Konstgödsel är den dolda boven i klimatdiskussionerna

Lantbruket i Sverige kan halvera sin klimatpåverkan genom att anamma kvävesnåla och kolinlagrande metoder, varav flera finns utvecklade i praktiken inom den ekologiska odlingen. Det är den övergripande slutsatsen från rapporten, Lantbruket och klimatet. Rapporten, som skrivits av Peter Einarsson som huvudförfattare på uppdrag av Ekologiska Lantbrukarna är den för närvarande bästa sammanställningen över lantbrukets klimatpåverkan. Jag kan rekommendera en närmare läsning av den som är intresserad. För den som vill gräva ännu djupare finns det mycket gedigna referenser att följa. 

Den absolut viktigaste insatsen för lantbruket i Sverige och globalt för klimatet är att minska sin tillförsel av kväve, framförallt nytt kväve som förs in i systemet via konstgödseln. Enligt FNs jordbruksorgan FAO har den årliga nytillförseln av så kallat reaktivt kväve från lantbruk som odlar med konstgödsel ökat från tio miljoner ton 1950 till ungefär 110 miljoner ton idag. Problemet med kraftig ökning av kväve är både att produktionen av konstgödselkväve förbrukar mycket fossil energi samt att det bidrar till ökade utsläpp av växthusgasen lustgas.

Rapporten redovisar på ett föredömligt sätt hur kvävet flyttar runt i systemet, i det som kallas kvävekaskaden, se bild. Det finns många faktorer som påverkar kvävets vägar i systemet och om det kommer att lämna systemet i form av ätbara produkter, lagras in i marken eller läcka ut som miljöskadlig lustgas, ammoniak eller nitrat, eller rent av som kvävgas. När lustgas avgår från mark, avloppsreningsverk eller från djurgödsel kan man givetvis säga att det är de som släpper ut lustgasen. Men det är helt avgörande hur mycket reaktivt kväve som sätts in i systemet. Det reaktiva kvävet som sätts in i systemet är i första hand konstgödsel, i mindre utsträckning biologisk kvävefixering. Rapporten säger att ”konstgödselns påverkan på lustgasbildningen beror därför inte i första hand på hur mycket lustgas som bildas vid själva gödslingen utan hur mycket nytt kväve den matar in i systemet. 

Grafik: Johan Jarnestad

I själva verket är effekterna av konstgödselkvävet ännu större än de som redovisas i rapporten. Kvävekaskaden gäller inte bara jordbruks och livsmedelssystemet utan hela ekosystemen. Också de ”naturliga” ekosystemen har ökat sina utsläpp av lustgas kraftigt på senare tid. Skog och buskmarker släpper ut mer lustgas än alla jordbruksmarker tillsammans och utsläppen från dem har ökat. Ökad temperatur och den ökade kvävedepositionen från i första hand konstgödsel anses vara orsak till detta.

Konstgödselkvävets klimatpåverkan sker således i väldigt många led.

1. Utvinning av fossila bränslen (energi, infrastruktur och metanläckage)
2. Transport och hantering av naturgas (energi, infrastruktur och metanläckage)
3. Produktion av ammoniak (energi, infrastruktur och metanläckage)
4. Produktion av konstgödselmedel (energi, infrastruktur och lustgasutsläpp)
5. Transport och spridning av konstgödsel (energi, infrastruktur och lustgasutsläpp, ammoniakutsläpp)
6. Odling mark (lustgasutsläpp, ammoniakutsläpp)
7. Djurgödsel* lagring och spridning (lustgasutsläpp, ammoniakutsläpp)
8. Livsmedelskedjan efter gården (lustgasutsläpp, ammoniakutsläpp)
9. Lustgasutsläpp från övriga ekosystem som ett resultat av ökade kvävedeposition.

När man redovisar utsläpp från konstgödseltillverkningen ingår endast delar av punkt 3 och punkt 4 (sällan infrastrukturen och inte metanläckaget). När man klassificerar utsläpp från ”jordbruket” enligt IPCC:s riktlinjer ingår endast delar av 5 (endast lustgasutsläpp vid spridning), punkt 6 och punkt 7. Trots att konstgödseln spelar en så stor roll för jordbrukets växthusgasutsläpp finns det – mig veterligen -  inga livscykelanalyser som tar med vare sig punkt 1, 2, 7, 8 eller 9 i beräkningarna, och oftast saknas delar av de andra punkterna. Det gör att beräkningar i nästa led givetvis blir felaktiga och underskattar konstgödselns klimatpåverkan. 
 

Fördjupning

För den som följer min blogg är det knappast några nyheter att kvävet är den största boven i dramat. Några inlägg värda att läsa är:

Vart tar allt kväve vägen? Försöker reda ut kvävets olika vägar i jordbrukssystemet.

Skall kvävet till havet, upp i luften eller tillbaks till åkern? Handlar om hur man kan återvinna kväve från vår avföring.

Mera skitprat handlar om den regional obalansen I djurhållningen och hur det leder till kväveslöseri, dvs onödiga utsläpp.

Matens miljöpåverkan - konstgödsel ger en övergripande bild av konstgödselns miljöpåverkan.  

*Eftersom en relativt stor andel av djurfodret i världen odlas med insatser av konstgödsel kan en relativt stor andel av kvävet i djurgödseln hänföras till konstgödsel. Ett annat sätt att uttrycka det är att djuruppfödningen har kunnat öka väsentligt genom användning av konstgödsel för att odla foder. Proteinhalten i foder har också ökats med hjälp av konstgödsel vilket högst sannolikt ökar lustgas och ammoniakavgång från gödseln.