På gång

Jag skriver en ny bok: Global Eating Disorder - the cost of cheap food. Jag planerar också en svensk upplaga. Översättningen av Trädgården Jorden till thailändska skall lanseras på World Environment Day i Bangkok.

Utöver skrivandet så håller jag många föredrag. Många av dem är baserade på boken Jorden vi äter.

KONFERENS KAJER MOT DET GRÖNA, HÅLLBARA GRÄNSSNITT I MÖTET MELLAN STAD OCH LAND

Tid: Måndagen den 5 maj 2014, klockan 09.00-16.00, Plats: Barkarby gård

Jamtli vårmarknad Östersund, lördagen den 17 maj, ”För en mänsklig framtid på klotet krävs radikalt nytänkande och en grundläggande politisk omorientering”

Konsultar för UNEP i ett OECD-lett EU project, EaP GREEN: Greening economies in the European Union’s Eastern Partnership countries

Och så är det vår. Njut.

Ökande växthusgasutsläpp trots positiv spinn av IPCC

FNs senaste klimatrapport har presenterats som ett positivt budskap. Men den visar samtidigt att ökningen av koldioxidutsläppen det senaste decenniet var större än någonsin tidigare. 

"FN:s klimatpanel (IPCC) har släppt en ny rapport som handlar om hur utsläppen av växthusgaser kan minskas. Att hålla ökningen av världens medeltemperatur under 1,5 grader är svårt, men inte omöjligt. De mänskliga utsläppen av växthusgaser har ökat och de har aldrig varit så stora som på 2000-talet. För att världens medeltemperatur inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med innan industrialismen så behöver utsläppen av växthusgaser minska med 40-70 procent år 2050 jämfört med år 2010. I slutet av århundradet så behöver i stort sett alla utsläpp ha stoppats." Skriver Supermiljöbloggen i en bra sammanfattning.


Överlag så har rapporteringen av rapporten  tagit en positiv ton. Det är sannolikt ett resultat av att IPCC har kommunikationsrådgivare som talat om för dem att de måste betona det positiva. Och rapport tre, som är den som släppts nu handlar just om vad som behövs göra.  En av rapportens författare, Tomas Sterner skriver i DN "Vi författare får ständigt frågan vad som är nytt i IPCC-rapporten. Bortsett från aktuell statistik är det relativt få idéer som är nya." I mitt tycke så sätter rapporten alltför stort hopp till oprövad teknik som storskalig koldioxidlagring.

Och det har varit alldeles för lite uppmärksamhet på nedanstående graf (från sidan 8 i den senaste rapporten). Den visar att utsläppen från fossilbränsleanvändningen under perioden 2001-2010 är mycket högre än någonsin. Detta trots att de faktiskt minskade lite under den värsta ekonomiska krisen (ekonomisk kris har hitills varit det enda som fått utsläppen att minska).

Grafen visar också att största delen av ökningen kommer från den ekonomiska tillväxten per person räknat (svart). Detta följt av effekten av befolkningsökning (blått). Precis som tidigare så har det skett en viss förbättring i energieffektivitet i BNP, dvs vi får ute lite mer ekonomiskt värde per energienhet. Den ökade effektiviteten (orange) håller jämn takt med befolkningstillväxten, men inte alls med den ekonomiska tillväxten, så slutresultatet är ändå att förbrukningen ökar.

Särskilt störande är att utsläppen per energienhet har ÖKAT, genom att kolets andel i energiförsörjningen har ökat, dvs utsläppen per energienhet har ökat och inte minskat (den röda färgen i diagrammet).

Miljöministerns kommentar (SvD) är: "Det positiva är att man pekar ut att det går att klara av kraftiga utsläppsminskningar" Men säger inte ett uttalande som det inte mer om hur illa det är? Vi har väl alla vetat att det går att kraftigt minska utsläppen i flera decennier. Det är ju inte det som är problemet. Utan att den politik som förts inte leder till minskade utsläpp.

Trädgården Jorden, nu som ebok

Nu finns boken Trädgården Jorden också som e-bok att beställa från Amazon.

Självklart finns den fortfarande i inbunden form i välsorterad bokhandel eller på nätet.
Bokus: Adlibris, Bokextra, CDON, Ord och Bok

Boken kommer också snart finnas på Thailändska för den som föredrar det. Den engelska versionen, Garden Earth finns i en mängd olika utföranden. 

Trädgården Jorden är ett brett ekologiskt och politiskt panorama över människan och planetens tillgångar alltifrån fångstsamhället till dagens globala kapitalism. Boken är inte en ekologisk enfrågebok, utan belyser de ekologiska och sociala kriserna i hela dess sammansatthet. Lösningen består inte i att laga och plåstra. För en mänsklig framtid på klotet krävs radikalt nytänkande och en grundläggande politisk omorientering.

I vår tid har industrialism, kapitalism och politisk demokrati banat väg för ett aldrig tidigare skådat välstånd. Det kapitalistiska systemet baseras emellertid på kolonisering. Marknaden är på god väg att ta över inte bara samhällena och naturen utan även våra vardagsliv, som alltmer styrs av varor och tjänster.

Det som är systemets styrka, att sätta naturens alla resurser i människans tjänst, är också dess svaghet, när resurserna tynar och ekosystemtjänsterna hotas. Och trots mer än hundra år av global kapitalism är fattigdomen skriande och orättvisorna lika stora som tidigare, då en stor del av jordens befolkning och länder inte kan dra nytta av de system som berikar andra. Inte heller får vi en bättre tillvaro och blir lyckligare av ökad konsumtion. En god framtid för oss ligger inte i ännu mer marknad. Inte heller i fler statliga regleringar. Författaren argumenterar för att stärka det civila samhället, skapa nya institutioner och förändra våra värderingar. Läs mer på- http://www.gardenearth.info/sv/

Räcker maten?

Det snabba och enkla svaret är JA! 

Det produceras mer än väl tillräckligt med mat i världen, till och med efter att betydande mängder använts till biobränsle och som djurfoder. Och efter att stora mängder förstörts eller slängts i soptunnan. 

  

Att nästan en miljard är hungriga beror inte på för liten produktion, eller på köttätning, eller på biobränslen eller på att rika människor slänger en fjärdedel av maten. Det beror heller inte på att vi asfalterar mark, spelar golf på den eller har hobbyhästar eller odlar korn till öl (man kan gärna kritiskt diskutera alla dessa företeelser från andra perspektiv). 

Och det beror sannerligen inte på att en ökande skara bönder odlar ekologiskt, vilket hävdas av Marit Paulsen (DN) med flera. Det beror på att de är fattiga.

Jag pratar mer om detta i kväll på ABF i Stockholm klockan 19.

Tabellen är en sammanställning baserad på FAOs statistik, USAs jordbruksdepartement, IEA mfl. Kommer ingå i min kommande bok Global Eating Disorder, 

Om du vill se vad som odlas i världen kan du läsa inlägget Din odlingslott. 

Ekologiskt gör skillnad på molekylnivå

Danska och svensk forskare har nu kunnat avläsa skillnader mellan ekologisk och konventionell vitkål på molekylnivå. Forskarna fann att produktionssystemet, det vill säga ekologisk eller konventionell odling, lämnar ett tydligt avtryck i vitkålen. De mätte förekomsten av cirka 1600 ämnen i vitkålen med så kallad metabolomik – en metod där man försöker kartlägga hela innehållet av metaboliter i ett prov. Både årsmånen (bl. a. olika väderleksförhållanden) och produktionssystemet lämnade mätbara avtryck.
Forskarna kunde med hjälp av proverna från ett år klassificera vitkålsprover i ekologiska och konventionella vilket visar att produktionssystemet har en effekt på kålens sammansättning som är bestående även under olika förhållanden. Studien innefattade inte någon bedömning om det ena eller andra sättet att odla är bättre för konsumentens hälsa. Hela forskningsartikeln finns här 

Källa: EPOK

Matmatematik

Lite matmatematik:
En tredjedel av allt odlat protein finns i restprodukter vilka knappast skulle användas som mat om de inte fodrades till djur, det gäller främst oljekakor, rester från etanolproduktion och bryggerier, men också betor bomullsfrö, och diverse kli, skal mm.

Med färre djur skulle vi behöva öka produktionen av vegetabilisk olja betydligt eftersom vi inte längre skulle få fett från djuren. Animalisk fett utgör 44% av allt fett i kosten, och även om en del äter för mycket fett så är det på global nivå mer brist på fett än på protein eller kolhydrater. Så utan djur skulle oljeväxtodlingen behöva öka kraftigt. Samtidigt skulle vi få ännu mer proteinrika restprodukter. Raps och solros skulle sannolikt konkurrera ut soja, eftersom sojaodling främst drivs av "biprodukten" sojakaka. Det är minst restprodukter i palmoljan, och utan avsättning för restprodukterna skulle de andra oljorna blir mycket dyrare jämfört palmolja.

Hur går ekvationen ihop?
Jag antar att vi skulle få börja tillverka någon sorts mat av restprodukterna.

Rapskaka någon?

Vad skulle du odla på din lott?

Den totala jordbruksarealen i världen var 4,8 miljarder hektar 2009. Av det var 1,387 miljarder hektar åkermark och 0,15 miljarder hektar areal med permanenta grödor (typ kaffe och vin). Om vi delar jordens åkermark med 7 miljarder, dvs antalet personer på jorden så har vi 1 800 kvadratmeter var. Och på den skulle det odlas ett drygt ton av jordbruksprodukter. Det inkluderar utsäde för nästa år, foder till djuren och sådant som används till biobränslen. 

På hälften av arealen skulle du ha vete, majs, ris och sojabönor. Av det skulle du äta det mesta riset, hälften av vetet, lite majs och väldigt lite sojabönor, resten går till foder eller till industrin, ja sojan skulle bidra till en fjärdedel av matoljan du använder. Andra oljeväxter skulle ta en tiondel av arealen, men trots att palmoljan är fyrtio procent av all matolja så skulle ett eller två träd räcka för de är så otroligt produktiva jämfört med raps, oliv eller solros. Ett par kokospalmer skulle växa i din trädgård tillsammans med ett äppelträd, en mango och en apelsin. Dina fem kaffeträd skulle växa i deras skugga precis som de två kakaoträden. Och vi får inte glömma gummiträdet för stövlar, bildäck eller kondomer. 

En del mark används för korn for whisky och öl, potatis för snaps och vindruvor för vin.

Ungefär lika stora arealer skulle tas upp av tobak som av bananer, lök eller tomater. 50 kvadratmeter bomull skulle bara ge dig några få kilo bomull till kläder. Den största mängden av en enskild gröda skulle vara sockerrör, ungefär 250 kg. Det mesta skulle gå till socker, men om du inte gillar socker så kan du kanske göra etanol av hela rasket, det blir bara 20 liter. 

Utöver åkern så skulle du ha hela 4800 kvadratmeter betesmark för en ko eller några getter. Du får nog gå ihop med grannen, för stora delar av den marken producerar ganska litet gräs. Likaså så kanske du och grannen får gå ihop om en gris som kan beta gräs, äta skörderester och en stor del av majsen och vetet. Några hönor kan leta insekter och fröer under palmerna och sockerrören. Om du är vegan, kan du låta betesmarken växa igen eller plantera skog på den och göra biodiesel av sojan, du lär behöva dem både för protein och fettförsörjningen. Majs och veteodlingen kan minska eller så gör du etanol av dem. Om du tar hälften av all vete och majs och gör etanol så blir det ungefär femtio liter. Den globala produktionen av majs och veteetanol idag är cirka 10 liter per person.

 

Utdrag - i översättning - från boken Global Eating Disorder, under produktion. 

Den galopperande ökningen av grönsakskonsumtionen

Hur mycket har egentligen köttkonsumtionen i världen ökat?
Låt mig göra tre olika påståenden.

Den globala köttkonsumtionen har 1961 till 2009 ökat med 300 procent
Mängden kött per person har 1961 till 2009 ökat med  110 procent
Andelen kött i maten har 1961 till 2009 ökat med 63 procent

Alla påståenden är sanna om man tror på FAOs databas FAOstat. Det kan man nog göra vad gäller de stora dragen.

Under perioden ökade befolkningen från 3,050 miljarder till 6,656 miljarder, så även om folk åt precis lika mycket kött som tidigare så skulle ökningen av den total globala köttkonsumtionen ha varit 118 procent.
Men samtidigt så åt folk mer, mer av allt. Det totala kalorintaget ökade med 29 procent så även vid oförändrad konsumtion av något livsmedel skulle mängden per person öka med 29 procent. 

Konsumtionen av grönsaker ökade med 300 procent per person, dvs långt mycket mer än köttkonsumtionen. De är fortfarande relativt betydelselösa som energikälla i ett globalt perspektiv eftersom de står för 2 procent av kalorierna i maten. 

Konsumtionen av vetetabilisk olja ökade mycket mer än köttkonsumtionen, med nästan 800 procent totalt, 245 procent per person och de gick från 5 procent av kaloriintaget till 10 procent under samma period. De står nu för fler kalorier än kött i kosten. Det är en megatrend i kosten som borde få större uppmärksamhet. Inte minst som att så gott som hela ökningen är palmolja och sojaolja.

Vill vi ha det globala snabbköpet?

Nu är jordbrukets lönsamhet på tapeten igen. Negativa nyheter, något vi har blivit ganska vana vid.
Jordbruket misslyckas både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Arton procent av den värdefulla ängsmarken har försvunnit på 10 år, bara som ett exempel. 

Paul Christensson, ordförande för LRF Väst, anser att Sverige tappar konkurrenskraft och jobb till utlandet. - En stor orsak är ju att vi tagit på oss, ibland välgrundade, kostnader med djurskydd och miljöskydd som de andra utanför oss inte har, säger han till Ekot i SR, också rapporterat i SvD.


Visst kan det spela en viss roll, men jordbrukets företrädare överdriver ofta betydelsen av särregler, och  man talar aldrig om de regler som ger svenska bönder en fördel jämfört med många andra bönder. EUs jordbrukspolitik stöder t.ex. jordbruket mycket mer än vad t.ex. Thailand, Brasilien och Nya Zealand gör. Och i jämförelse med de afrikanska småbönder jag jobbar med framstår de svenska leva i en drömvärld. Vem betalar deras pension? Vem ser till att de har vägar som de kan använda för att sälja sina produkter? Likväl så skall de konkurrera med våra bönder på samma globala marknad.


Det är fel att skylla det på illojal konkurrens och hårdare regler. Men det är också fel att skylla det på bönderna, och tro att de skall jobba ännu hårdare och att de skall fortsätta springa snabbare i det ekonomiska ekorrhjulet.
Det vore bäst om jordbrukets företrädare, samhällsdebattörer och politikerna erkände att situationen är ett resultat av att marknaden fungerar som den skall. Precis som jordbruket i delar av Sverige redan slagits ut av konkurrens från mer effektiva gårdar på slätten och i Skåne, så kommer många fler svenska bönder slås ut av effektivare producenter i andra områden. 

Specialiseringen och storleksrationaliseringarna kommer att fortsätta.  Låt mig upprepa: Det är så en marknad skall fungera. Vilket Uppsala Nya Tidning konstaterar i klippet här bredvid. Jag är helt överens med UNT om hur en fri marknad fungerar.


Men sedan delar jag inte alls slutsatsen: att vi kan asfaltera åkermarken.

Min slutsats är att den fria marknaden inte ger oss det resultat vi vill ha och att vi därför skall ifrågasätta dess överhöghet. Så länge jordbrukets företrädare själva och de få politiker som bryr sig om jordbruket inte vågar ifrågasätta marknadens diktatur så kommer inget väsentligt att förändras i det svenska jordbruket. Och det gäller förstås också oss alla. Vi kan inte plocka russinen ur den fria marknadskakan och tro att vi kan få allt det som är bra, utan att få allt det andra på köpet. Vi kanske måste ställa oss frågan om vi vill ha det globala snabbköpet?

Jag har beskrivit hur den obegränsade konkurrensen fungerar rätt väl i inlägget Obegränsad konkurrens inte hållbar, vilket bla publicerades på SvD och i en engelsk version av en mängd webplatser. Why competition is unsustainable.

Läs också:
Ökad konkurrenskraft är inte svaret Öppna kylskåpet
Mat och jordbrukspolitik - NU