Ekologiskt är liv - i Sydkorea

Bild från det ekologiska museet, foto: Gunnar Rundgren

Ny energi för ekologisk odling – Organic is Life i Sydkorea

Medan lantbruksuniversitetet i Sverige har en liten avdelning för ekologiskt jordbruk-EPOK, kommer Sydkorea, som första land i världen, starta ett helt ekologiskt lantbruksuniversitet. Staten har också byggt ett ekologiskt centrum för 250 miljoner kronor. Det och mycket annat imponerade på deltagarna i den 17:e ekologiska världskongressen i Sydkorea i slutet på september.

 Under temat Organic is life hölls den 17:e Organic World Congress i Sydkorea. Arrangör var den ekologiska världsorganisationen International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM), ekologiska organisationer i Sydkorea och Namyangju kommun, en förort till huvudstaden Seoul. Och Sydkorea är verkligen en lämplig värd för ett sådant evenemang. Lagom till kongressen öppnades ett ekologiskt centrum och museum vilket kostat mer än 250 miljoner kronor. Samcheok City, en kommun med 70 000 innevånare, har redan satsat över 100 miljoner kronor av sina egna resurser på ett ekologiskt forskningscenter. Ett ekologiskt lantbruksuniversitet skall nu byggas upp.

I Korea samsas tre olika märken under samma certifiering baserade på statliga regler, ekologiskt, fritt från bekämpningsmedel och produkter odlade med begränsningar i bekämpningsmedelsanvändning. Alla tre kallas “miljövänlig odling”. Ett hundranittionio tusen bönder deltar i något av de tre programmen. Ungefär fem procent av dessa är ekologiska odlare. De flesta jordbruk i Korea är mycket små. Men Jangan Farm odlar 150 olika grönsaker på 40 hektar med 200 anställda och omsätter cirka 60 miljoner kronor bara på sallad berättar ägaren Guen Mo Ryu. 

På den ekologiska kongressen blandas högt och lågt, politik, filosofi, livsåskådningar och vetenskap. Hans Herren, huvudförfattare till IAASTD[1] rapporten och mottagare av World Food Prize hävdade att den sk Gröna Revolutionen i jordbruket[2] har gett oss ett ”monster av stärkelse och vatten”. Den har drivit upp skördarna i kilo men missat näringsinnehållet  och hade heller ingen positiv effekt för hunger, hälsa eller miljö. Han uppmanade den ekologiska rörelsen att bygga allianser med andra liktänkande grupper och fokusera på ”de åttio procent vi är överens om”. Forskning presenterad på konferensen visade bl.a. att en storsalig omläggning till ekologisk produktion i två indiska delstater skulle påverka skördarna endast marginellt, medan småbönders inkomster skulle öka, vilket betyder att livsmedelssäkerheten i stort skulle förbättras[3]. 

Ekologisk odling kan spela en viktig roll i att både minska växthuseffekten och ge bönder bättre möjlighet att klara av ett förändrat klimat. Nyckeln för båda är att bygga upp mullhalten i jorden. Mullen består huvudsakligen av kol och en ökning av mullhalten betyder att koldioxid binds i matjorden för lång tid framöver. Samtidigt så gör det jorden bördigare och mer tålig för extrema väderförhållanden, som torka eller kraftiga regn. Många presentationer på kongressen handlade om detta. En utvärdering av 45 olika undersökningar om mullhalten i ekologisk och icke-ekologisk odling visar att ekologiska odlade jordar har nästan 50% högre mullhalt[4]. Detsamma bekräftas av forskning i Kina vilken mätt ett genomsnittligt kolinnehåll av 1,86 procent i konventionella jordar och 2.13% i ekologiskt odlade jordar[5] .

Prisskillnaden mellan ekologiska produkter och icke-ekologiska produkter större i många av de asiatiska länderna än i Sverige. I Japan är de genomsnittligt 70% dyrare, i Malaysia flera hundra procent dyrare och även i Korea är priserna mycket höga. I Kina kan man nu köpa ekologiska produkter i alla större städer. Priset är oftast det dubbla jämfört med icke-ekologiska produkter. Ris och ekologiska grönsaker betalas med tredubbla priser. Kundgrupperna är välutbildade medelinkomsttagare med stort intresse i hälsa, gravida kvinnor och småbarnsfamiljer samt trendkänsliga unga. Kina exporterar ekologiska produkter för drygt 2 miljarder kronor och den inhemska marknaden beräknas vara av samma storlek, motsvarande en marknadsandel av 0,66 procent[6]. Marknaden för ekologiska produkter i Sydkorea överstiger sannolikt 1 miljard kronor. Importen av ekologiska produkter är värd cirka 120 miljoner kronor.  De flesta kommuner har bestämt att de skall köpa miljövänliga produkter och Gayangskolan i Seoul med nästan tusen elever serverar enbart ekologiska produkter.

Tysk forskning på kvaliteten av  bio-dynamisk och konventionell mjölk, visar att det är mätbara skillnader. Biodynamisk mjölk och mjölk från lågintensiva konventionella system visade mer gynnsamma värden för fettsyresammansättning, tokoferol och betakaroten. Vissa skillnader beror mest på intensiteten i produktionssystemet, i det här fallet andelen kraftfoder, snarare än på om det är ekologiskt eller inte. Forskarna varnar för att en intensifiering av ekologiska produktionssystem kan leda till att mervärden försvinner[7]. Liknande resultat kan ses från studier av biologisk mångfald. Vissa av de skillnader som regelbundet kan uppmätas mellan ekologisk och icke-ekologiskt jordbruk är inbyggda i systemen (t.ex. att man inte använder kemiska bekämpningsmedel i ekologiskt lantbruk), medan andra är ett resultat av driftsinriktning och andra metoder (t.ex. storlek på fälten och förekomsten av stenrösen). Det är därför viktigt all klargöra detta i forskning, eftersom man annars riskerar att dra fel slutsatser[8].

Efter kongressen hölls IFOAM:s generalförsamling. Andre Leu från Australien valdes till ny ordförande. Generalförsamlingen uttalade sig för att ekologiska bönder skall kunna kompenseras för att binda kol i matjorden eller på annat sätt, om sådana program är baserade på en helhetssyn, men tillbakavisar planer på att ersätta bönder i någon form av program som innebär att sådana stödrätter kan handlas.

Kongresserna hålls vart tredje år och nästa kommer att vara i Istanbul 2014.

(ovanstående artikel skrevs för mer än ett år sedan för det första numret av Nordiskt Eko, som blev först nyligen publicerad, därav den sena publiceringen på bloggen - det är ju inte god ton att lägga ut sådant på bloggen som man skrivit för andra innan de har publicerat dem). 

---

[1]            IAASTD,  International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development, http://www.agassessment.org

[2]            Den modernisering av jordbruket med en kombination av högavkastande sorter, konstgödsel och bekämpningsmedel som skedde i vissa länder på 60- och 70 talen brukar kallas ”den gröna revolutionen”

[3]            Impact of large-scale conversion to organic farming on food production and food security for resource poor farmers in India Panneerselvam, P , Hermansen, J.E , Halberg, N, & Murali Arthanari, P.

[4] Carbon levels in agricultural soils under organic and nonorganic management – a Meta analysis, Gattinger, A.1, Häni, M., Fliessbach, A., Müller, A., Mäder, P., Stolze, M. & Niggli U.

[5] Life cycle assessment of organic and conventional soybean production in Northeast and Northwest China Qiao Y, Luo Y. , Zeng G. Wu W. & Halberg N.

[6] Status Quo of Organic Agriculture and Organic Food in China, Li Xianjun, Jiao Xiang

[7] Differences in fatty acid and antioxidant profiles of milk from German biodynamic and conventional low- and high-input systems in summer and winter, Kusche, D. and Baars, T. 

[8] Comparing farmland biodiversity in organic and conventional farming systems: making sense and including context Langer, V., Rasmussen, J. & Henriksen, C.I.