Tillväxtvurmarna slår tillbaks!

Rätt förtusägbart så har försvararna av det rådande blivit förskräckta av de senaste årens rennäsans för tillväxtkritiken. Redan för ett år sedan lade SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, ut uppdraget att ordna moteld, den har nu kommit, Hållbarhetsmyten. Varför ekonomisk tillväxt inte är problemet. 

Jag skall slösa mina pengar och läsa den, och återkomma med en recession,  även om jag misstänker att den innehåller samma resonomang som Lomborg och Norberg redan torgfört. DN skriver om den på sin ledarsida idag. 

Man skriver: 

Tillväxten är inte det främsta hotet mot mänskligheten. Tvärtom är tillväxt nödvändig för att tredje världen ska kunna räddas från det största hotet – fattigdom.

Det upprepas av tex Lottal Olsson på sin blogg.

Att stoppa den ekonomiska tillväxten innebär att alla de länder som tvingas till fattidom idag, inte får möjlighet att utveckla vare sig sin matförsörjning, sitt miljöarbete eller möjlighet att nå mera kunskap genom att alla barn får möjlighet att gå i skolan.

Det där argumentet kom också fram i samband med klimatförhandlingarna i Köpenhamn, där det som argumenterart för minskad energianvändning framställdes som om de ville förvägra fattiga människor elekriskt ljus. Precis som om de skulle få elektriskt ljus för att vi bygger ut kärnkrafte eller eldar upp olja. I själva verket är det tvärtom. Vi tar större och större del av resurserna och vi driver upp priserna på dem så att de fattiga får mindre tillgång. Men invänder vissa, faktum är att råvarorna har blivit billigare de senaste hundra åren. Frågan är dock för VEM de blivit billigare. För de rika har de blivit mycket billigare och även för "vanliga arbetare" i de rika länderna. All diagram görs i de rika ländernas valutor eller räknas om till lönerna för arbetare i rika länder. Men faktum är att råvarorna för de fattiga har blivit dyrare. Och nu börjar de bli dyrare för alla. Läs mer här och här.

Den som kan sin historia vet att Indien avindustrialiserades pga av en aggresiv ekonomisk politik av det expansionistiska och kapitalistiska England, och att Indien som en följd av det blev mycket fattigare. Att nu prata om VÅR ekonomiska tillväxt som en förutsättning för tillväxt fattiga länder är bara nonsens. Det är ett försök att plötsligt göra det till en moralisk skyldighet att driva på tillväxten mer. Precis som det skulle hjälpa de fattiga. Det fungerar ju inte en INOM Sverige.

Bloggrannen Cornucopia visar följande diagram när han argumenterar för att vi skall ned på en BNP av 40% av dagens...

 Låt os tänka 1989. Hur många hemlösa hade vi i Sverige då, och hur många har vi idag? Hur många utförsäkrade? Hur många arbetslösa?
 Det är ganska uppenbart att fördelningen av resurser, ojämlikhet och utanförskap (för att prata alliansiska) är mycket större drivkrafter för fattigdom än bristande tillväxt. Det gäller inom landet, och det gäller i ännu mycket högre grad i de internationella relationerna. Rika länder vägrar fortfarande inse att de är profitörer i det internationella spelet.

Som jag skrivit tidigare så anser jag förvisso också att tillväxt i sig kanske inte är problemet, utan att tillväxten är ett symptom på  ett sjukt ekonomiskt system. Men det är en annan diskussion.

Profit, konkurrensen och maskinen driver tillväxten

Tillväxt, symptom eller problemet?

 

Och det finns ju många andra som skriver vettiga saker,. t.ex. Sten Ebbersten m.fl i Uppsala Nya Tidning

antibiotikaanvändningen i djurhållningen -nästa skandal

Jag har skrivit om antibiotikaresistens ett par gånger
Växande problem med antibiotikaresistens
Mindre salmonella och ingen antibiotikaresistens i ekologisk kyckling

Jag är övertygad om att användningen av antibiotika i jordbruket håller på att "förstöra" våra möjligheter att bota allvarliga infektioner med antibiotika.

I Trädgården Jorden skriver jag:

Antibiotikaanvändningen i djurhållningen kan mycket väl bli nästa skandal efter galna ko-sjukan. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Varje år beräknas 25 000 personer inom EU dö av infektioner av någon av de multiresistenta bakterierna. Enbart sjukvårdskostnaderna för att vårda de drabbade uppgår till 1,5 miljarder euro per år (SvD 2009c). Det finns i världen redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika. Resistensutvecklingen går långsammare i Sverige än i många andra länder, men resistenta bakterier sprider sig över nationsgränserna och har redan medfört problem inom den svenska sjukvården. Antibiotika används i Sverige endast för medicinska ändamål inom human- och veterinärmedicin. I många andra länder används antibiotika också som tillväxtbefrämjare inom djuruppfödningen och som bekämpningsmedel. Av den totala antibiotikaproduktionen i USA, runt 23 000 ton, används ungefär lika mycket inom djurhållningen som inom humanmedicinen (Lundström m.fl. 2009). När bakterier kommer i kontakt med antibiotika hämmas endast de känsliga bakterierna medan de resistenta varianterna kan ta överhanden och anrikas (selekteras). All antibiotikaanvändning i olika miljöer bidrar till resistensutveckling och kan därmed påverka möjligheterna till en effektiv behandling av djur och människor.

The Ecologist skriver nu: Overuse of drugs in animal farming linked to growing antibiotic-resistance in humans. 
Artikeln innehåller en hel del länkar vidare. 

Du kan höra en föreläsning av Håkan Hanberger här. "are bugs the winners?" frågar han. 

eller läsa en vetenskaplig studie "Livsmedelsproducerande djur – en källa för antibiotikaresistens?". den skriver bla:

En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling är att samma typer av antibiotika används inom flera sektorer: inom human- och veterinärmedicin såväl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan resistenta bakterier spridas från djur till människa genom direkt eller indirekt kontakt. En spridning via livsmedelkedjan är också möjligt. Livsmedelsproducerande djur kan förvärva resistenta bakterier vid antibiotikabehandling och dessa bakterier kan kontaminera köttet vid slakt och på så sätt nå den mänskliga konsumenten.

En särskilt absurd variant är att man tillsätter en  antibiotikaresistent gen till GMO potatis.

Under 2010 odlades för första gången GMO-grödor kommersiellt i Sverige. Det handlar om den kontroversiella GMO-potatisen Amflora som har modifierats för att producera stärkelse som är tänkt att användas för papperstillverkning, med mera. Potatisen har även tillförts en antibiotikaresistent så kallad markörgen (nptII), vilken är motståndskraftig mot två familjer av antibiotika: kanamycin och neomycin. Detta enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Läs mer

 

Adoptera en höna

I Nederländerna driver organisationen Biologica sedan många år kampanjen "adoptera en höna".
 För 24 euro om året så har man adopterat en höna. Det berättigar dig till att få 6 kartonger med 6 ägg per år. För 34 euro så får du 12 kartonger om året.
Vill du vara extra godhjärtad så adopterar du en tupp i stället, då får Biologica 25 euro



Rolig idé! Drygt 15000 personer har nappat på det.

Man kan också adoptera ett äppelträd . drygt 3000 har gjort det.

Facebook i Luleå - ström för 16000 villor och 8 dieselkraftverk....

Det pratas ju ofta om att den moderna tekniken är energisnål, och därför så kommer vår energiförbrukning kunna minska. Men det bygger delvis på myter och delvis på missförstånd. Nu planerar t.ex, Facebook en serverhall i Luleå.Norrländska socialdemokraten Aftonbladet Dagens nyheter  Affärsvärlden

Den kommer göra av med lika mycket energi som 16,000 villor. Utöver det så kommer den behöva ha dieselkraftverk för reservström, vilka kommer förbruka 800 liter diesel i timmen. Vissa beräkningar visar att internet nu tar flera procent av världens energiförbrukning. Den mobila datatrafiken är också mycket energikrävande. 

Jag skrev ett längre inlägg på engelska om Green Internet - a pie in the sky för ett år sedan. Jag hade ett frågetecken efter rubriken - förstår inte varför. Den nya tekniken ersätter sällan gammal teknik, utan den lägger sig över gammal teknik. Inte ersätter Facebook någon annan grå och smutsig teknik. Inte använder vi mindre prylar för att vi hart Facebook, eller åker mindre bil. Visst finns det ny teknik som spar energi, så har det alltid varit, det är inget speciellt för IT sektorn. Men tanken att IT skulle på något sätt minska den totala energiförbrukningen, är bara en tanke, en myt

Lite Facebook data:

Facebook numbers

• Facebook has more than 500 million active users.
• Facebook is currently the world’s most popular web site, with more than 690 billion page views each month.
• Facebook currently accounts for about 9.5% of all Internet traffic, slightly more than Google.
• There are 100 million new photos uploaded to Facebook every day.
• Facebook infrastructure must support platform services for more than 1 million web sites and 550,000 applications using the Facebook Connect platform.

från http://www.aeromental.net/2011/01/05/facebooks-servers/

uppdaterat 7 jan 2013.
Dagens eko om säkerheten

 

Färdig med engelskt manuskript av Trädgården Jorden

För en vecka sedan så skrev jag färdigt det engelska manuskriptet. Det är en ganska omfattande omarbetning av det svenska, långt mycket mer än bara en översättning. Jag presenterar det på min engelska blogg

Jag har skickat det till ett tiotal människor för kommentrarer, nya och gamla bekanta från fem kontinenter. Kända och okända personer.

Annars ägnar jag en hel det tid åt  odlingar, både utanför min lägenhet och i Matparken. Nedan två av mina tre (!) potatisar, ruccola, snart skördefärdig och spenat, dito. Så jag ligger lite lågt med bloggandet just nu....

Tänkvärt om resursförbannelsen

Jag vet att det kan uppfattas som kontraintuitivt, men olja och demokratisering framstår som lika omöjliga att blanda som olja och vatten. Inte nog med att få oljeexporterande länder är demokratiska, efter att ett land har hittat olja så är steg i en demokratiseringsprocess (fria val, yttrandefrihet, ökad politisk frihet etc.) betydligt mindre sannolika att inträffa.

Skriver Livet efter oljan. Tänkvärt. Han/hon  fortsätter:

Jag skrev en hel del om Nigeria i min föregående text om resursförbannelsen så det kan räcka med att konstatera att Nigerias centralbank beräknar att oroligheterna i Nigerdeltat (där oljan finns) kostar landet 1000 miljoner USD per månad i minskad export och uteblivna intäkter. Bortom dessa uteblivna inkomster finns det många fler kostnader som är svårare att beräkna men inte desto mindre verkliga för det; miljömässiga, psykologiska, sociala, kostnader för hälsa och för lidande, den höga frekvensen av beväpnade gäng, rån och kidnappningar etc. För den som vill veta lite mer om just Nigeria kan man till exempel titta på ”Vital oil: Photographer Ed Kashi captures Nigeria’s toxic legacy” (Guardian mars 2010) och ”Death and oil in Niger delta’s illegal refineries” (CNN aug 2010)

Farligt positiva nyheter

Det finns ingen gräns för hur mycket energi som skulle kunna komma från förnyelsebara källor i framtidens energisystem, det visar en ny rapport från FN:s klimatpanel. Professor i energisystem Lars Nilsson vid Lunds universitet är en av huvudförfattarna till rapporten.
– Mängden förnybar energi är många gånger större än de behov samhället har, säger han. I Klotet

Det är knappast någon nyhet dock. Alla som studerat energifrågorna har vetat under lång tid att solenergin som träffar jorden innehåller många många gånger vårt energibehov. Och det är viktigt att notera att det är just solenergin som har denna potential, inte biomassa, vattenkraft eller vinkraft. Och visst är det så att om vi beslutade att ersätta all annan energi med solenergi så skulle det vara tekniskt möjligt - men mycket dyrare. Och om energin blir mycket dyrare så kommer ju också mindre att användas. 

Den rapport som refereras,Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation , tror nu heller inte att förnyelsebar energi kommer att ersätta alla annan energi, inte ens den energi som används idag, och ännu mindre den energi som kommer att användas 2050, då ju energianvändningen beräknas ha ökat. Rapporten säger att inte ens de mest optimistiska scenarion (av 164 stycken!) har enbart förnyelsebar energi. Transportsektorn är den som kommer ha svårast att klara en sådan omställning, och biobränslen har inte potential att ersätta dagens bensin och diesel, ännu mindre morgondagens. 

Risken med sådana här "goda nyheter" är att de får folk att bortse från allvaret i situationen - ja men forskarna säger att det finns förnyelsebar energi så det räcker - dvs jag behöver inte spara, dvs jag behöver inte ändra min livsstil. Man skall inte heller glömma bort att det finns en rad komplikationer med alla de förnyelsebara energiformerna. Så gjorde tex de generösa tyska bidragen till solenergi att man helt sonika täckte åkrar med solceller, för det är så - om man bara ser till energiproduktion så är det det mest effektiva sättet att använda åkermark på. Men vi skall ju också äta, resten av planetens liv behöver ytor och livsmiljöer. 


Hur Sverige har "avvecklat kärnkraften" är ett bra exempel på vad som händer när man invaggar folk i tron att vi skall hitta nya tekniska lösningar. 

Det är bra att visa på vilka möjligheter det finns i förnyelsebar energi - och de finns utan tvekan. Men det är tvivelaktigt när det presenterad på ett sätt som ger intrycket att vi egentiligen inte behöver göra något, det är bara att byta ut en teknik mot en annan. 

Grön tillväxt, vilka värderingar förstärker en sådan slogan?

Om vi vill bygga en bättre värld så kan vi inte utnyttja argument som förstärker beteenden som i sig är en del av problemet.

Häromdagen skrev jag ett inlägg på Garden Earth om Talking the Walk, om språket vi använder och vilka värderingar det avslöjar. Vi pratatar om ekosystemtjänster och förstärker därmed synen på naturen som en råvaru och tjänsteresurs för oss, som kan hanteras på ett "ekonomiskt" sätt. dvs vi skall ersätta någon för att se till att vi kan utnyttja de tjänsterna, eller vi skall sätta ett pris på dem så att vi inser vad det kostar att förstöra dem. På samma sätt pratar vi om bio-energi och biomassa på ett sätt som gör att vi jämställer en ros, en ko, en klövervall eller en torvmosse, de är alla bara potentiella leverantörer av energi.

I kväll läste jag en intressant rapport från WWF, Oxfam och Jordens Vänner i  England (eller Storbritannien eller UK eller), Common Cause - the Case for Working with our Cultural Values. Ja i vart fall så har jag läst sammanfattningen (trodde aldrig att jag skulle bli en av de där slöa som bara läser sammanfattningen. Jag har alltid tyckt illa om att skriva sammanfattningar, men motivet att det bara är självupptagna ärthjärnor som bara läser sammanfattningar, där ser man hur det kan gå). Rapporten talar om hur våra värderingar styr hur vi uppfattar budskap, men också hur budskapen påverkar och understödjer värderingar, och hur det på så sätt kan vara rent av negativt att målgruppsanpassa miljöbudskap, eller sociala budskap med skräddarsydda argument som passar en viss målgrupps värderingar, om dessa värderingar i sig är asociala.

Om vi vill sälja in miljöbudskapen till trendkänsliga modelejon, så skall vi tala deras språk. Men om vi gör det så understödjer vi samtidigt värderingar som långsiktigt motverkar det vi vill uppnå - därför att trendkänsligt mode i grund och botten inte går att förena med uthållig utveckling.

Jag undrar hur miljöbudskap till rasister skall låta. "Vill du bevara Sverige svenskt, se till att göra oss oberoende av de muslimska terroristernas olja och avtså från kläder med flamskyddsmedel framställt av afrikanskt antimon, och köp för all del inget av blattarna på torget, deras produkter är fulla av bekämpningsmedel - och för övrigt så borde de åka hem!" Är det värt att minska bensinförbrukningen med sådana argument?

Om vi skall vara relevanta för näringslivet och för Svensson måste vi visa att det "lönar sig" att ta hand om miljön. Och det gör det väl ibland, men ibland gör det det inte alls. Och vi skjuter oss i foten genom att appelera till att folk eller företag skall ändra sitt betende med motivet att det lönar sig. "Det lönar" sig som alltings mått är ju i själva verket det som har skapat mycket av miljöförstöringen. Vi talar inte om för föräldrar att det lönar sig att uppfostra barnen, utan att de har en moralisk skyldighet att göra det, att det kommer ge dem tillfredsställelse eller att de förväntas göra det för att det är deras j-la plikt om de nu nödvändigtvis måste föröka sig. Att klä diskussionen i termer om det lönar sig eller inte, skulle för de flesta te sig absurt. Men det är lika absurt att klä diskussionen om miljön i ekonomiska termer. Och genom att göra det så bekräftar vi och förstärker att det snöda egenintresset är det som styr - och som skall styra - hur smart är det?

På samma sätt förhåller det sig med en slogan för Grön Tillväxt. Dels funkar det högst sannolikt inte som det är tänkt, läs tex om Anthony Giddens i Effekt, mitt eget inlägg Green Economy-a win win win, 
Jakop Dalunde, Osunt

Miljö- och klimatutmaningen kan vändas till en möjlighet för Sverige. Den gröna ekonomins potential visar sig inte minst i att företag - från små till stora, från restaurangbransch till gruv- och mineralnäringen, ser tillväxtmöjligheter i att investera och satsa på miljövänliga varor och tjänster. När världen i allt snabbare takt efterfrågar klimatsmarta och hållbara lösningar är det klokt att satsa på grön tillväxt, som förenar jobb och företagande med klimatansvar. Det ger Sverige konkurrensfördelar och skapar förutsättningar för nya jobb och utveckling i hela landet.

skriver Näringsdepartementet i en rapport. Aandra som skriver liknande: Robert Peterson, Håkan Ericson, Nordiska Rådet (jag tycker nu inte att du behöver läsa alla de där länkarna, men de går till företrädare för olika partier som pratat väl om Grön Tillväxt)

Grön Tillväxt som begrepp lanserades av miljörörelsen för att appelera till de som skrämdes av det tillväxtfientliga, och för att visa att man visst kan kombinera ekonomisk utveckling i form av BNP tillväxt och miljöhänsyn. Men i stort är grön tillväxt en oxymoron, en självmotsägelse, formulerad av någon marknadskommunikatör för att "sälja in" ett budskap. Redan där går det fel.

Om vi vill bygga en bättre värld så kan vi inte utnyttja argument som förstärker beteenden som i sig är en del av problemet.  Vi skall inte motivera folks ändrade beteenden med att "de tjänar på det", eller att "det är coolt att äta ekologiskt" eller "det är fräckt att köra en hybridbil". Det ger lättköpta vinster, men för varje steg fram så tar vi ett steg tillbaks.