I en rapport för projektet Matlust om mjölk och vegetabiliska alternativ till mjölk drar jag följande slutsatser:- Jordbrukssystemets huvudinriktning och struktur är viktigare för en hållbar livsmedelsproduktion än valet mellan enskilda produkter.
- Ett livsmedelssystem med enbart vegetabilier eller ett med huvudsakligen animalier ökar markanvändning och de flesta typer av miljöbelastning jämfört med ett system där animalier och vegetabilier kombineras på ett optimalt sätt. En kombination ger också de bästa förutsättningarna för en välbalanserad kost.
- Resultaten av livscykelanalyser har givits alltför stor tyngd i diskussionen om livsmedlens miljöpåverkan.
Uppgiften att jämföra påverkan på miljö och hälsa av mjölk respektive vegetabiliska mjölkalternativ kan tyckas vara enkel. Det finns dock mängder av parametrar att beakta och en rad olika metoder som används för att bedöma miljö och hälsa och de låter sig sällan kombineras.
Gemensamt för både hälso- och miljöbedömningar är att det är mycket svårt att isolera en produkt från sitt sammanhang. Vi äter inte ett litet antal enskilda produkter utan vi äter en kost. På samma sätt producerar jordbruket inte isolerade produkter utan det finns produktionssystem på gårdarna och många flöden och interaktion mellan olika gårdars produktion och de senare leden i livsmedelskedjan. En förändring på ett ställe ger bieffekter som man kanske inte anar.
Livscykelanalyser har blivit den förhärskande metoden för bedömning av miljöeffekter. De har störst värde för att analysera en produktionskedja och identifiera var påverkan på miljön är störst för att kunna förbättra produktionen. De kan också vara värdefulla för att jämföra resursåtgång eller utsläpp för två olika metoder att producera samma sak. Samtidigt har livscykelanalyser en rad begränsningar och svårigheter att hantera komplexa biologiska system. Detta gör att de oftast utesluter påverkan på biologisk mångfald, kolbindning i mark, spridning av miljögifter och flera andra viktiga aspekter. Beräkningarna av växthusgasutsläpp försvåras av att de olika växthusgaserna är av så olika karaktär och att lustgasutsläpp och metan inte följer samma enkla mekanismer som utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Redan när man studerar en enskild varas påverkan är det svårt att dra säkra slutsatser av en livscykelanalys. Att jämföra olika produkter från vitt skilda produktionssystem gör uppgiften ännu svårare – och resultaten styrs i väldigt stor utsträckning av alla de antaganden och avgränsningar som görs i de enskilda fallen.
Under svenska förhållanden kan man i genomsnitt producera betydligt mer havredryck per hektar åkermark än man kan producera mjölk. Om man tar hänsyn till proteininnehåll i drycken är dock produktion av havredryck inte mer arealeffektiv än mjölk. Tar man också hänsyn till proteinkvaliteten och möjligheterna till ekologisk produktion förändras bilden till mjölkens fördel. Men det slutar inte där. Havredryck har proteinrika restprodukter vilka används som djurfoder, och havrehalm används som strömedel till hästar eller kor. Mjölkproduktionen kan heller inte särskiljas från köttproduktion eftersom kalvar och kor producerar kött. Mjölkkorna äter också många restprodukter från odlingssystemet (fodermjöl, melass m.m.). Exemplet visar att det inte är enkelt att avgöra hur mycket mark som behövs för olika typer av livsmedelsproduktion. Det visar också att motsättningen mellan animalier och vegetabilier i stor utsträckning är konstruerad och att de för det mesta är ömsesidigt beroende av varandra. Liknande resonemang kan tillämpas på flera av miljöaspekterna, men för många tillkommer flera andra lager av komplexitet.
Det är inte alls nödvändigt ens på individnivå att ställa havre och mjölk i olika former mot varandra. Det finns ännu mindre skäl till det på systemnivå. Vårt jordbrukssystem blir mer hållbart och mindre sårbart om vi kombinerar vegetabilier och animalier på ett klokt sätt. Havre, baljväxter och mjölk passar utmärkt att producera på en och samma gård. I ett jordbruk där man minskar användningen av externa insatsmedel som konstgödsel och bekämpningsmedel, som ekologiskt jordbruk, är detta ännu mer uttalat. Det mesta tyder på att detsamma gäller kosten. Havregrynsgröt med mjölk har varit vanligt av det enkla skälet att animalier och vegetabilier kompletterar varandra både i kosten och i produktionssystemet.
Odling av soja är sannolikt den mest effektiva produktionen av högvärdigt protein i jordbrukssystemet, vilket ju också är orsaken till dess stora användning som djurfoder. Det saknas goda biologiska förutsättningar för sojaodling i Sverige och de ekonomiska förutsättningarna är ännu sämre. Soja kan odlas på jättefält i avskogad regnskogsmark i Amazonas eller av småbönder i bra växtföljder i Thailand. Att jämföra odling av ”soja” med svensk produktion av havre eller mjölk är därför knappast meningsfullt. Det är dock tveksamt ur resurshushållningsperspektiv att Sverige skall vara strukturellt beroende av import av soja oavsett om den används som djurfoder eller till sojadryck i stor skala. Detta gör också vår livsmedelsförsörjning mycket sårbar.
Av de animaliska livsmedlen är mjölk ett av de mest resurseffektiva. Utvecklingen av högt specialiserade industriella modeller av djurhållning minskar dock många av fördelarna med animalieproduktionen och dess förmåga att ta hand om restprodukter, upprätthålla biologisk mångfald samt skapa väl fungerande växtföljder. På liknande sätt skapar ensidig odling av spannmål ett sårbart produktionssystem och minskar drastiskt den biologiska mångfalden i jordbruket. Det är där de största utmaningarna ligger.
”Kriget i mejeridisken” är kanske inte i första hand en fråga om vilken produkt som är bäst eller sämst för miljön eller hälsan utan är en strid mellan världsbilder, värderingar och olika kommersiella intressen. Just som måltidsdryck behöver vi inte dricka vare sig mjölk eller vegetabiliska ersättningsprodukter, kranvatten är det klart bästa alternativet ur miljösynpunkt.
Hela rapporten kan laddas ned här.
En lättillgänglig video om rapporten kan du se här.
No comments:
Post a Comment