdar att det är produktivkrafterna som bestämmer ”överbyggnaden” det vill säga vilken social form samhället söker. Andra ser hur eliter växer fram och att de formar samhället för att tjäna sina syften. Då det gäller övergången från fångstsamhälle till jordbrukssamhälle så tenderar jag att tro mer på att det var drivet av en framväxande elits maktintressen än av teknisk utveckling. Om vi däremot tittar på kapitalismens framväxt så kan vi se hur utomordentligt viktig den nya teknik som växte fram var; den mekaniserade fabriken krävde helt enkelt en arbetsmarknad, en marknad för land samt en varumarknad.

Vi får inte glömma impulserna utifrån och konkurrens från ett mer livskraftigt samhälle, en sorts naturligt urval för samhällen. När väl jordbrukandet hade etablerat sig på ett antal platser spred det sig överallt där jordbruk var möjligt, ja tyvärr också dit där det inte var långsiktigt uthålligt. Detta skedde i mycket genom en expansion och kolonisation av jordbrukare. Oavsett vilka objektiva faktorer man anser bestämmer utvecklingen, måste det vara uppenbart för alla att de knappast uppstod självständigt på alla dessa platser. Så förändringen uppstår antingen genom att ett samhälle, som redan antagit ett nytt sätt att leva, påtvingar sitt sätt på andra genom erövring eller genom hot om erövring, eller genom att impulsen, idén färdas från ett samhälle till ett annat, och att idén verkar attraktiv och tas upp. Mycket tydligt är det med den globala kapitalismen. Vi kan ägna år åt att försöka reda ut exakt vilken faktor som var avgörande för kapitalismens framväxt i England. Var det avhysningen av fattiga bönder från allmänningarna; var det den borgerliga revolutionen; var det ångmaskinen och kolfyndigheterna, var det koloniseringen eller helt enkelt engelsmännens entreprenörsanda? Och även om vi skulle komma överens så blir det bara sant just för England. För Thailand, Kina och Peru kom kapitalismen till på andra grunder. I flera länder har kapitalismen införts utan att i princip en enda av de faktorer som låg till grunden för Englands framväxt som kapitalistisk stormakt fanns förhanden. Och i många fanns bara någon eller några. Det är väl tyvärr också därför som kapitalismen misslyckas så ofta, inte minst i de så kallade utvecklingsländerna. Hur förklarar vi att dessa länder väljer detta nya sätt om inte antingen genom yttre tvång (torde gälla till exempel kolonierna), utländska investeringar (torde gälla för Sverige) eller genom exemplets makt (torde gälla för Japan)?

Under huvuddelen av människans utveckling spelade inte vetenskapen någon roll för innovation och samhällsförändring. I och med renässansen började den få en viss roll för att påverka – eller legitimera – vårt samhälle. Den fick mycket stor betydelse för utvecklingen av idéer och förhållningssätt, och den var rent revolutionär i det att den ifrågasatte så många ”sanningar” vilka tagits för givna. Den tekniska och industriella utvecklingen drevs mer av hantverkare och entreprenörer än av vetenskapliga framsteg. Snarare var det teknikens utveckling (t.ex. med finare instrument för att mäta och väga) som gjorde att vetenskapen kunde utvecklas än tvärtom. Det är först när vetenskapen medvetet industrialiserades, med utförande av experiment, arbetsdelning osv., som de vetenskapliga landvinningarna lyckades ”gå om” tekniken. Men på många områden, t.ex. jordbruket, är fortfarande en direkt teknisk utveckling minst lika betydelsefull som utveckling som genereras av vetenskap.

Idédiskussionen är kanske försummad i den här framställningen. Utan tvekan kan idéer också vara en drivkraft, men det är bara idéer som uppstår vid rätt tid som är livskraftiga. De fungerar då som instrument för att rikta mänsklig energi och drivkrafter. Mesta tiden trälar människorna på i sin vardag, de lever, de äter, de älskar, skrattar och gråter, men det finns ingen uttalad ”riktning” i dessa aktiviteter. Det är där de stora idéerna kommer in, det kan vara en religions kärleksbudskap, en politisk åskådnings frihetslära, ett vetenskapligt kunskapsideal eller något annat som ger mening och riktning. Hur förklarar vi Sovjetunionens kollaps? Samhället fungerade ju – även om det inte var någon idyll. Var det inte främst därför att människor – och inte minst ledarna själva – helt enkelt gett upp tron på det egna systemet som Sovjetunionens fredliga, men mycket kaotiska och onödigt brutala, övergång till kapitalism startade.

Det viktiga är att se att olika saker hänger ihop med varandra. Att vara överens om vilken faktor som är helt avgörande är bara nödvändigt om man vill föra argumentet att man måste ändra just den faktorn för att förändra sakernas tillstånd. Men bara för att en faktor har varit avgörande i ett skede behöver den inte vara det i ett annat skede. Framtida förändringar bör ske, och kommer att ske genom samverkan av många faktorer, där även idéer spelar en stor roll. Slutligen är det ju också frågan om vad det är som driver mänskligt handlande i stort. Är det genernas egoistiska drift att föröka sig som socio-biologerna hävdar, eller är det människans ekonomiska självintresse som ekonomisterna hävdar eller något annat? Den diskussionen tas upp i Trädgården Jorden.

Saturday 7 August 2010

"Inga jobbiga sidor"

Recension: ”Trädgården Jorden, Från fångstsamhälle till global kapitalism och därefter”

Det är en diger uppgift Gunnar tagit på sig i att sammanfatta det mänskliga samhällets framväxt på dryga 300 sidor. Men det är inga jobbiga 300 sidor....

läs hela recensionen http://greeneration.se/?p=883