det finns vinnare och förlorare

"Det mest förbjudna är att luta sig tillbaka och ta välståndet för givet. Frestelsen är stor när det går bra, men vi lever i en internationaliserad värld med snabba rörelser över gränserna. Där är framgången flyktig och måste förtjänas var dag." skriverPJ Anders Linder på SvD. Det upphör inte att förvåna mig att just de som ihärdigt försvarar en total marknadsliberalism samtidigt betonar hur viktigt det är att vi skall ligga i framkant, att vi skall satsa på forskning (och här talar man lika ofta i hur många procent man tycker skall gå till forskning, samtidigt som man avfärdar procentmål för bistånd, men det är en annan tråd...) eller på att skall vara attraktiva för företag eller individer (läs minskad skatt).

OM det är så att de har rätt, så beror det på att alla faktiskt inte är vinnare, utan att det faktiskt finns förlorare; att det globala ekonomiska systemet faktiskt kan vara, i alla fal delivs, ett nollsummespel; att vårt välstånd faktiskt kan vara byggt på andra människors ryggar och på förstöring av andra männisors miljö. OM de har rätt så är min slutsats inte att vi skall hugga i hårdare, utan att vi skall vägra delta i ett sådant spel.

Economist: lösningen på klimatproblemen - köp luftkonditionering

Man blir trött i bland. Jag läser gärna the Economist, det är en av världens mest välgjorda tidskrifter, även om jag oftast inte delar dess ohejdade marknadsliberalism. Det senaste numret har ett lågvattenmärke i ledaren där man skriver att globalt välstånd är det bästa skyddet mot effekterna av växthuseffekten. Påminner starkt om Marie Antoinettes famösa (men sannolikt fabricerade yttrande) om de svältande parisarna. "Har de inget bröd? De kan väl äta bakelser i stället?"

Bravo Lena!

Lena Sommestad, socialdemokrat och bl.a. tidigare miljöminister, skriver ett mycket tänkvärt inlägg om socialdemokraternas politik på DN debatt den 21 November. Hon kritiserat starkt inställningen att samhället skall tjäna ekonomin och och betonandet av individens framgång. Något som inte drevs fram av socialdemokraterna, men som ett hållingslöst och defensivt parti anslöt sig till under nittiotalet.

Hon kritiserar också inställningen att vi skall bygga ett kunskapssamhälle för att kunna konkurrera. Kunskap har värde i sig menar Lena - och jag. Jag skulle där gärna utöka hennes resonemang. Tanken att vi måste plugga mer, forska mer och ligga i framkant för att inte bli utkonkurrerade av Slovenien, Indien eller Kina, visar också hur lite de som påstår att ALLA tjänar på globaliseringen själva tror på den. Om det vore så, så vore det väl inte så himla viktigt för oss att vara först? Den dystra sanningen är att det finns vinnare och förlorare i den globala hackordningen. Och att även om vi inte vill tänka på det så möjliggörs ganska mycket av vår ofantliga konsumtion av att vi står på de översta stegen.

Om svårigheten att leva som samlare i industrisamhället...

Med införandet av jordbruket fick samlare och jägare - och nomader - flytta på sig. Stegvis drevs de bort från de produktiva zonerna till mer marginella områden, och det är bara där man fortfarfande kan finna kulturer som är uppbyggda runt samlande och jakt. En liknande utveckling har skett i fisket med den skillnaden att själva fisket har industrialiserats på ett helt annat sätt än jakt.

Men fortfarande idag så lever en del människor delvis på att samla in vilda växter. Ofta är det de fattigaste som håller på med dem. Jag har personligen varit inblandad i många projekt med insamling av vilda växter. I Sverige har det skett mest med skogsbär och svamp. Svenskar har gärna plockat åt sig själva, men i takt med ökat välstånd och sociala skyddsnät så har intresset hos svenskarna att plocka för försäljning minskat starkt.

Med klassisk klåfingrighet beslutade svenska myndigheter att bärplocking skulle beskattas och betraktas som vilket arbete som helst. Det är svårt att förstå hur man tänkt. Samtidigt som färre och färre svenskar vill plocka bär för att det lönar sig för dåligt, så skall man införa beskattning av verksamheten. Summan av kardemumman var förstås de senaste årens skandaler med bärplockare som inte fått tillräckligt betalt. Den här typen av problem fanns faktiskt inte tidigare.

Torfolk Gård, där jag tidigare var verksam, var ett av de få företag som baserade sin sylt på svenska bär, men i takt med bärbranchens urartning (och medias enkelspåriga rapportering) blev det till slut en belastning i stället för något positivt. Så nu kommer bären i stället från länder som inte bryr sig om att reglera bärplockning, som t.ex. Finland. Läs mer

Vårt konformistiska samhälle vill att samma regler skall gälla för allt och alla. Men vi ser ju hur svårt det är till och med för jordbruket att skötas enligt industri och marknadssamällets logik - det betalar förvisso skatt som alla andra. Hur svårt skall det då vara för försörjningsformer som hör hemma i tiden innan jordbruket.

Statistiken talar: 1902 exporterade Sverige 20000 ton lingon. År 2003 var motsvarande siffra för Lingonexporten 779 ton.....

Börja med pistol i stället för att bomba direkt!

Senaste numret av den förträffliga danska tisdkriften Økologi & Erhverv skriver om problemen med multiresistenta bakterier. och kopplingen till användning i jordbruket. De citerar bl.a. en artikel i Ugeskrift for Laeger av Professor, overlæge dr.med. Hans Jørn Kolmos, Klinisk Mikrobiologisk Afdeling, Odense Universitetshospital som frågar om "antibiotika skall prioriteras till behandling av sjuka människor eller till optimering av produktionsekonomin i lantbruket".

I Økologi & Erhverv redovisas en undersökning från 2007 som visar att det finns mycket färre resistenta kolibakterier bland ekologiska svinbesättningar. Icke-ekologiska besättningar hade 20% bakterier med resistens mot ampicillin och 32% resistens mot streptomycin, medan ekologiska besättningar hade 8% respektive 15% resistenta bakterier.

Användingen av antibiotika bekymrar också överläkare Niels Frimodt-Møller, från Statens Serum Institut, som har kartlagt antibiotikaresistens i Danmark. Han säger: "Hvor vi tidligere startede behandlingen med en pistol og så gik over til en bombe, hvis det ikke virkede, så kaster man nu bomben med det samme"

Forskare vid Danmarks Tekniska Universitet anklagade nyligen lantbruksministern i Danmark för att vara alltför passiv i denna fråga. "En test af kød fra danske svin, kvæg og kyllinger viste, at der var MRSA i 4,6 procent af svineprøverne og 1,4 procent af kvægkødet. Forskerne kunne ikke finde MRSA i dansk kyllingekød. Det kunne de derimod i udenlandsk kyllingekød, hvor der var MRSA i næsten hver femte kylling (18 procent). Indholdet i udenlandsk svinekød var 7,5 procent, mens man ikke fandt noget i det udenlandske kvæg."

Tidigare har man trott att kött från djur med multiresistenta bakterier inte smittar människor, men det vågar man inte längre utesluta: "Eksperter i Danmark tør nu ikke længere udelukke, at vi kan blive smittet med den multiresistente stafylokok-bakterie, MRSA, gennem mad."
Men dr. med. Hans Jørn Kolmos fra Syddansk Universitet og professor Frank Møller Aarestrup fra DTU: "Det er alt sammen drevet af det store antibiotikaforbrug i landbruget. Det luskede er, at bakterien ikke gør svinene syge, så man kan ikke se det på dem, og der er ikke nogen motivation for landmanden til at gøre noget ved det."

En räntefri ekonomi

Jag är medlem i JAK, en förening för räntefri ekonomi. Den har funnits länge, men hade sin glansperiod under den förra finanskrisen, Kommer ni ihåg, den där gången då räntan gick upp till 500 procent. Alla (utom den mest kompetenta regering Sverige någonsin haft....) inser ju att det inte funkar. Men ränta i sig är suspekt. Kolla JAKs informationsfilm

JAK Medlemsbank -Vår bank from RåFILM on Vimeo.

Ekologisk odling för ett bättre liv

Ekologisk mat angår fler än väst­­­världens välmående medelklass. För David Bumutonda, bonde i Uganda, har ekologisk odling gett möjlighet till skolgång för barnen och ett riktigt hus till familjen.
mer

det är roligt att ha varit delaktig i en sådan utveckling. Läs mer om EPOPA

"Inget har något värde men allting har ett pris...."

var en av många tänkvärda saker Emil Jensen sade på KRAVs framtidsdag på Älvsjömässan idag.

Och i stället för att skriva en massa mer så kan väl de orden få sjunka in på hur vårt samhälle har utvecklats. Om det nu kallas för utveckling.


PS KRAVs framtidsdag var mycket lyckad DS

The pear standard

Äh, nu blev det fel igen - den här skulle vara engelska blogg. Lite läsövning då.


I came across the Preserve web site by Harriet Fasenfest and enjoyed the nice mix of down to earth practical stuff and the thoughts about human society, all under the theme of "Householding" a great word - my mother was coincidentally a household teacher. Householding is the true economy.

She writes:
"The pears from my old backyard tree are free, plentiful, get no pesticides, need only a few paces to retrieve and are home processed to supply food for the year round. They are part of the family garden and home, part of, and in scale with, the natural world and can be shared with my neighbors and friends. They are the new gold standard – the pear standard."
read more..

....och liknande nonsens vad gäller örtmediciner

Man hinner bara ta sig för pannan för ett korkat EU direktiv, innan det är dags för nästa. På samma sätt som man vill kontrollera alla frön så vill man tvinga in alla örtmediciner i ett mycket strikt ramverk. Visst, de kan vara farliga och ha biverkningar, men många av dem har använts i hundratals, kanske tusentals år, och det är inte större skäl att underkasta dem strikta test nu - det vore som att börja testa morot, postatis och vete för att se att de inte är farliga. Jag är ingen expert i frågan, men det påminner starkt om det som gäller för fröna (se nedan). Du kan läsa mer på
http://www.anh-europe.org/news/anh-press-release-appeal-to-european-herbal-sector
(på engelska)

f.ö. så beskriver jag just det här i ett avsnitt av Trädgården Jorden:
"Radikala monopol
Med ”radikala monopol” syftar Illich på att en viss teknik eller en viss organisationsform ges en ställning där det i princip är omöjligt att klara sig utan det. Ett sådant exempel är polis och militär, som ju medvetet givits en unik ställning. Staten har ett radikalt våldsmonopol, det är endast staten som har rätt att utöva våld eller direkt begränsa medborgarnas frihet. Så långt är allt väl kanske, det får anses vara en del av samhällskontraktet. I det moderna samhället har dessa radikala monopol utökats långt utöver deras ursprungliga roll. Skolan är i princip ett radikalt monopol. Den är dels obligatorisk och dels starkt reglerad och kan bara tillhandahållas av godkända institutioner. Det är i princip omöjligt att komma någonstans i samhället om man inte har vissa specificerade utbildningar, oavsett vilka kunskaper man har. Internet är snart ett radikalt monopol, då det är nästan omöjligt att få tillgång till en del information och service om man inte är uppkopplad – i takt med att myndigheters och företags service förbättras på internet försämras den i ”verkligheten”. I USA får nog biltrafiken också anses vara ett radikalt monopol. Pengar är en särskild sorts radikalt monopol, vilket diskuteras mer senare. Det är inte alltid det finns en lag eller formell makt bakom dessa monopol.
 Standardisering och certifiering är relativt nya fenomen som ofta fungerar som radikala monopol som driver på koncentration och storskalighet. En tanke med standardiseringen är att den skall främja konkurrens på lika villkor, men ofta tvingar den företag att använda samma teknik och undviker på så sätt konkurrens. Ett exempel är livsmedelshygienregler. Samhället och köparna har konstant ökat kraven på livsmedelshygien. En av effekterna av detta är en utslagning av de mindre företagen och traditionella livsmedelsförädlingsmetoder. Ett annat område är byggnadsnormer/koder.
 Resultaten av de radikala monopolen är en kraftig begränsning av individens frihet och de kan leda till direkta tvång, t.ex. obligatorisk vaccination, avsättning av pensionskapital eller att höns måste hållas inomhus. Många av dessa saker krävs i all välmening, men utgör icke förty rent repressiva inslag i vårt samhälle, de begränsar valfriheten starkt och framförallt, vilket är det viktigaste, tvingar de in människor i de av samhället sanktionerade produktions-, konsumtions- och livsstilssystemen."

Ny föreskrift från Jordbruksverket – flera frösorter riskerar att försvinna

Ett trist exempel på det som Ivan Illich kallade "radikala monopol". Vårt samhälle blir tyvärr mer och mer intolerant. Standardisering och certifiering kan vara nyttiga, men de kan också leda till enfald i stället för mångfald.

Jordbruksverket har precis kommit med ett förslag på en ny föreskrift om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. Förslaget baseras på ett EU-direktiv och innebär att alla köksväxtsorter som inte finns med på EU’s sortlista måste registreras till en kostnad av en anmälningsavgift på 3000 kr och en årlig avgift på 2000 kr. Gamla och lite udda sorter som inte odlas i några större mängder får därmed svårt att bära sina kostnader. De fröfirmor som säljer dessa sorter får svårt att överleva och 300-500 sorters grönsaksfröer riskerar att försvinna! Vem gynnar det här, kan man undra? Remisstiden är extremt kort, sista datum för remissvar är den 10 november och de nya reglerna förväntas gälla från den 1 januari 2011. Kontaktperson på jordbruksverket är Linda Qvarnemark, linda.qvarnemark@jordbruksverket.se

Mer info hittar ni här:

http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/remisserochyttranden/remisser.4.2d224fd51239d5ffbf7800032690.html

http://www.alltomtradgard.se/forum/view-thread.xml?thread_id=840259&forum_id=13&moffset&offset=0&last=1

http://playrapport.se/#/video/2225034