Monday 7 April 2014

Räcker maten?

Det snabba och enkla svaret är JA! 
Det produceras mer än väl tillräckligt med mat i världen, till och med efter att betydande mängder använts till biobränsle och som djurfoder. Och efter att stora mängder förstörts eller slängts i soptunnan. 
  


Att nästan en miljard är hungriga beror inte på för liten produktion, eller på köttätning, eller på biobränslen eller på att rika människor slänger en fjärdedel av maten. Det beror heller inte på att vi asfalterar mark, spelar golf på den eller har hobbyhästar eller odlar korn till öl (man kan gärna kritiskt diskutera alla dessa företeelser från andra perspektiv). 

Och det beror sannerligen inte på att en ökande skara bönder odlar ekologiskt, vilket hävdas av Marit Paulsen (DN) med flera. Det beror på att de är fattiga.


Jag pratar mer om detta i kväll på ABF i Stockholm klockan 19.
Tabellen är en sammanställning baserad på FAOs statistik, USAs jordbruksdepartement, IEA mfl. Kommer ingå i min kommande bok Global Eating Disorder, 
Om du vill se vad som odlas i världen kan du läsa inlägget Din odlingslott

4 comments:

Patrick Sellman said...

Vill man vara tydlig och tala klarspråk så är den som hävdar att vi måste spruta gift på det vi skall äta antingen korkad eller ute i någons ärenden.

Var och en med lite erfarenhet av odling i vår del av världen med endast en skörd om året, ganska kallt och dessutom är den enda odlingssäsongen ganska kort i stora delar av vårt land vet hut många ton mat som går att producera/ha trots detta.

Det värsta som händer är att matvanor förändras med ändrade priser på en del livsmedel.

Man undrar hur det har kunnat bli både ok och normalt att spruta gift på det som skall ätas? Har folk börjat skita där de sover också?

Osunt said...

Det är ofta lätt att fastna i förklaringsmodeller som passar det egna syftet bättre än att gå till botten med analysen. Du lyckas med det senare!

Anonymous said...

Man brukar räkna med att man förlorar ca 90 % av energin om man plockar ut maten ett steg högre upp i näringskedjan. Enligt tabellen tappar vi endast 2/3. Det torde betyda att en del av djurfodret fortfarande är grovfoder från betesmark - eller att vi misshandlar så många kycklingar (som i dagens djurplågerifabriker är effektivare omvandlare av spannmål till kött än kor). Går det att få reda på det utan stor insats?

Biodrivmedel ger ju också en icke föraktlig mängd djurfoder som biprodukt - det torde finnas förutsättningar att skruva lite på systemet och få ut mer biodrivmedel och istället minska på det spannmål/soja som går obehandlat till djurfoder. Sen är det ju inte lika lätt i praktiken när man byggt in sig i en viss odling och en viss förädling - men det är viktigt att se potentialen.

/Jonas Ericson

Gunnar Rundgren said...

Jonas, jag tror det är en kombination av det du nämner. Dvs gräsmarkerna bidrar fortfarande väsentligt till vår försörjning. Kycklingar och grisar har också blivit bättre foderomvandlare. Och så är mjölk en viktig del av animaliska fodermedel och omvandling foder till mjölk har en kaloriförlust på bara 60%. Sedan är biobränslesiffran inklusive biprodukterna, och i fallen spannmålsetanol och biodiesel, blir det ju stora mängder djurfoder där med (dock inte så mycket från sockerrör och palmolja). Och visst är det som du säger vad gäller möjligheterna att kombinera biobränslen och djurfoderproduktion.