Hopp för åkermarken?

– Vi såg egentligen en lysande framtid. Vi hade gjort alla hundår med marknadsföring och nu skulle vi skörda, säger Göran Göransson och fortsätter. Läget var vår största fördel och vår nackdel, skulle det visa sig.

Eva och Göran Göransson på Västragård i skånska Burlöv hade hittat ett sätt att få sitt lantbruk lönsamt. De blev i stället överkörda av andra marknadskrafter. På den mark som de arrenderat från kommunen och brukat sedan 1986 ligger i dag motorvägen och ett köpcentrum, Stora Bernstorp. 

Grävskopor skrapar bort åkermarken och det växande kornet på Eva och Göran Göranssons gård

Vi berättar paret Göranssons historia i boken Jorden vi äter.  Kanske det finns en lite ljusning för åkermarkens ställning i Sverige 

- Bördig jordbruksmark är en ovärderlig resurs för hela Sverige. Det är viktigt att vi får en bild av hur lagen tillämpas. Länsstyrelserna och kommunerna har en betydelsefull del i att bevara den värdefulla jordbruksmarken, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i samband med att regeringen tillsätter en utredning om skyddet av åkermark.

 Enligt en rapport från Jordbruksverket exploaterades ca 3000 hektar jordbruksmark för bebyggelse och infrastruktur under perioden 2006-2010 vilket verkar vara en ökning jämfört med den tidigare mätperioden 1998-2005 (olika mätmetoder försvårar jämförelser). 3000 hektar är visserligen rätt mycket men det bör ställas i relation till att dom största förlusterna av jordbruksmark beror på igenväxning eller att man planterar skog på den, å andra sidan kan sådan mark återställas medan jordbruksmark som hårdgjorts (bebyggts) inte går att återställa.

I dagsläget består det lagstadgade skyddet för jordbruksmark av en skrivning i Miljöbalkens 3 kapitel, paragraf 4: ...Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.... 
I praktiken betyder det att kommunerna själva bestämmer vad som väsentliga samhällsintressen. Ett förslag är att göra skydd av jordbruksmark till ett nationellt miljömål, något som föreslagits av bland annat Jordbruksverket.


Nu har regeringen beslutat att ge Jordbruksverket i uppdrag bl.a. att analysera hur bestämmelserna till skydd av åkermark tillämpas i förhållande till regler om riksintresse, samt att ge en internationell utblick för att om möjligt utnyttja erfarenheter i andra länder. Jordbruksverket ska redovisa utvärderingen den 30 september 2013 och den internationella utblicken den 31 december 2013.

Det känns som att utredningsuppdraget är lite väl snävt formulerat dock. Särskilt om det ges till en myndighet. Samtidigt så har ju Jordbruksverket själv varit aktivt i frågan, så vi får hoppas på det bästa.

Växande städer och en ständigt utvidgande infrastruktur äter upp Europas mark. Mellan 2000 och 2006 bebyggdes 920 kvadratkilometer mark om året. I vissa regioner växer andelen anlagd eller artificiell mark, det vill säga mark som inte är ren natur och inte används för jord- eller skogsbruk, snabbt. Nederländerna, Danmark och Spanien tillhör de länder där trycket på mark är hårt. I Danmark uppges mänsklig infrastruktur nu täcka nästan 20 procent av arealen (Danmarks miljöministerium 2005). I hela EU är andelen anlagd mark 4,4 procent.
Läs mer om frågan...

Föreningen Den Goda Jorden driver arbete för skydd av matjorden, 

http://www.dengodajorden.se/

Bli medlem!

Öl, läsk och snacks är värre energibovar än kött

Hur vi processar, distribuerar och lagar mat spelar större roll för energiförbrukningen än om råvarorna är vegetabilier eller animalier. Detta beroende på att livsmedelsindustrin, distributionen och matlagningen tar den absolut största delen av energiförbrukningen. Så kallad "förädlad" mat och dryck står för den största energianvändningen. 

Nedanstående graf visar energiförbrukningen per person i USA:s livsmedelssystem fram till och med konsumenten, dvs alla led från gården till butik.

Som synes är det olika typer av snacks, färdigmat, drycker och bageriprodukter som står för den största enrgiförbrukningen. I kategorien snacks och färdig mat döljer sig allt från chips till pizza och veggoburgare, och det är inte möjlig att sortera ut dem. Men det är värt att notera att:
- en tredjedel av hela energiåtgången utgörs av färdigmat och drycker
- drycker och färdigmat står för dubbla den sammanlagda energiförbrukningen av köttet.
- frukt och grönt av olika slag motsvarar mejeriprodukterna
- spannmål, som, i odling och lagring är energieffektiv och billig, utgör den viktigaste råvaran i en stor del av färdigmaten och dryckerna (majs sirap i läsk, korn till öl, spannmål till sprit, vete och majs till alla möjliga typer av snacks, pasta, pizza osv). Dvs något som är energieffektivt i odling kan i konsumentledet vara ett stort slöseri. 

Tittar man också på vad som händer med maten vid tillagning så blir bilden ännu mer komplex.

De 56 procenten är alltså den energi som redovisas i det första diagrammet. I det andra diagrammet lägger vi till mat som äts i restauranger och liknande och energin som används i hushållen. Den innefattar inte bara energi för tillagning, utan också för kyl och frys, diskmaskin och annat. Här ser vi att:
- Mer än en fjärdedel av all energi i matkedjan används i hushållen.
- 17 procent används i restaurantbranschen (man äter ute mer i USA än i Sverige).

Själva livsmedelssystemet inklusive, distribution och matlagningen spelar en större roll för energiförbrukningen än om vi äter animalier eller vegetabilier. Färska grönsaker förbrukar tex avsevärt mer energi per kalori än bönor och spannmål, men också än animalierna för både odling och hantering av dem är energiintensiv. Det betyder att det också spelar en mindre roll för energiförbrukningen i livsmedelskedjan om odlingen är ekologisk eller konventionell.

Framför allt så är den omfattande livsmedelsförädlingen, kyld och fryst mat stora energislösare. Teoretiskt skulle de kanske kunna spara energi i matlagningsledet, dvs om den redan är lagad så borde inte konsumenterna behöva använda så mycket energi. Men det är oklart om de verkligen gör det då de lagras i energislukande frysar, och mycket sådan mat också slängs.

Transporterna står för en blygsam del av all energiförbrukning, vilket skulle tala för att det inte finns så mycket att hämta i närodlat - vad gäller energi. Men det kan vara en förhastad slutsats, eftersom det närodlade för det mesta - men inte alltid - också betyder mindre industriellt och bearbetat.


Vad som står klart är att många debattörer behöver läsa på bättre.


Källa: Energy Use in the U.S. Food System by Patrick Canning, Ainsley Charles, Sonya Huang, and Karen R Polenske, Economic Research Report No. (ERR-94) 39 pp, March 2010

OBS. Det jag redovisar ovan handlar om energiförbrukning. Energiförbrukningen i livsmedelssystemet är en stor klimatbov, men inte den enda, det finns metangasutsläpp och lustgasutsläpp vilka inte är direkt kopplade till energiförbrukningen. Men det finns andra skäl än klimatskäl till att hålla koll på energislöseriet i vår livsmedelsproduktion.  
DN, UNT, UNT
SR SR2 HD SkD AB SvD SvD2 
Blogg 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17


Uppdatering 24 februari:
På grund av frågor rörande kategorin fryst och färdigmat i statistiken så skrev jag till USDA och frågade och fick nedanstående svar. Fryst och färdigt är således blandade rätter men inte en-ingrediens produkter. Dvs fryst kyckling ingår inte, medan grillad kyckling troligen ingår. Inte fryst broccoli, men wokblandning osv. Det är i linje med de slutsatser jag drog i blogginlägget redan tidigare.

The category that I named 'Snack, frozen, canned...' is very broadly defined. The five largest Industries this expenditure category purchase from are (NAICS in parenthesis):

Snack food manufacturing (31191)
Frozen food manufacturing (31141)
Fruit and vegetable canning, pickling, and drying (31142)
All other food manufacturing (31199)
Seasoning and dressing manufacturing (31194)

Some of these industries also are linked to other expenditure categories. For example, large expenditures on 'Fruit and vegetable canning, pickling, and drying ' are also attributed to the expenditure category 'Processed fruits and vegetables'. As for the single ingredient commodities you mention frozen whole turkeys as an example. This product would be in the 'Poultry products' category. More generally, you can look up product links to NAICS industries at the following web page: http://www.census.gov/eos/www/naics/product_classification/prodclassification.html .

Concerning the broader question about a trend to outsource food preparation to the processing industry, I have not seen an in-depth research report the examines this issue, but it is an important question that needs more research. I do discuss this topic in the following article:

http://webarchives.cdlib.org/wayback.public/UERS_ag_1/20110914000013/http://ers.usda.gov/AmberWaves/September10/Features/EnergyUse.htm)

Uppdatering 5 november 2013:

Jag har nu roat mig med att dela energimängderna från ovanstående rapport med kaloriinnehållet som de olika livsmedlen bidrar med. Vilket då ger relationen mellan insatt energi och den energi vi (i det här fallet amerikanerna) får från att äta just det livsmedlet. Då data är lite olika presenterat skall inte siffrorna ses som exakta. Den största skillnaden är att i kaloritabellerna alla råvaror av en viss grupp redovisas som en enhet, dvs grönsaker och frukt behandlas som en kategori oavsett om de är färska, frysta eller ingår i en färdigrätt. De visar att energiinsatsen är
0,6 gånger kaloriutbytet för oljor och fett
2,5 gånger för socker och sötningsmedel
3,5 gånger för spannmålsprodukter
6,7 gånger för kött
7,7 gånger för mjölkprodukter
8,2 gånger för grönsaker
Det finns en massa osäkerhetsfaktorer och siffrorna inkluderar INTE energin i restauranger eller hem för matlagning, ej heller energin för färdigrätter i affärerna så det egentliga utbytet är SÄMRE. Ta alltså dessa siffror med en nypa salt, och citera dem inte som sanningar med decimaler. Däremot så tror jag att relationerna mellan olika livsmedel är relativt rättvisande. Eftersom det mesta av energin går åt i lagring, förädling och transport och inte i själva jordbruket blir det lätt så att energitäta livsmedel och sådan som inte behöver hanteras i kylkedjor ger ett betydligt bättre utbyte. Socker, oljor och spannmål är både energitäta och enkla att lagra. Den största felkällan är nog för sötningsmedlen, för siffrorna för energiåtgång inkluderar inte läsk, öl och andra drycker, medan energiinnehållet i sockret i läsken finns med som kalorier.

Man kan konstatera att de som äter skräpmat nog energioptimerar kosten. Kanske det faktum att fattiga verkar överkonsumera junk food inte är så orationellt i ett kortsiktigt perspektiv?

Skjut  nu inte budbäraren. Jag känner mig ungefär som Wilbur O. Atwater (du kan ladda ner en intressant artikel om honom här), han som uppfann kalorimätningen av mat. Han konstaterade att två flaskor vin gav dagsbehovet av kalorier. Problemet var att han var aktiv i den religiösa nykterhetsrörelsen och blev utfryst av sina kollegor där. 

Ekologiskt är liv - i Sydkorea

Bild från det ekologiska museet, foto: Gunnar Rundgren

Ny energi för ekologisk odling – Organic is Life i Sydkorea

Medan lantbruksuniversitetet i Sverige har en liten avdelning för ekologiskt jordbruk-EPOK, kommer Sydkorea, som första land i världen, starta ett helt ekologiskt lantbruksuniversitet. Staten har också byggt ett ekologiskt centrum för 250 miljoner kronor. Det och mycket annat imponerade på deltagarna i den 17:e ekologiska världskongressen i Sydkorea i slutet på september.

 Under temat Organic is life hölls den 17:e Organic World Congress i Sydkorea. Arrangör var den ekologiska världsorganisationen International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM), ekologiska organisationer i Sydkorea och Namyangju kommun, en förort till huvudstaden Seoul. Och Sydkorea är verkligen en lämplig värd för ett sådant evenemang. Lagom till kongressen öppnades ett ekologiskt centrum och museum vilket kostat mer än 250 miljoner kronor. Samcheok City, en kommun med 70 000 innevånare, har redan satsat över 100 miljoner kronor av sina egna resurser på ett ekologiskt forskningscenter. Ett ekologiskt lantbruksuniversitet skall nu byggas upp.

I Korea samsas tre olika märken under samma certifiering baserade på statliga regler, ekologiskt, fritt från bekämpningsmedel och produkter odlade med begränsningar i bekämpningsmedelsanvändning. Alla tre kallas “miljövänlig odling”. Ett hundranittionio tusen bönder deltar i något av de tre programmen. Ungefär fem procent av dessa är ekologiska odlare. De flesta jordbruk i Korea är mycket små. Men Jangan Farm odlar 150 olika grönsaker på 40 hektar med 200 anställda och omsätter cirka 60 miljoner kronor bara på sallad berättar ägaren Guen Mo Ryu. 

På den ekologiska kongressen blandas högt och lågt, politik, filosofi, livsåskådningar och vetenskap. Hans Herren, huvudförfattare till IAASTD[1] rapporten och mottagare av World Food Prize hävdade att den sk Gröna Revolutionen i jordbruket[2] har gett oss ett ”monster av stärkelse och vatten”. Den har drivit upp skördarna i kilo men missat näringsinnehållet  och hade heller ingen positiv effekt för hunger, hälsa eller miljö. Han uppmanade den ekologiska rörelsen att bygga allianser med andra liktänkande grupper och fokusera på ”de åttio procent vi är överens om”. Forskning presenterad på konferensen visade bl.a. att en storsalig omläggning till ekologisk produktion i två indiska delstater skulle påverka skördarna endast marginellt, medan småbönders inkomster skulle öka, vilket betyder att livsmedelssäkerheten i stort skulle förbättras[3]. 

Ekologisk odling kan spela en viktig roll i att både minska växthuseffekten och ge bönder bättre möjlighet att klara av ett förändrat klimat. Nyckeln för båda är att bygga upp mullhalten i jorden. Mullen består huvudsakligen av kol och en ökning av mullhalten betyder att koldioxid binds i matjorden för lång tid framöver. Samtidigt så gör det jorden bördigare och mer tålig för extrema väderförhållanden, som torka eller kraftiga regn. Många presentationer på kongressen handlade om detta. En utvärdering av 45 olika undersökningar om mullhalten i ekologisk och icke-ekologisk odling visar att ekologiska odlade jordar har nästan 50% högre mullhalt[4]. Detsamma bekräftas av forskning i Kina vilken mätt ett genomsnittligt kolinnehåll av 1,86 procent i konventionella jordar och 2.13% i ekologiskt odlade jordar[5] .

Prisskillnaden mellan ekologiska produkter och icke-ekologiska produkter större i många av de asiatiska länderna än i Sverige. I Japan är de genomsnittligt 70% dyrare, i Malaysia flera hundra procent dyrare och även i Korea är priserna mycket höga. I Kina kan man nu köpa ekologiska produkter i alla större städer. Priset är oftast det dubbla jämfört med icke-ekologiska produkter. Ris och ekologiska grönsaker betalas med tredubbla priser. Kundgrupperna är välutbildade medelinkomsttagare med stort intresse i hälsa, gravida kvinnor och småbarnsfamiljer samt trendkänsliga unga. Kina exporterar ekologiska produkter för drygt 2 miljarder kronor och den inhemska marknaden beräknas vara av samma storlek, motsvarande en marknadsandel av 0,66 procent[6]. Marknaden för ekologiska produkter i Sydkorea överstiger sannolikt 1 miljard kronor. Importen av ekologiska produkter är värd cirka 120 miljoner kronor.  De flesta kommuner har bestämt att de skall köpa miljövänliga produkter och Gayangskolan i Seoul med nästan tusen elever serverar enbart ekologiska produkter.

Tysk forskning på kvaliteten av  bio-dynamisk och konventionell mjölk, visar att det är mätbara skillnader. Biodynamisk mjölk och mjölk från lågintensiva konventionella system visade mer gynnsamma värden för fettsyresammansättning, tokoferol och betakaroten. Vissa skillnader beror mest på intensiteten i produktionssystemet, i det här fallet andelen kraftfoder, snarare än på om det är ekologiskt eller inte. Forskarna varnar för att en intensifiering av ekologiska produktionssystem kan leda till att mervärden försvinner[7]. Liknande resultat kan ses från studier av biologisk mångfald. Vissa av de skillnader som regelbundet kan uppmätas mellan ekologisk och icke-ekologiskt jordbruk är inbyggda i systemen (t.ex. att man inte använder kemiska bekämpningsmedel i ekologiskt lantbruk), medan andra är ett resultat av driftsinriktning och andra metoder (t.ex. storlek på fälten och förekomsten av stenrösen). Det är därför viktigt all klargöra detta i forskning, eftersom man annars riskerar att dra fel slutsatser[8].

Efter kongressen hölls IFOAM:s generalförsamling. Andre Leu från Australien valdes till ny ordförande. Generalförsamlingen uttalade sig för att ekologiska bönder skall kunna kompenseras för att binda kol i matjorden eller på annat sätt, om sådana program är baserade på en helhetssyn, men tillbakavisar planer på att ersätta bönder i någon form av program som innebär att sådana stödrätter kan handlas.

Kongresserna hålls vart tredje år och nästa kommer att vara i Istanbul 2014.

(ovanstående artikel skrevs för mer än ett år sedan för det första numret av Nordiskt Eko, som blev först nyligen publicerad, därav den sena publiceringen på bloggen - det är ju inte god ton att lägga ut sådant på bloggen som man skrivit för andra innan de har publicerat dem). 

---

[1]            IAASTD,  International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development, http://www.agassessment.org

[2]            Den modernisering av jordbruket med en kombination av högavkastande sorter, konstgödsel och bekämpningsmedel som skedde i vissa länder på 60- och 70 talen brukar kallas ”den gröna revolutionen”

[3]            Impact of large-scale conversion to organic farming on food production and food security for resource poor farmers in India Panneerselvam, P , Hermansen, J.E , Halberg, N, & Murali Arthanari, P.

[4] Carbon levels in agricultural soils under organic and nonorganic management – a Meta analysis, Gattinger, A.1, Häni, M., Fliessbach, A., Müller, A., Mäder, P., Stolze, M. & Niggli U.

[5] Life cycle assessment of organic and conventional soybean production in Northeast and Northwest China Qiao Y, Luo Y. , Zeng G. Wu W. & Halberg N.

[6] Status Quo of Organic Agriculture and Organic Food in China, Li Xianjun, Jiao Xiang

[7] Differences in fatty acid and antioxidant profiles of milk from German biodynamic and conventional low- and high-input systems in summer and winter, Kusche, D. and Baars, T. 

[8] Comparing farmland biodiversity in organic and conventional farming systems: making sense and including context Langer, V., Rasmussen, J. & Henriksen, C.I.

Jordbruk som landskapsmålning

 

Varför inte avrunda veckan med något positivt och vackert?

På den nyligen avslutad Biofachmässan så lyssnade jag på ett föredrag av Douglas Tompkins om hans gård Laguna Blanca i Argentina. Jag blev imponerad -och sannerligen skall jag säga att jag inte lätt låter mig imponeras.

Den är på cirka 3000 hektar i Entre Rios provinsen i Argentina. Ekologiskt odlat, visst. Men inte bara det, utan otroligt vackert. Det är bättre du kollar videon än att jag skall försöka göra den rättvisa med en massa ord. Tompkins sa att deras traktorförare är målare, målare i landskapet.



Tompkins, vem är han? Ja han grundade både Northface och Esprit, och sedan gifte han sig med VDn för Patagonia. Idag är han och hon de största privata ägarna av naturreservat, främst i Latinamerika. De har också givit ut eko-filosofen Arne Naess (han med djup ekologi/deep ecology) samlade verk!

Det är klart att det hjälper att ha pengar som gräs för att göra något sådant. Men för en gång skull skall jag inte klaga på kapitalismen utan bara njuta av filmen!

Från allt är utbytbart till att bygga relationer

Matfusk är inget nytt. Det har länge funnits folk som söker snabba pengar genom att blanda ut mjölken med vatten, vinet med glykos, kaffet med rostat korn. Fusk får vi nog leva med. Men det finns situationer och system som uppmuntrar till fusk och sådana som uppmuntrar till ärlighet. 

Dagens livsmedelsproduktion har mer och mer tagit samma form som annan industriell produktion. Ett litet antal affärskedjor säljer produkter under eget varumärke,eller under märket av stora processföretag (det kallas för "förädling", men i de allra flesta fall finns det inget "förädlande" i processen, bara vinstskapande). Inte bara råvaror utan också själva industriprocesserna handlas på korta kontrakt där de är billigast. Det hela kallas för "värdekedjor" men borde kallas för vinstmaskiner.

Varje led i produktionen görs av specialistföretag som bara har marknadsrelationer till sina leverantörer och kunder. Certifiering av anonyma företag - som lever på att certifiera - påstås garantera integriteten. Kvar finns identiska produkter där leverantören kan bytas när som helst. Det är ett system som bygger på allas utbytbarhet och anonyma relationer. Eller rättare sagt, inga relationer alls, bara kontrakt och pengar.

Och då får man hästkött i hamburgaren och färgat fläskkött som säljs som nöt. På samma sätt som man får barnarbete i kakaoindustrin eller i textilindustrin. Och när privata vårdföretag begränsar blöjbytena på di gamle så agerar de likadant.   

Visst kan man - och skall - ha mer kontroll i produktionen.

Men det är också viktigt att inse att de moderna marknadslösningarna leder till dessa anonyma affärsmässiga relationer som bara kan fungerar med mer kontroll och mer certifieringar. Vi kunde istället söka andra "affärsmodeller", modeller som kanske just slutar vara "affärsmodeller" utan relationer mellan människor. Relationer som skapar mer förtroende och mer socialt kapital, istället för de nu förhärskande marknadsmodellerna som steg gör steg bryter ner vårt samhälle.

Tanken att fler och fler mänskliga relationer skall ersättas av marknadsrelationer, vilka i sin tur innebär att allt är utbytbart, är i grunden en omänsklig tanke.    

Jag gnäggar av skadeglädje

Vad är gemensamt för Findus, Tavola (Comigel) och Spanghero förutom att de kränger hästkött som nöt? 

Svar: De har certifierade kvalitetssystem enligt ISO 9001.  

I livsmedelsbranschen som i andra branscher lutar man sig mot kvalitetssäkringssystem och diverse "revisioner" för att kunna gå igod för det man levererar. Inget ont i det kanske - men om man tror att det ger redliga produkter och hederliga företag så har man huggit i sten ordentligt. Och kunder vaggas i falsk säkerhet av certifieringen.  

----------------------------------------------------------------------

För en tid sedan skrev jag ett kritiskt inlägg om kvalitetscertifiering a la ISO 9001 i Svenska Dagbladet. 

Checklistor ingen garanti för bra vård. 

Jag fick helt överväldigande positiv återkoppling på den, även om det fanns ett fåtal som totalt sågade mig.
Bloggaren Pluraworld skrev tex "Något mer korkat påstående har jag inte hört på länge."
Vissa antydde att det var jag själv som hade missförstått kvalitetssystemen (några hade fått intrycket att jag arbetar på heltid med att införa sådana system i vården, vilket jag absolut inte gör).
Några tycker att jag kastar ut barnet med badvattnet. Se vidare i inlägget http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/01/en-hog-med-parmar.html



Christer Ackerman skrev häromdagen en bra debattartikel i Svenska Dagbladet som kompletterar min artikel med betonande av medarbetarskap.

Delaktighet är allt på en arbetsplat. Den första frågan arbetsgivare och politiker bör ställa sig innan man börjar ropa på kvalitetssäkring som den stora lösningen är på vilket sätt man ska främja ett aktivt och medvetet medarbetarskap. Detta gäller särskilt inom äldreomsorgen.

Han är lite mer positiv i sina slutsatser än vad jag är:

Först när viljan finns att ta till sig och leva upp till innehållet i ett kvalitetssystem kan det fullt ut bli den stöttande struktur som den är tänkt att vara. Och därigenom även vara ett effektivt och verkningsfull stöd för medarbetarna i det dagliga arbetet. Medarbetskap och kvalitetssystem är då som hand i handske.

Men på det stora hela är vi nog överens.

Gnägg på er.
 

Att fixa problem eller att ta bort deras orsaker

Vi förleds att tro att vi kan "fixa" de enorma sociala och ekologiska problemen i stället för att angripa deras orsaker. Och i takt med att vi gör det så fastnar vi mer och mer i problemen och får svårare och svårare att ta oss ur dem. Precis som många gamla nu har så många olika mediciner att de blir sjuka av dem, så riskerar vår problemfokusering att döda patienten - oss själva.  

 Vilken typ är du? Så ställde jag frågan i ett inlägg häromsistens. Och jag gjorde en liten enkät som mina läsare fick fylla i. Trettiofyra svarade. Resultatet finner du nedan. Vad som döljer sig bakom frågorna förklaras i inlägget.

• Vi måste bygga alternativen här och nu  (82%)
• Vi måste ändra vår konsumtion  (79%)
• Vi måste ändra de politiska styrmedlen  (67%)
• Vi måste ändra det finansiella systemet  (67%)
• Vi måste ändra våra värderingar  (55%)
• Vi måsta avveckla kapitalismen  (41%)
• Vi måste ändra mätverktygen (35%)
• Inför direkt demokrati  (20%)
• Tekniken fixar det  (5%)
• Vadå problem?  (0%)
• Marknaden fixar det  (0%)

Som man kan se på svaren så är ni - mina läsare - knappast representativa för sveriges befolkning...Ni har helt klart probleminsikt.

För en vecka sedan pratade jag på ett välbesökt möte på ABF organiserat av Klimataktion. Diskussionen efter mitt föredrag belyste de här olika föreställningarna ganska bra. Det var ett tiotal smågrupper som diskuterade vilket område som var strategiskt viktigast och hur man skulle kunna förändra. Med tanke på nätverkets fokus - klimatet - så var det ju inte förvånande att de flesta grupper ansåg att just klimatet är den största utmaningen. De flesta av grupperna föreslog relativt konventionella åtgärder för att komma tillrätta med klimathotet. Olika typer av skatter på fossila bränslen och bidrag till solenergi och vindkraft. Några pekade på de stora sociala orättvisorna och föreslog reformer för att komma till rätta med problemen. Banksystem och finansiell spekulation pekades också ut som problem - tobinskatt som lösning. De allra flesta var inne på "Vi måste ändra de politiska styrmedlen" i listan ovan.

Den andra reflektionen från mitt föredrag är hur även många av de som inser att något är galet som vill att man skall kunna formulera budskap typ "tre saker jag skall göra när jag går härifrån" för att rädda klimatet. Det får inte vara för radikalt (dvs inte "vi måste aveckla kapitalismen") och det skall vara möjligt att gemnomföra snabbt. Jag har mycket svårt för den där tendensen att man skall förenkla frågor. Lika svårt har jag för att man skall "sälja in" budskap genom att få dem att låta positiva hela tiden. Som jag skrev i en bloggpost för ett tag sedan, Grön tillväxt, vilka värderingar förstärker en sådan slogan?

"Om vi vill sälja in miljöbudskapen till trendkänsliga modelejon, så skall vi tala deras språk. Men om vi gör det så understödjer vi samtidigt värderingar som långsiktigt motverkar det vi vill uppnå - därför att trendkänsligt mode i grund och botten inte går att förena med uthållig utveckling."

Vi människor är lata, vårt intellekt är lat som Daniel Kahneman skriver i sin bästsäljare "att tänka snabbt och långsamt". (jag recenserar den boken på engelska här). Det kostar faktiskt på att klura ut hur vi skall ta oss ur den skit vi hamnat i. Och det är inget som passar för onliners och soundbytes.

Effekt hade en intervju med Johan Hedrén vid Linköpings universitet som forskat på hur miljörörelsen bytte spår under åttio och nittiotalen. Från systemkritik till de små stegens politik och ett fokus på tekniska lösningar. Ersätt kärnkraft med sol och vind, bensinbilar med elbilar, giftjordbruk med ekologiskt osv. Slogans som Grön Tillväxt och Uthållig Utveckling är positiva budskap som ger en känsla av att alla kan vinna på en förändring, utan  att det kräver några radikala, samhällsomstörtande, förändringar. Det omfamnas därför också av större delarna av näringslivet. Johan Hedrén skriver i sin artikel Ekologi som kris, livsstil och estetik: den ekologiska retorikens ideologiska och utopiska energier.            

"En tydlig förskjutning av ekologins diskurser skedde under senare delen av 1980-talet, i och med att det politiskt administrativa systemet ihärdigt markerade den enskilda individens ansvar, och vikten av att välja en ekologisk livsstil. Därmed lades grunden till den alltjämt påtagliga, och kanske nu tilltagande, kommodifieringstendensen, där den politiska ekologins diskursiva fält smälts samman med kapitalismens logik, dvs en strävan efter ständigt ökande vinster och en därtill än så länge korresponderande, ökande varuproduktion."

Med en något enklare svenska betyder det här att vi invaggas i tron att vi styr världen genom vår konsumtrion och bara vi gör rätt val (köper KRAV, rättvisemärkt eller miljömärkt) så kommer vi lösa de stora miljöproblemen ("Vi måste ändra vår konsumtion" i alternativen ovan. Just det här att vi luras in i att använda det dominerande samhällets språk och värderingar gör att vi också söker lösningar på fel ställen.

Det är självklart fint och bra att göra bra val som konsument. Och det är också fint och bra att kräva koldioxidskatter för att minska utsläppen, eller progressiva skatter för att minska de absurda skillnaderna vi har i världen (men glöm inte bort att de globala skillnaderna - vilka är de riktigt allvarliga - inte försvinner för att vi har progressiva skatter i Sverige).

Men det här "problemorienterade" angreppssättet fungerar bara bra när problemen är begränsade. När hela systemet är korrupt, så leder det inte långt. Då är det viktigt att kunna gräva djupare och se var de egentliga orsakerna är till att världen ser ut som den gör.

• Varför äger 1 procent av jordens befolkning 45 procent av alla tillgångar och varför har halva jordens befolkning bara ynka en procent av alla tillgångar?
• Hur kan en generation av människor ha rätt att förbruka mer resurser än alla tidigare levande människor tillsammans har förbrukat?
• Hur kan en liten, liten del av jordens befolkning ha rätt att förslösa och förgifta våra gemensamma resurser?
• Hur kan vi ha ett system som belönar de som förbrukar mest resurser genom att ge dem ännu mer?

Det handlar om att få folk att inse hur djup krisen är och hur djupt orättfärdigt vårt samhälle är, inte att få dem att tro att det bara krävs lite justeringar av skatter så blir allt bra. I mitt tycke handlar det om att tydliggöra att den kapitalistiska marknadsekonomin inte kan vara uthållig eller rättvis. Det handlar också om att formulera visioner om hur ett annat samhälle skulle kunna se ut.  De två kan kompletteras med

• politiska och ekonomiska reformer som pekar åt samma håll   
• förändringar av värderingar och beteendemönster
• utvecklande av alternativa institutioner och organisationsformer som kan växa upp paralellt med det förhärskande systemet.  

Jag tror att allt detta tillsammans kan få en enorm kraft. 

Vem skall kontrollera klimatknappen?

Att använda tekniska lösningar för att motverka den globala uppvärmningen är något som det talas allt mer om, vid sidan av utsläppsminskningarna. Forskare spånar kring svavelmoln och rymdspeglar som ska reflektera bort solljus, bland annat. Nu ska denna nya teknikutveckling, ofta kallad geoingenjörskonst, granskas av svenska forskare.Attityder kring manipulationer av klimatet Svavelmoln som sprutas in i stratosfären och speglar som skjuts ut i rymden för att reflektera bort solljus från jorden är ett par exempel på geoingenjörskonst, eller geoengineering på engelska.(SR)

Det är ju mycket bra att samhällsvetare tas in på det här tidiga stadiet. I Garden Earth skriver jag om de här teknikerna:

Climate change has triggered ideas for large-scale engineering of global systems. Large-scale ‘technological fixes’ fall into two catego­ries. Carbon dioxide removal (CDR) techniques are designed to extract carbon dioxide from the atmosphere. Solar radiation management (SRM) techniques are intended to reflect a portion of the sun’s light back into space. CDR is based on biological, chemical or geological carbon sequestration. SRM is based on natural effects observed in the atmosphere following volcanic eruptions. A proposal for ‘sunshade’ geo-engineering consists of the installation of space-based sun shields, or reflective mirrors, to deflect a proportion of incoming solar radiation before it reaches the atmosphere. Sunlight deflectors would be placed in near-Earth orbits or near the Lagrange point, about 1.5 million kilometres above the planet, where the gravitational pull of the earth and the sun is equal. An array of sunshades in this position would pose less threat to orbiting satellites than would near-Earth objects (The Economist 2010a; UNEP 2010b).

If anything, these proposals underline the severity of the situation as well as how little we really know. They also give new perspectives on power. ‘As Andre Matthews, an anthropologist at the University of California, Santa Cruz, puts it, it is not just a matter of constructing a switch, it is a matter of constructing a hand you trust to flip it’ (The Economist 2010a). We should also realize that the risks of such global large-scale engineering are huge and totally unpredictable. It is already a fact that human beings change many of the planet’s systems enormously, but in the same way as most of these changes are a result of many small things (the car you drive, the meat you eat, etc.), the solutions too are to be found in the small things rather than in macro engineering.  

Vi kan ju till och med föreställa sig att länder som USA fixar speglar som minskar uppvärmningen i USA, medan man kan fortsätt att vara den största förorenaren av atmosfären i världen. Det påminner mig om när The Economist förespråkade ökad användning av luftkonditionering för att minska effekterna av växthuseffekten.
Economist: lösningen på klimatproblemen - köp luftkonditionering
ett av de största magplasken i debatten i mitt tycke. Lyssna på inslaget i Vetenskapsradion här.