Du har väl betalat din avgift till Angeles idag?

Angeles Duran, en medelålders kvinna i Galicien är sedan i höstas ägare till solen. Det finns tydligen internationella överenskommelser om att inget land kan göra anspråk på planeter eller stjärnor, men det finns ingen sådan överenskommelse om personer. Så en notarius publicus har nu utfärdat ett papper som säger att Angeles Duran är "ägare till solen, en stjärna a spektral typ G2, lokaliserad i centrum av solsystemet (!)". Duran vill ta ut en avgift för användningen av solen och ge hälften av inkomsterna till den spanska regeringen, 20 procent till de spanska pensionsfonderna, 10 procent till forskning, 10 procent för att stoppa världssvälten och behålla ynka 10 procent själv. Det kan man kalla filantrop! Läs mer http://www.smh.com.au/world/spanish-woman-takes-a-shine-to-the-sun-20101127-18bf4.html

En så'n här nyhet talar för sig själv tycker jag, kommentarer överflödiga.

Margareta är försvunnen!

Från cykelstället vid ICA på Svamptorget, Norby, Uppsala vid halv sju på kvällen den 24 februari. Hon var vid försvinnandet iklädd dubbdäck och cykelkorg.

Margareta är min damcykel av äldre model, minst 50 år gammal. Jag köpte henne, redan då en bedagad skönhet, ursprungligen till min mor, som nyttjade henne väl. 2008 tog jag över den från henne och cyklade 500 mil på henne: Litauen, Polen, Ukraina, Turkiet, Grekland, Italien, Frankrike och Schweiz - sista biten tog vi tåget hem. Jag lämnade henne mestadels olåst och ingen tog henne. Trots alla varningar jag fick om hur osäkra länderna skulle vara.
Och så snor någon henne på Svamporget i Sverige. SKÄMS!

Hon var vid försvinnandet svart, hade en fyrkantig cykelkorg fram, en svetsning på ramen, gjord av en bilmek på Krim (Krimhalvön i Svarta Havet alltså, inte polisen), dubbdäck fram och bak, modern smal sadel (på bilden var hon utrustad lite annorlunda).


Som du kan förstå har hon stort affektionsvärde för mig och jag kommer leta efter henne - och den som snodde henne - som mannen i Jagad letade efter den enarmade mannen...

OM DU TOG DEN, LÄMNA TILLBAKS DEN DÄR DU TOG DEN ELLER UTANFÖR TRYFFELVÄGEN 47.

OM DU HAR SETT HENNE. RING MIG PÅ 070-5180290. GENERÖS HITTELÖN.

Grön Tillväxt, är det möjligt?

"Gönt jordbruk" (med det menar man ungefär ekologiskt) kan tillgodose en växande befolkning med tillräckligt med mat år 2050. Ja inte bara det, det kan öka tillgången från 2800 kcal till 3200 kcal. Produktionen kan förväntas minska något i det "industriella jordbruket" men öka väsentligt i mer traditionella system, vilka redan idag producerar 70 procent av världens mat.

Det är en av många slutsatser i rapporten om Green Economy som FN:s miljöprogram, UNEP lanserar idag. Avsnittet om jordbruket kan du ladda ned här. Jag har bidragit lite till den rapporten och håller på med några fallstudier åt dem i Ukraina, Moldavien och Armenien.

Jag för ett mer utförligt resonemang om den här rapporten på min engelska blogg, Garden Earth

Kalla det icke-ekologiskt!

Jag skrev ett inlägg på min engelska blogg om hur vi använder ord. Jag lade upp samma inlägg också på den ekologiska diskussionsgruppen på Linked-in. Där har den fått mer än 20 kommentarer på en vecka.

Såhär skrev jag i översättning:

Ord är viktiga, språk är viktigt. Vad vi kallar något har en betydelse långt över den tekniska identifikationen. Om vi kallar någon terrorist eller frihetskämpe spelar stor roll. Om vi säger att någon blev skjuten, dödad eller mördad spelar också stor roll. Få försvarar "kapitalism" men alla verkar älska "marknadsekonomi", trots att de i dagligt tal betyder ungefär samma sak (en annan diskussion är om det kanske går att ha marknadsekonomi utan kapitalism). Jag tror det beror på att kapitalism låter som om det är någon som tjänar på systemet - någon annan än jag! Så vårt språk är fullt av värderingar.

Inom jordbruket talar vi ofta om ekologiskt och konventionellt som motsatspar. Med det språkbruket låter det som om ekologiskt är lite konstigt, kanske attraktivt för radikaler, men långt ifrån normalt. Vi skulle kunna kalla konventionellt jordbruk för industriellt eller kemiskt jordbruk. De låter båda negativa, men det är kanske lite provocerande - vilket är bra i bland och i bland kontraproduktivt. Jag har börjat använda uttrycket "icke-ekologiskt". Om vi kallar det för icke-ekologiskt, så blir det ekologiska normerande, normalt, och det icke-ekologiska låter konstigt. Utöver det så har det en negation, vilket aldrig är är bra - folk tycker bättre om positiva saker. Jag hoppas den ekologiska branchen kan börja använda uttrycket icke-ekologiskt systematiskt i framtiden-

kvalitetsutvärderingsplaneeländet!

NWT skriver: Inga Magnusson efterlyser mer kollegial handledning för att lärarna ska kunna utvecklas. - Som det är nu går nästa all gemensam tid för lärarna åt till ”kvalitetsutvärderingsplaneeländet”, säger Inga Magnusson. Inga är en värmlands lärare som fått beröm av NWTs läsare.

Det är ungefär samma bild som artiklarna i Uppsala Nya har gett vad gäller nackdelarna med en ensidig betoning på kvalitetssäkring, utvärdering, planstyrning eller vilken fluga som just nu är på tapeten. Läs mer i Kejsaren är naken!

Märk själv!

Amerikanska Organic Consumers Association har en kampanj som går ut på att kunderna själva märker produkter med GMO, eller misstänkt GMO i affärerna. Rolig idé. Läs mer (på engelska). Kan det tänkas att konsumentmärkning är framtidens melodi?

Personliga utsläppsrätter?

Malawi tar krafttag mot utsläppen, genom att förbjuda fisande på offentlig plats.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/webbtv/det-kan-bli-brottsligt-att-fisa_5930853.svd

Det känns skönt att det finns något land som tar det här med utsläppen på allvar. Vi får hoppas att Obama och Reinfelt hänger på.

jag har förstått att det är svårt med ironi på nätet, så jag får väl för säkerhets skull säga att jag inte alls vill kriminalisera fisande, utom kornas förstås...

Kejsaren är naken

Kvalitetssäkring
Målstyrning
Utvärdering
Strategiska planer

Alla dessa ord, alla dessa ideer om hur man skall effektivisera verksamheter! "Berget av administration bara växer" utropar man på institutionen för statsvetenskap i Uppsala, i en artikel i Uppsala Nya idag. "det finns så mycket visionsdokument, mål och strategier att det inte går att hålla reda på" säger Lars M Andersson. Kvalitetssäkringen tar så mycket tid att kvaliteten drabbas. Jag minns att min far, som var vid Uppsala Universitet, redan för fyrtio år sedan beklagade sig över att administrationen tog alldeles för mycket av hans tid, på bekostnad av forskning och handledning av doktorander och annat som var hans egentliga gärning.

Jag har själv upplevt samma fenomen i jordbruket, certifieringsbranschen och i biståndet. Det värsta är att dessa saker framställs som om det fanns någon som helst vetenskap bakom dem. Men det gör det inte. Kejsaren är helt enkelt naken. Jag har själv jobbat med kvalitetssäkring och utvärdering, med målstyrning och och hjälp många organisationer att utveckla strategiska planer. Och visst kan de göra lite nytta här och där, men deras värde är starkt överdrivna, och riskerna med att själva processerna blir viktigare än verksamheten är överhängande.

Det saknas vetenskapliga belägg för att kvalitetssäkring som metod skapar bättre kvalitet, eller att alla dessa mål och planer faktiskt ger resultat. Och om de ger resultat så betyder det oftast att man skapar precis den typ av resultat som målen har formulerat och struntar i allt annat. I en verksamhet så är det självklart bara en liten del som kan innefattas i mål. Det här problemet var jättetydligt i Sovjetsamhället, som ju var målstyrt i väldigt stor utsträckning. Man tillverkade tunga möbler för att målet var satt i ton möbler. Visst kan mål vara mer eller mindre bra. Men i alla fall så täcker de bara in ett fragment av verkligheten, på samma sätt som en karta bara beskriver en liten del av terrängen. Visst ser vi från våra privata erfarenheter att människor som är otroligt "målmedvetna" ofta är väldigt enkelspåriga? Även i politiken så har man anammat "målstyrning" och säger att politikerna skall ställa upp målen, så får tjänstemännen avgöra hur man skall uppfylla dem. Men i verkligheten fungerar det där inte alls. det mesta i politiken handlar i stället om hur: hur skall vi finansiera staten? hur skall vi ordna energiförsörjningen? hur skall vi förhålla oss till GMO? I biståndet är överdriven målstyrning särskilt olyckligt i min mening. Bistånd är väldigt komplext och låter sig inte alls brytas ned i några få mätbara mål. Jag har sett många skräckexempel på hur biståndsprojekt bara bryr sig om de uppställda målen, trots att det är uppenbart att de egentligen inte alls betyder någonting väsentligt.

Och sedan skall allt utvärderas. Visst är det bra att kritiskt granska vad man håller på med. Men utvärderingsindustrin har blivit en självgående maskin precis som kvalitetssäkring. Arméer av folk har sin försörjning från detta.

Allemansrätt i galleriorna

Uppsala Nya Tidning hade en intressant artikel om gallerior igår, hur de tar över mer och mer av innerstaden. Julia Vilkenas skriver att: "Som det ser ut i dag finns det ingen plats i gallerior för aktiviteter som inte innefattar konsumtion vilket gör att galleriorna snarare speglar en privat miljö än en offentlig." Kan bara hålla med. Då galleriorna tar mer och mer plats så borde de omtolkas som offentligt rum, som allmän plats, vilket skulle göra att det som efterlyses i artikeln - annat än konsumtion, skulle kunna ske inne i gallerierna. Som det nu är så har ägarna rätt att köra iväg de som inte tex demonstrerar eller spelar musik därinne. Utvidga allemansrätten till att gälla galleriorna!

hitta rätt på Ekoln

John Stansfield: jag gräver inte och jag rensar inte ogräs

Innan jul så hade jag nöjet att besöka Tonga, Solomonöarna och Fiji tillsammans med John och Hiva från Niue. Som ni kan förstå av videon så hade jag och John livligt utbyte.