Thursday 28 July 2011

regnskogsskövling för köttuppfödning: 24kg CO2 per kilo eller 1000kgCO2 per kg?



I sista numret av Ekologiskt Lantbruk redovisas forskning av Christel Cederberg, en av Sveriges främsta experter på livscykelanalyser. Det klarläggs att klimateffekten av avskogning är mycket större än alla andra klimateffekter av den brasilianska köttproduktionen tillsammans. Inte så förvånande kanske. Förändrad markanvändning är ju en av de största orsakerna till växthusgasutsläpp även globalt.

Men hur skall man räkna? Om man säger att effekterna av avskogningen (skövlingen är väl ett bättre, mer värdeladdat ord!) skall slås ut på 20 år så motsvarar utsläppen cirka 1000 kg CO2 her kilo kött - som kommer från de områdena. Men den produktionen motsvarar bara 6 procent av brasiliens produktion, då det mesta inte alls kommer från områden som avskogats nyligen. Slår man ut utsläppen på hela Brasiliens produktion så motsvarar utsläppen 60 kg CO2 per kilo kött. Och väljer man att slå ut effekten av avskogningen på femtio år och på hela Brasiliens köttproduktion så blir det 25 kg  COS per kilo kött. Och ändå så är det här förenklingar. "De är fullt av osäkerheter och komplexa samband", säger Christel.

Vad som är rent oärligt är när man uppmanar till att inte köpa "Brasilianskt kött" med motivet att det orsakar 1000 kg CO2 utsläpp per kilo kött, eller att det orsakar avskogning. Det är lika oärligt, och irrelevant som att säga att man inte skall äta "Svenska grönsaker" därför att odlingen av morötter på torvjordar orsakar stora växthusgasutsläpp (Från Sveriges 270 000 ha odlade torvjordar avges årligen ca 4 milj. ton koldioxid. Det motsvarar 6-8% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.) - eller det är egentligen ännu värre. Det är som att säga undvik europeiska grönsaker för att en mindre del av dem orsakar stora växthugasutsläpp, tex torvodlade morötter eller växthusodlade tomater. Brasilien är ju ungefär dubbelt så stort som hela EU.

Missförstå mig rätt. Jag tycker att det vore rimligt att vi äter mindre kött, och att en större andel av det kött vi äter kommer från Sverige (idag är det bara 50% av nötköttet som är svenskt). Men argumenten för det är inte i första hand att brasiliansk köttproduktion baseras på regnskogsskövling.

Thursday 14 July 2011

Annons i Uganda: "En kassör som sover på jobbet"



Plakat för en arbetsförmedling
Vad sägs om en hushållerska som skall jobba åt vita, en kassör som skall sova på jobbet eller en kvinna som kan koka Matoke

 
Det och mycket annat kan man skratta åt när man tittar på plakat, skyltar och annonser i Uganda. Annonsen nedan gör reklam för "konstiga erektioner" och hur man får tillbaka (eller möjligen hur man blir av med dem...) förlorade älskare på några minuter.


Jag är således i Uganda nu.

Tidningsannons för en traditionell "helare" i Uganda, en sk Ssenga.


Tuesday 12 July 2011

Gödsel och krut - sambandet mellan krig och konstgödsel

Salpeter är en viktig substans för produktion av krut, samtidigt som det innehåller det livsnödvändiga kvävet. Redan Gustav Vasa utfärdade en förordning vilken innebar att all jord under fähusen var att betrakta som kronans. En landsomfattande produktion etablerades vilken upprätthölls ända till 1865. 1735 producerade 30 000 lispund (255 ton) salpeter (Buchanan 2006). Ironiskt nog är det en helt motsatt process mot tillverkningen av kvävegödsel, där man binder kväve från luften med stora energiinsatser för att få fram t.ex. nitrat för växterna. Salpeter kommer från växternas näringsupptagning och har passerat djuren. När man väl använder det i krut så frigörs mängder av energi och både kvävet och energin ”går upp i luften”. Denna storskaliga export av livsnödvändiga näringsämnen från jordbruket till krigsmakten var sannerligen motsatsen till att smida om svärd till plogbillar. Sverige hade ju också stor export av pottaska vilket också innehåller ett annat av de livsnödvändiga näringsämnena, kalium. På så sätt utarmade krigen och handeln jordarna på ett väldigt direkt sätt.

Omvänt så var kvävegödselns genombrott starkt kopplad till den produktionskapacitet som byggts upp under andra världskriget, vilken sökte nya marknader. Vad skulle man göra av allt nitrat som användes i krutframställningen?

Sunday 10 July 2011

Vilken är vår tids saltmarsch?

Det brittiska imperiet hade på 1800-talet infört ett saltmonopol för att gynna den brittiska saltindustrin. Det var t.o.m. förbjudet att för eget bruk utvinna salt ur de naturliga dammarna längs kusten för att alla skulle betala saltskatten. Gandhi 1930 bestämde sig för att nästa satyagraha (”Sanningens väg, Gandhi’s ickevåldsbaserade filosofi för förändring) skulle riktas mot saltmonopolet. Kampanjens höjdpunkt var den kända saltmarschen till Dandi från 12 mars till 6 april, då Gandhi vandrade 40 mil från Ahmedabad till Dandi i Gujarat för att framställa salt själv. Folk anslöt sig på marschen mot havet. När de kom fram 5 april var de flera tusen. I gryningen gick Gandhi ut och bröt loss en näve salt och bröt därmed mot saltlagen. Effekten blev stor. Snart skrapade man salt överallt längs Indiens kuster. Storbritannien svarade med att sätta över 60 000 personer i fängelse. Fängelserna var snart överfulla. Gandhi greps 4 maj. Han förlorade slaget men vann kriget. Denna kampanj var en av hans mest framgångsrika i att knäcka det brittiska styret. 

Vilken är vår tids saltmarsch? 
Hur kan vi slita oss loss från det monopol av ändlös konsumtion, löneslaveri och storebrorssamhälle som vi hamnat i?