Sunday 29 January 2012

Integration och vård a la marknad - två flugskitar i en smäll...

"Jag har inga synpunkter på var de externa [läs: privata] vårdgivarna lokaliserar sig. Vi bidrar till ökad integration om vi genom en valfrihetsreform gör så att Gottsundabor kan söka sig till primärvård någon annanstans och då rör sig från sin stadsdel eller kommer i kontakt med andra människor i väntrummet"
Så ser Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman på de "vårdvalsreformer" som den styrande alliansen i Uppsala håller på att genomföra (I UNT 29 Januari). Svaret gäller frågan om vad det säger om reformen att inga privata vårdcentraler har etablerats i Gottsunda (mer än 50% utlandsfödda, lågstatusområde) medan flera har öppnats i Luthagen (mindre än 15% utlandsfödda, högstatusområde). Han lyckas motivera en misslyckad vårdpolitik med en sanslös syn på hur vi skall få integration i samhället. Kanske de kan stänga Systembolagen i Vellinge och Djursholm, så att de rika kan på en anledning att integreras bättre med de mindre välbeställda i Rosengård och Rinkeby?


Jag brukar inte ägna min blogg inlägg åt den här typen av dagsaktuella politiska inägg - men jag tyckte att uttalandet uttrycker en extrem tro på att marknadslösningar är bäst på att lösa problem på alla områden. En tro som helt saknar empirisk grund.

mer om Uppsalas vårdpolitik

Ojämlik vård efter reform

http://www.unt.se/enkoping/forsatta-problem-for-vardcentral-1647421.aspx
http://www.unt.se/debatt/vi-fortsatter-mota-medborgarnas-krav-1638650.aspx

Wednesday 25 January 2012

Det Goda Märket eller en miljon bitar information?

Kvickly i Danmark har nu lanserat Det Goda Märket, ett metamärke för ekologiskt, rättvisemärkt och miljömärkt. Omtanke-hjärtat kallar de det
"nu har vi gjort det endnu nemmere for dig at vælge det sunde, det økologiske eller det bæredygtige alternativ. Du skal bare kigge efter det grønne omtanke-hjerte, når du køber ind Det viser vejen til de mere end 1600 omtankevarer, du finder på hylderne i Kvickly."
Frågan är om kunderna verkligen är betjänta av ett sådant märke. Till slut måste väl ändå lösningen vara att alla varor i butiken representerar sådana värden? Å andra sidan så är det så att om alla varor uppfyller den typen av krav, så behövs ju inte märkena längre. Och att använda märket kommer inte längre vara en konkurrensfördel. Jag har skrivit en del om det här på min engelska blogg.
"The attraction of an eco label, for businesses and consumers alike is to differentiate a product from other products that are without the label. But the more successful the label is the less value it has in a competitive market." Läs mer
 Överhuvudtaget så finns det starka skäl till att fundera över framtiden för den här typen av massmärkning. Å ena sidan hotas de av minskande värde i takt med ökad framgång. Å andra sidan hotas de av de möjligheter till individualiserad märking som ges med internet, mobilteknik och QR koder.

"Det är ett billigt, snabbt och effektivt sätt för ett företag att snabbt byta ut relevant information och förse de som scannar koderna med uppdaterat material. Den som scannar en QR-kod tas helt enkelt via en bakomliggande URL vidare till en webbsida som kan innehålla allt från uppdaterade tågtider, rabattkuponger till olika videoklipp." skriver Mobile Interaction.  Den kan ju också innehålla detaljerad produktinformation, ett företags egna produktstandard, bilden på bonden, en länk till en webkamera i grisstallet.

I Japan började ett företag, Aeon, med QR koder på grönsaker redan 2004. Läs mer.
Konsumenter kan ladda ned an app från GoodGuide i USA som betygsätter 100 000 konsumentprodukter efter effekter på hälsa, miljö eller sociala förhållanden, se bild nedan. Det möjliggör dels en omdelbar jämförelse och en starkt ökad differentiering i produktutbudet. Och det är ju det senare som företagen är intresserade av, snarare än en värld där alla är lika ekologiska eller lika rättvisa.


Och någon har redan skapat en QR kod som är ätlig, inte nog med det, den är gjord av ekologisk frukt och grönsaker!

Vi kommer att få se en mycket snabb utveckling på det här området. En utveckling som kommer vara en utmaning både för företagen och handeln, men kanske ännu mer för märkningssystem som KRAV, Svanen och Rättvisemärkt.

Tidigare inlägg om miljömärkning mm.

Resultatet spelar ingen roll
Ekologiskt jordbruk – mer än KRAV
Eco labels: the more successful, the less value
Don't buy organic instead of changing the world - do it as part of changing the world
Sustainable coffee is increasing, but only 35% is sold as such.
How fair is fair?
What gives value to an eco label

Fler artiklar i ämnet:




Sunday 1 January 2012

Stöd Wikipedia

Support Wikipedia

Jag  brukar inte använda min blogg för uppmaningar att stödja många olika saker. Men mitt flitiga användande av Wikipedia inspirerade mig att skänka lite pengar dit och att uppmana andra att göra det också.

Fri Kunskap är inte fel...