varför vi inte får välja det vi faktiskt vill ha, trots att vi lever i en värld av obegränsade val

Tidskriften Filter har en omfattande och välskriven artikel om KRAV. Den är kritiskt inriktad. Visst skall man kunna kritisera KRAV på samma sätt som andra saker som är goda. Jag själv levererar en del av kritiken. Min kritik handlar bla om klimatmärkningen, det kan du läsa om på min engelska blogg i ett nytt inlägg,Climate labelling is a good cure for climate anxiety - but not for climate change. En annan sak som jag tycker är mindre lyckad i KRAV är att man har gjort certifieringen till en konkurrensutsatt verksamhet. Jag skrev en artikel om det i Ekologiskt Lantbruk, som du kan läsa här.

Å andra sidan så tycker jag att en del klassiska KRAV-kritiker (ja jag själv med!) får stå lite väl oemotsagda i Filter. Det gäller tex Rune Andersson och Rolf Axel Nordström. Deras "alternativ" är ju inte precis invändningsfria heller - och i Nordströms fall finns ju rent kommersiella skäl till att kritisera KRAV eftersom hans grisar står i direkt konkurrens till KRAV-grisar. Det är också värt att notera att vissa av kritikerna tycker att KRAV inte är tillräckligt "radikalt", medan andra kritiserar KRAV just för att man är det. I artikeln blandas det här lite olyckligt. 

I slutet av artikeln ges bonden Håkan Stenssom stort utrymme, "att han numera är Kravbonde handlar enbart om en sak, Pengar" skriver Filter. Och man skriver att det är liten skillnad mellan konventionell fårskötsel och KRAVgodkänd fårskötsel. Visst är det inte så stor skillnad, men man kunde gott ha talat om att det gäller just fårskötseln, och inte svinskötseln, kycklinguppfödningen, jordgubbsodlingen, potatisodlingen eller veteodlingen - i stort sett det mesta lantbruket.

Det som artikeln missar är att sprida förståelse för vilka krafter det är som formar jordbruket. Också det ekologiska.

"KRAV är en kompromiss, precis som det ekologiska jordbruket. Målet är att jordbruket ska vara mer miljövänligt, djurvänligt och även människovänligt, men samtidigt ska även en ekolantbrukare kunna försörja sig. Det innebär ständiga kompromisser. Kalven skulle exempelvis må bra av att stanna längre hos sin mor än de 3-4 dagarna som KRAVs regler föreskriver, det visar forskningen,  men samtidigt anser man att det ekonomiska bortfallet i form av mindre såld mjölk, blir så stort att det skulle vara omöjligt att ställa ett mer radikalt krav."

Skriver Ann-Helen Meyer von Bremen på Hungry and Angry. Jag kan bara hålla med, och tycker att Filter kunde ha belyst det bättre. Själva poängen med ett system som KRAV är att använda marknaden för att styra produktion i bättre riktning, att det skall vara lönsamt att producera bättre. Då blir det självfallet så att det lockar till sig bönder som "gör det för pengarna" (det framställs som något negativt i Filter). Det är ju själva grundstenen i en marknadsekonomi. Det kan ju ses som ett strålande exempel på att marknadsekonomin fungerar bra. Och inom ramen för det uppdraget fungerar KRAV på det hela väldigt bra. Och som konsument är det fortfarande ett mycket bra val att välja KRAV-märkt.

Att marknadsekonomi och konsumentval inte räcker för att styra jordbruket i rätt riktning, det är en annan, och mycket allvarligare fråga. Mattias Göransson, chefredaktör på Filter nämner just i sin ledare hur "matfrågor rör så mycket mer". Så jag ser fram emot att läsa artikel som förklarar varför vi inte kan/får välja det vi faktiskt vill ha, trots att vi lever i en värld av obegränsade val.