energi är världens valuta.

Nya sedlar och mynt?

Ska pryda de nya sedlarna?

Riksbanken föreslår idag nya valörer på sedlar och mynt. Det rör sig om ett 9-kronorsmynt och en 90-kronorssedel.
- Eftersom det är så vanligt med priser som slutar på 9 eller 99 tror vi att de nya valörerna kan underlätta avsevärt för handeln, säger riksbankschef Stefan Ingves.

ovanstående hämtar jag från Flute, som nog vill skämta aprilo med oss (ja jag gick nästan på det).

Jag skrev för någon vecka sedan om att energi är den egentliga valutan, på min engelska blogg, Energy is the currency of the world.

Så med tanke på det så vore det rimliga att vi prydde våra sedlar och mynt med oljekällor, pipelines, kärnkraftverk och vattenkraftsdammar. Mynten kan ha vindkraftverk och etanolbilar...Då skulle alla förstå den otroligt starka kopplingen mellan energi konsumtion och BNP.

Rurbanism - en ny trend?

Stad kontra land diskuteras mycket.

Nu snubblar jag på begreppet Rurbanism, tex på Ulrika Gabriels blogg och på
Carbonsmart som för övrigt inviger mig i begreppet Reburbia
Worldchanging skriver också om Rurbanism

"Trenden kallas rurbanism, en sammansättning av orden ”rural” (lantlig) och ”urban”. I praktiken innebär trenden att bo i stan, men att leva som en bonnläpp". skriver Veckans Affärer om Rurbanism

Oj vad tråkigt då, jag som trodde att det var något seriöst, men det är tydligen bara en kommersiell trend...Eftersom jag själv har flyttat in till stan nyligen så vore det ju skoj om det var bättre än att bo på landet. Fan tro't, men det kan ju vara skönt för stadsbor att känna så...
Och bor man i stan så försöker man göra det bästa möjliga, som att vara med i Matparken. 

För ett tag sedan skrev jag inlägget:

staden - himmel eller helvete

Jag läser o tidningen Omvärlden ett inlägg av den liberale debattören Johan Norberg som talar om hur progressiv staden är och hur viktig den är för utvecklingen. Han påtalar t.ex. att mycket större andel av människorna i städerna har tillgång till rinnande vatten och avlopp än vad människor på landsbygden har. Sedan läser jag på Effekts blogg ett resonerande inlägg av Matilda Welin om stad och land. För något år sedan cirkulerade en del artiklar om att miljöpåverkan av en Manhattanbo var mycket mindre än miljöpåverkan av en landsbygdsbo i USA, främst pga av mer bilåkning av landsbygdsborna.

Cornucopia hade också ett inlägg om detta med en hel del kommentarer. Ylven med.
Ungefär just nu så är ju stadsbefolkningen i världen större än landsbygdsbefolkningen - för första gången i historien

Konsolidering och koncentration i den ekologiska marknaden

I USA startade en intensiv konsolidering av ekologisk produktion när USA:s lagstiftning om ekologisk odling antogs. Stora företag köpte upp små pionjärföretag.
Mer information (på engelska) kan man få i följande artiklar:
For articles providing more detail on see:
Howard, Philip H. 2009. Organic Industry Structure. Media-N: Journal of the New Media Caucus, 5(3). [online]
Howard, Philip H. 2009. Consolidation in the North American Organic Food Processing Sector, 1997 to 2007. International Journal of Sociology of Agriculture and Food 16(1), 13-30. [PDF]


En liknande konsolidering har skett i England där t.ex. Green & Blacks ett premium märke av ekologisk choklad blev köpt av Cadbury. I Sverige blev Kung Markatta uppköpta av Lantmännen. Om man kollar de företagen hemsidor så är inte ägarna särskilt synliga.....

Det mäktiga Sverige

"Allianslösheten gör Sverige maktlöst"

skriver Mike Winnerstig på SvDs Brännpunkt. Det gäller frågan om svenskt medlemskap i Nato.
Jo vi känner igen de där resonemangen om maktlöshet. Det var en paradgren inför EU medlemskapet att Sverige skulle få så mycket inflytande. Titta bara hur mycket inflytande vi har i EU! Vi har nu varken inflytande eller möjlighet att agera på egen hand, vilke Carl Bildts flathet gällande de pågående omvälvningarna i Nordafrika visar tydligt.

Mike Winnerstig skriver: "kunnat tillstyrka förslag och på egen hand avföra andra från Natos dagordning". Hur blåögd får en svensk vara egentligen? Har Sverige lyckats med att få bort ett enda förslag från EUs dagordning?

Politikernas Arenor

Bra inslag på radion i morse om alla arenabyggen.

Det är inte så ofta jag är helt överens med representanter från Skattebetalarnas Förening, men vad gäller kommunernas miljonrullningar på arenor är vi helt överens.

Det är klar att sporten behöver arenor, men de arenor som nu planeras byggs med konkurrens om besökare som främsta drivkraft. I den konkurrensen kommer det bara finnas ett fåtal vinnare och mängder av förlorare. Så som det av förklarliga skäl blir med Bandyfinalen, det finns trots allt bara en bandyfinal och tiotal ställen som vill ha den....Bandyfinalen lämnar Studenternas

I princip alla arenor går med förlust, mycket därför att de tävlar om att vara attraktiva. Vinnare är företag som får förmånliga sponsoravtal och delar av elitidrotten som det smöras för. Förlorare är kommunerna, skattebetalarna och folkidrotten. Finns det då några arenor som går med stadig vinst i dag?

– Ja, säger Mats Grönlund. Hartvall arena i Helsingfors som är helt marknadsorienterad. De har en väldigt slimmad organisation och gör bara evenemang som är lönsamma. Men det innebär att det inte blir någon allmänhetens åkning eller några träningsmatcher för mindre klubbar, de har inte råd, läs mer i Många förlustår för landets arenor

De stora arenorna är i första hand kommersiella projekt och borde därför inte stödjas med offentliga medel.

Fler artiklar om arenaeländet i Uppsala
Fler arenor i Uppsala
Mångas frågor runt Uppsala Arena

Andra synpunkter om Arenor: i SvD

Företag ger blanka fan i om vi mäter BNP eller Happy Planet eller HDI

Jag snubblade på ett inlägg från Bo V Herlin om tillväxt. Han skriver:

Har just läst färdigt Wijkman/Rockströms Den stora förnekelsen (presenterad i P1, här eller här) och kan varmt rekommendera den! – trots att den inte diskuterar den, enligt min mening, grundläggande orsaken till miljökrisen och den ojämna resursfördelningen (och till den »stora förnekelsen«), det som Joel Magnuson (intervjuad här) i sin bok Mindful Economics kallar »the growth imperative of capitalism.

Jag har inte läst Den stora förnekelsen, men jag var på boklansering och drog samma slutsats då, att de inte kopplar de problem de beskriver så bra till det ekonomiska systemet. Densamma som jag drog när jag läste Tim Jacksons bok Prosperity Without Growth. Alla pratar om att man skall jobba med andra mått än BNP osv. Men det man inte riktigt inser är att företag och konsumenter struntar blanka fan i BNP. Och de struntar också i andra alternativa mått. Politikerna är väldigt förtjusta i sådana mått. Men politikerna har mycket begränsat inflytande på människors handlande. Jag har själv drivit företag och vet vilka krafter man är utsatt för. Konkurrens och rationalisering är de imperativ som driver en "framåt" hela tiden. Att stå still är inte någon möjlighet. Och den logiken förändras inte av lite miljöavgifter här eller några skatter där - vilket i slutänden är precis vad min bok Trädgården Jorden handlar om.

Växande problem med antibiotikaresistens

Problemen med bakterier som står emot de flesta antibiotikasorter, växer i Sverige. I dag finns 18 patienter som smittats av superresistenta ESBL-bakterier, och därför är mycket svåra att behandla. Hör dagens inslag på Ekot

Jag skrev om antibiotikaresistens i går. 37% av alla salmonella prover från icke-ekologiska kyckling hade resistens för mot sex olika typer antibiotika medan INGA ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier. Läs mer

I Trädgården Jorden ägnar jag rätt mycket uppmärksamhet åt detta också:

Antibiotikaanvändningen i djurhållningen kan mycket väl bli nästa skandal efter galna ko-sjukan. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Varje år beräknas 25 000 personer inom EU dö av infektioner av någon av de multiresistenta bakterierna. Enbart sjukvårdskostnaderna för att vårda de drabbade uppgår till 1,5 miljarder euro per år (SvD 2009c). Det finns i världen redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika. Resistensutvecklingen går långsammare i Sverige än i många andra länder, men resistenta bakterier sprider sig över nationsgränserna och har redan medfört problem inom den svenska sjukvården. Antibiotika används i Sverige endast för medicinska ändamål inom human- och veterinärmedicin. I många andra länder används antibiotika också som tillväxtbefrämjare inom djuruppfödningen och som bekämpningsmedel. Av den totala antibiotikaproduktionen i USA, runt 23 000 ton, används ungefär lika mycket inom djurhållningen som inom humanmedicinen (Lundström m.fl. 2009). När bakterier kommer i kontakt med antibiotika hämmas endast de känsliga bakterierna medan de resistenta varianterna kan ta överhanden och anrikas (selekteras). All antibiotikaanvändning i olika miljöer bidrar till resistensutveckling och kan därmed påverka möjligheterna till en effektiv behandling av djur och människor.

Mindre salmonella och ingen antibiotikaresistens i ekologisk kyckling

Jordbruks och livsmedelsetablissemanget skrämmer ständigt upp oss om att det skulle vara farligare att äta ekologiskt än icke-ekologiskt. Resonemanget bygger på föreställningen att om man inte använder bekämpningsmedel och antibiotika så kommer sjukdommar av olika slag finnas i maten. Jag har alltid kännt att det bygger på helt felaktiga premisser. Det är ungefär som att säga att en frisk människa smittar mer än en sjuk.....Men hursomhelst så är det en svår diskussion att föra. Man får bara vänta på att forskningen gör sitt. Och nu finns det fräsch forskning från USA som visar att
- ekologiska kycklingar har mindre salmonella och att
- det finns mycket mindre antibiotiska resistens hos ekologiska kycklingar.
37% av alla salmonella prover från icke-ekologiska kyckling hade resistens för mot sex olika typer antibiotika medan INGA ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier.

Läs mer om antibiotikaresistens i SvD, Läkare utan gränser, Biotech Sweden, DN och Hälsan är grön och i en artikel av Maria Abrahamsson.
Dagen efter jag skrev den här så har Ekot ett nytt reportage om antibiotikaresistens

Ekologisk Kyckling kan du få från tex Bosarp - en trevlig artikel i DN

Försäljningen av ekologiska ägg i USA ökade 174 procent mellan 2002 och 2009 rapporterar The Organic Man

energin kostar mer och mer att få fram

Bloggaren flute har flera intressanta energi inlägg:
Han jämför energi och BNP 1965 till 2010 och visare hur stark korrelationen är mellan dem. Och det är det många andra som hävdar också. Det finns tyvärr ett antal debattörer som fortfarande svamlar om de-coupling och annat för att få oss att tro att "den nya tillväxten" är smart och miljövänlig.
Flute har också gjort ett inlägg där han visar global energianvändning per capita, som visar att den har legat rätt still nu i snart 40 år.
"Kanske går det att gräva fram mer kol, men hur kul är fler smutsiga kolkraftverk?" skriver flute. Jag snubblade på följande diagram från USA som visar att produktiviteten i kolgruvorna är sjunkande.
Och det här gäller inte bara arbetsproduktiviteten, utan också energiproduktiviteten (EROEI) är nedåtgående för många energislag, särskilt för de fossila bränslena.
Min syn på det stora energipartyt hittar ni här.