Wednesday, 2 December 2020

Djurens roll i ett hållbart jordbruk.

Djur och växter kompletterar varandra i odlingssystemen, livsmedelskedjan och på tallriken, att ställa dem mot varandra saknar ekologisk, miljömässig, hälsomässig, näringsmässig och ekonomisk grund.

Nyligen höll jag ett föredrag om djurens roll i ett hållbart (ekologiskt) lantbruk för finska lantbrukare. Hela föredraget finns att lyssna på här. 

Viktiga punkter från föredraget är:

  • Ökningen av animaliekonsumtionen per capita i Finland, Sverige och världen är inte alls så stor som man får intryck av i media. Den ökning som trots allt varit handlar i stort sett om kött från de enkelmagade djuren kyckling och gris.
  • Ökningen av kyckling och gris är en mer eller mindre direkt funktion av den kraftiga ökningen av jordbruksprodukter (som majs, vete och soja) genom ökad användning av konstgödsel, bevattning mm.
  • Den kraftiga ökningen av jordbruksproduktionen är också en viktig drivkraft till övervikt och matsvinn.
  • De idisslande djurens klimatpåverkan överdrivs kraftigt av det felaktiga sätt som används när man räknar om metan till koldioxidekvivalenter i livscykelanalyser. Klimatpåverkan av extensiva former av uppfödning, betesdrift och ekologisk produktion missgynnas både av detta samt ogrundade beräkningar av lustgasutsläpp. Idisslande djur som betar, äter endast vallfoder som inte gödslats med annat än deras egen gödsel har rimligen mycket låga utsläpp, särskilt jämfört med de utsläpp som ändå skulle ske från marken vid annan användning (skog, odling, gräsmark som betas av vilda djur).
  • Den moderna (kapitalistiska) djurhållningen har omvandlat lantbrukets djur till resurskonsumenter istället för medproducenter, men det finns både plats och behov för djur i det uthålliga lantbruket.

Djur och växter kompletterar varandra i odlingssystemen, livsmedelskedjan och på tallriken på ett positivt sätt:

  • Djur skapar ingen växtnäring, men bidrar ändå på flera olika sätt till lantbrukets växtnäringsförsörjning genom bra växtföljder med vall, import av näring via betesmark, återcirkulation av näring från livsmedelskedjan, möjlighet att flytta näring inom gården.
  • Utöver detta skapar de ökad biologisk mångfald både i jordbrukssystemet och i landskapet, ger möjligheter till effektiv ogräsreglering och minskade angrepp av skadegörare.
  • Det finns andra, mindre utforskade, positiva effekter av betande eller bökande djur på åkrar och av gödsel på jordhälsan.
  • Det finns stora flöden av restprodukter i livsmedelskedjan vars bästa användning är som djurfoder. Det blir också varje år stora partier av grödor som inte duger till humankonsumtion vilka kan användas som djurfoder.
  • Idisslarna är utan tvekan de viktigaste djuren i ett uthålligt lantbruk under nordiska förhållanden, men det finns plats för höns och gris också, fast i lägre antal än de nuvarande.
  • Det är mycket enklare att komponera en fullvärdig kost med en blandning av vegetabilier och animalier. Andelen animalier i kosten bör bestämmas av de lokala förutsättningarna där man bor, snarare än teoretiska resonemang om globalt hållbara koster.

 

Här lämnar jag inga källor men min blogg har ett stort antal artiklar som tar upp alla dessa saker, med bra källhänvisningar. En översikt av bloggen finns här: Hitta på bloggen.

No comments :