Hur mycket vinst är rimligt

Enligt the Economists beräkningar så består priset av en iPad till 47 procent av vinst. 

Det kan väl knappast vara rimligt? Läs mer (på engelska).

En rapport inte värd att läsa

Sveriges Biståndsminister Gunilla Carlsson är en av 20 författare till rapporten Resilient People, Resilient Planet: A Future Worth Choosing,. Må så vara, men rapporten är inte "worth reading". Den innehåller ännu mindre än FNs rapporter om Green Economy, och trots att rapporten själv säger att den globala ekonomin måste genomgå en genomgripande förändring, och att det inte duger att ändra lite på marginalen, så innehåller den nästan inga konkreta förslag. Läs mer.

Resilient People Resilient Planet - Another report not worth reading

Den Globala Gyllene regeln: lev på ett sätt som andra också kan leva

Man beräknar att 99 procent av alla arter som funnit har utrotats – hur man nu kan veta det. Misslyckande är det normala. Det Naturliga Urvalet innebär att en på hundra överlever. Det är inte den starka individen som överlever utan det är den som är bäst på att anpassa sig. Vi har överlevt hittills, men vår överlevnadstid är än så länge väldigt kort...så vi skall inte luras av vår omåttliga framgång. Att vara för framgångsrik är oftast inget framgångsrecept i naturen. 

Människan har en unik förmåga att anpassa sig – hur kan man annars förklara att folk frivilligt sitter i små plåtlådor flera timmar om dagen, eller färdas i tunnlar långt ner i jorden, eller sitter och hackar på ett tangentbord hela dagen som jag själv gör. Vi har också en unik förmåga att anpassa vår miljö. Visst bygger bävern dammar, och visst skapar kossans mule gräs lika mycket som gräset skapar kon. Men ingen annan art kommer i närheten av de omvandlingar som vi genomför. Och de omvandlingarna är mycket äldre än vad vi tror. Sedan jordbrukets införande har vi skapat om jorden ständigt. Det vi tror är ”natur” är högst sannolikt skapade landskap. Savannen, stäppen, regnskogen, bokskogen och ängen; skapade av människan.  

Vi har lyckats anpassa oss själva till naturen och naturen till oss i de mest skilda miljöer, från de hetaste och torraste till de kallaste. Med handel mellan olika människogrupper har vi kunnat överleva även där vi inte riktigt lyckats med anpassningen. Med språket har vi kunnat överföra information i flera led, över stora avstånd och över generationer. En del av den informationen är om materiella ting, men det mesta är om hur vi relaterar till varandra. 

Dammen på Torfolk Gård

 

Precis som myror och bin har vi också skapat samhällen. Våra samhällen är dock oändligt mycket mer komplicerade och föremål för ständig förändring, anpassning. Vi är så till den milda grad sociala varelser att jag vill hävda att vi inte finns utan samhället, utan gruppen. Det är därför som bannlysning och landsförvisning och fredlöshet var straff nästan lika med dödsstraff. Man kan därför hävda att människan är en socio-kulturell varelse där kulturen (och religionen) och samhället alla är en del av Människan.

Men vi är också en del av vår miljö, av naturen och den är en del av oss. Då tänker jag inte bara på det kilo bakterier, dvs miljarder bakterier, som var och en av oss har – ja det finns uppenbarligen 10 gånger fler bakterier än människoceller i våra kroppar. Jag tänker också på de hundratals symbionter som vi har utvecklat ett samarbete med. I utbyte mot beskydd har vi fört inte bara oss själva utan också kon, hönan, vetet och riset till världsherravälde. Och även i den större skalan är vi en mycket viktigt del av naturen – och den av oss. Men mitt i allt det där  ömsesidiga och jämlika, i den där amorfa skapelsen, sitter vår hjärna och vårt samhälle och kontrollerar och dirigerar. Och det är ingen tvekan om vem som styr.

Med synen på människan som en socio-kulturell organism i en miljö så löser vi upp både den urgamla diskussionen om ”arv” och ”miljö” och om det ”materiella” och det ”ideella”. Frågan är inte om vi måste förändra värderingarna först eller om vi måste förändra det ekonomiska systemet först, eller om vi måste förändra vårt samhällssystem (t.ex. med mer direkt demokrati) först. Allt hänger ihop.  Det är lätt att se hur olika värderingar hänger ihop med olika samhällsformer, teknik och ekonomi.

I mångt och mycket kan man se människans utveckling som ett steg i att erövra mer och mer energiresurser. Vår expansion av jordbruket betydde att vi tog makt över mycket större näringskedjor än tidigare, lite förenklat att vi tillskansade oss mycket större andel av den tillgängliga energin på klotet, energi som skapats av fotosyntesen. Nästa jättesteg togs när vi började använda fossil energi, energi skapade av fotosyntesen för länge sedan. Varje svensk har nu till sitt förfogande energiresurser som motsvarar flera hundra människors energi, arbetskraft, jag kallar det för våra energislavar. Precis som man kunde leva furstligt för tusen år sedan om man hade fyra hundra slavar – så kan vi göra det idag. Det är inget märkvärdigt med det. Det är heller ingen tillfällighet att frigörande av dessa enorma energiresurser kopplats till en syn på människan som ständigt koloniserande och expanderande, och till ett samhälle med konstant tillväxt. Och det är därför energitillgången är så central för dagens samhället. 

Men nu står vi där. Vi har nått vägs ände. Det finns inget kvar att kolonisera. Det är också det som reflekteras i att befolkningsökningen håller på att stanna av. Den kommer sannolikt nå 9 miljarder år 2050, men trots allt så har den börjat stabiliseras. Ett femtiotal länder har helt stagnerande eller minskande befolkningar. Många fler har befolkningar som håller på att stabiliseras. Bara i ett mindre antal länder är ökningen fortsatt dramatisk. Det är inte en tillfällighet att denna stabilisering sammanfaller med oljetoppen, växthuseffekten och andra påtagliga begränsningar för en fortsatt tillväxt. Med en åldrande befolkning så följer också andra värderingar. Fortfarande sitter vi fast i en ungdomskultur som förhärligar expansion, fysisk kraft och risktagande , och gamla förväntas uppträda som gamla unga, med fallskärmshoppning och speed-dating. Men det ökande antalet gamla kommer föra med sig andra värden, omtanke, långsiktighet, omsorg om det lilla och nära men också omsorg om naturen som vårt hem. Den Globala Gyllene regeln kan framställas så här: Kan vår, de rika ländernas, livsstil tillämpas av sju, eller rentav tolv, miljarder människor och framtida generationer, utan att skada ekosystemen eller vår egen mänsklighet på ett oåterkalleligt sätt? Svaret på frågan är nej och vi borde ta konsekvenserna av detta.

Vi måste helt enkelt gå tillbaks till Edens lustgård, till Trädgården Jorden. Men vi kan inte längre göra det som de oskyldiga varelser vi var, när vi vandrade iväg där­ifrån. Vi kan inte längre vara där som jämlikar med giraffen, moroten och fåret. Vare sig vi vill eller inte så är jordens, framtid helt beroende av oss, och inte bara vårt eget utan också de andra arternas öden är i våra händer. På grund av vårt stora antal, och våra krav på tillvaron måste vi vara en väldigt aktiv och smart trädgårdsmästare, och vi måste blanda miljöer som får vara så vilda det går, med miljöer som vi använder mycket intensivt.

Vårt samhälle och vår ekonomi behöver riktas in på Återskapande som bärande princip. Ett exempel från jordbruket beskriver detta på ett lättfattligt sätt. Jordbruket kunde under århundraden förse oss med mat på platsbundna resurser genom att bygga på återskapande på alla sätt. Växtföljder och djurhållning integrerades och matjorden byggdes sakta upp till att bli bättre och bättre, skadedjur och ogräs fanns men reglerades på tolererbara nivåer i systemet. Produktiviteten i systemet hölls uppe av systemet självt. Arbetskraften och kunskapen genererades också av systemet själv, ja i stor utsträckning så återskapade jordbruket också de samhällsstrukturer som det byggde på. Det moderna jordbruket kapade de flesta av dessa processer. Bördighet köps numera in som konstgödsel, växtskydd som dunkar med gift, kunskapen återskapas i liten utsträckning på gårdarna, utsäden tas fram i laboratorier av multinationella företag, arbetskraften flyr landsbygden och har ändå ersatts av traktorer och andra maskiner, och bonden sitter ensam och ogift i en social öken. Det är i stort billig energi som har låtit oss göra på det här sättet. Men den billiga energins epok går mot sitt slut.

Det är lätt att misströsta inför kapitalets och tillväxtens totala seger. Vid murens fall 1989 talades om historiens slut, om kapitalismens och marknadsekonomins totala seger. Och det är då, just då det börjar krackelera. Sovjetkommunismens hot var tvärtom en av de viktigaste tillgångarna för det förhärskande systemet. Inget stärker sammanhållningen så mycket som en yttre fiende. Det är ett vanligt fenomen att det är när man är på topp är fallet nära. När Mayafolket byggde som flest tempel, när påsköfolket reste flest stenstoder och när vi bygger de högsta skyskraporna då håller redan råttorna på att gnaga sönder fundamentet. Ännu värre för skyskrapornas ägare är att vi tappar tron på att marken de står på är så oändligt mycket mer värd än marken tio kilometer därifrån. Det gäller bostadspriser, mänskligt högmod, imperier, kändisskap och åsikter.

Många är i mitt tycke alldeles för försiktiga vad gäller utmanande av samhället och de rådande maktstrukturerna. Man drivs av föreställningen att förändring bara kan ske långsamt och gradvis. Och visst, så är det för det mesta. Men de flesta viktiga förändringar har skett snabbt. Murens fall, den arabiska våren, finanskrisen, Roms fall, Jesus, Islams framväxt. De är alla Svarta Svanar. Händelser vi inte kunde förutse, eller bara ett fåtal kunde förutse – förrän efteråt. När tiden är mogen kan förändring ske snabbt. 

(Inledningsord vid Teologifestivalen i Uppsala 4 februari.)

Bokus: , 184:- Bokia, 169:- Adlibris, 174:- Bokextra, 170 CDON, 189:- Ord och Bok, 187;-

Integration och vård a la marknad - två flugskitar i en smäll...

"Jag har inga synpunkter på var de externa [läs: privata] vårdgivarna lokaliserar sig. Vi bidrar till ökad integration om vi genom en valfrihetsreform gör så att Gottsundabor kan söka sig till primärvård någon annanstans och då rör sig från sin stadsdel eller kommer i kontakt med andra människor i väntrummet"

Så ser Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman på de "vårdvalsreformer" som den styrande alliansen i Uppsala håller på att genomföra (I UNT 29 Januari). Svaret gäller frågan om vad det säger om reformen att inga privata vårdcentraler har etablerats i Gottsunda (mer än 50% utlandsfödda, lågstatusområde) medan flera har öppnats i Luthagen (mindre än 15% utlandsfödda, högstatusområde). Han lyckas motivera en misslyckad vårdpolitik med en sanslös syn på hur vi skall få integration i samhället. Kanske de kan stänga Systembolagen i Vellinge och Djursholm, så att de rika kan på en anledning att integreras bättre med de mindre välbeställda i Rosengård och Rinkeby?


Jag brukar inte ägna min blogg inlägg åt den här typen av dagsaktuella politiska inägg - men jag tyckte att uttalandet uttrycker en extrem tro på att marknadslösningar är bäst på att lösa problem på alla områden. En tro som helt saknar empirisk grund.

mer om Uppsalas vårdpolitik

Ojämlik vård efter reform

http://www.unt.se/enkoping/forsatta-problem-for-vardcentral-1647421.aspx
http://www.unt.se/debatt/vi-fortsatter-mota-medborgarnas-krav-1638650.aspx

Det Goda Märket eller en miljon bitar information?

Kvickly i Danmark har nu lanserat Det Goda Märket, ett metamärke för ekologiskt, rättvisemärkt och miljömärkt. Omtanke-hjärtat kallar de det

"nu har vi gjort det endnu nemmere for dig at vælge det sunde, det økologiske eller det bæredygtige alternativ. Du skal bare kigge efter det grønne omtanke-hjerte, når du køber ind Det viser vejen til de mere end 1600 omtankevarer, du finder på hylderne i Kvickly."

Frågan är om kunderna verkligen är betjänta av ett sådant märke. Till slut måste väl ändå lösningen vara att alla varor i butiken representerar sådana värden? Å andra sidan så är det så att om alla varor uppfyller den typen av krav, så behövs ju inte märkena längre. Och att använda märket kommer inte längre vara en konkurrensfördel. Jag har skrivit en del om det här på min engelska blogg.

"The attraction of an eco label, for businesses and consumers alike is to differentiate a product from other products that are without the label. But the more successful the label is the less value it has in a competitive market." Läs mer

 Överhuvudtaget så finns det starka skäl till att fundera över framtiden för den här typen av massmärkning. Å ena sidan hotas de av minskande värde i takt med ökad framgång. Å andra sidan hotas de av de möjligheter till individualiserad märking som ges med internet, mobilteknik och QR koder.

"Det är ett billigt, snabbt och effektivt sätt för ett företag att snabbt byta ut relevant information och förse de som scannar koderna med uppdaterat material. Den som scannar en QR-kod tas helt enkelt via en bakomliggande URL vidare till en webbsida som kan innehålla allt från uppdaterade tågtider, rabattkuponger till olika videoklipp." skriver Mobile Interaction.  Den kan ju också innehålla detaljerad produktinformation, ett företags egna produktstandard, bilden på bonden, en länk till en webkamera i grisstallet.

I Japan började ett företag, Aeon, med QR koder på grönsaker redan 2004. Läs mer.
Konsumenter kan ladda ned an app från GoodGuide i USA som betygsätter 100 000 konsumentprodukter efter effekter på hälsa, miljö eller sociala förhållanden, se bild nedan. Det möjliggör dels en omdelbar jämförelse och en starkt ökad differentiering i produktutbudet. Och det är ju det senare som företagen är intresserade av, snarare än en värld där alla är lika ekologiska eller lika rättvisa.

Och någon har redan skapat en QR kod som är ätlig, inte nog med det, den är gjord av ekologisk frukt och grönsaker!

Vi kommer att få se en mycket snabb utveckling på det här området. En utveckling som kommer vara en utmaning både för företagen och handeln, men kanske ännu mer för märkningssystem som KRAV, Svanen och Rättvisemärkt.

Tidigare inlägg om miljömärkning mm.

Resultatet spelar ingen roll
Ekologiskt jordbruk – mer än KRAV
Eco labels: the more successful, the less value
Don't buy organic instead of changing the world - do it as part of changing the world
Sustainable coffee is increasing, but only 35% is sold as such.
How fair is fair?
What gives value to an eco label

Fler artiklar i ämnet:

• 'Smart barcodes' to replace eco labels as consumers become more information savvy
• Smartphone technology use to increase as mobile platforms become key info source for cosmetics
• Social media and mobile marketing sparks growth of couponing and discounting
• Mobile phone platforms and associated barcodes can engage consumers, Mintel
• Youth born into digital world with green awareness a key target for packaging manufacturers
• NaTrue uses mobile technology to link consumers to product data

Stöd Wikipedia

Jag  brukar inte använda min blogg för uppmaningar att stödja många olika saker. Men mitt flitiga användande av Wikipedia inspirerade mig att skänka lite pengar dit och att uppmana andra att göra det också.

Fri Kunskap är inte fel...

Ökade klyftor är symptom på en sjuk värld

"Inkomstskillnaderna har ökat kraftigt sedan 90-talet. Den tiondel av befolkningen som är rikast har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har bara fått en ökning med 1,7 procent." Det skriver Svenska Dagbladet idag. Lustigt nog är det en artikel i Näringslivsdelen och inte på framsidan, men det kanske är ett uttryck för att politiken är död? 

De ökade klyftorna är mer än ett isolerat problem som kan fixas med  lite klassisk fördelningspolitik, och de har djupare orsaker än alliansens reformer. Jag har skrivit om detta tidigare till exempel i inlägget Jag, frissan, fönsterputsaren, jämlikheten och Wilkinson
och i inlägget Vems regler skrev jag

"När man klagar på att företagsledare har för höga löner i förhållande till arbetarna så får vi höra att de måste betala internationellt konkurrenskraftiga löner så att inte de duktiga företagsledarna vill arbeta i andra länder. Samtidigt argumenterar man med samma "internationella konkurrenskraft" samma argument för varför anställdas löner skall vara låga - dvs om svenska arbetare begär för stora lönelyft så kommmer vår industri konkurreras ut och vi förlorar jobben. Så samma regelverk, dvs reglerna för global handel och internationell konkurrens, blir å ena sidan ett argument för att våra företagsledare skall ha högre löner och våra arbetare skall ha lägre löner.  Är inte det fantastiskt? Hur kan det bli så?"

 I vår globaliserade värld bör vi också se till den internationella utvecklingen.

 

Pyramiden ovan visar hur ojämt världens tillgångar fördelas. Den rikaste halva procenten av jorden befolkning äger mer de fattigaste nittio procenten tillsammans.  Det är viktigt att inse att det inte bara är skillnaderna inom länderna som ökar, utan också skillnaderna mellan länderna, enligt en rapport från Världsbanken:

"In 1870, the gap between the richest countries (Australia and Great Britain) and the poorest (Nepal and Ghana) was 8 to 1; in 2007, it is 31 to 1 (United States and Norway vs. Nepal, North Korea and Ghana)."

Se också: The wealth Pyramid - a sign of poverty och Growing inequality, between people, between countries, between region, between urban and rural. 

Det är säkert så att den borgerliga politiken förvärrat detta, men det är viktigt att inse att mycket av den här utvecklingen också skett under en socialdemokratisk politik - och att de underliggande drivkrafterna i den globala kapitalismen obönhörligt leder åt det hållet. Dvs den fördelningspolitik som vi (kan) bedriva kan bara förändra på marginalen. Det är hög tid att faktiskt ändra det system som driver på ojämlikheten, och inte bara behandla symptomen.


andra tycker: 

SvD Näringsliv / DN / DN2 / Aftonbladet / Aftonbladet2 /

 Ylva Johansson / Birger Schlaug / Gunvor / Unionen Opinion / Rapporter från välfärden / Martin Moberg /