Wednesday, 10 August 2011

Antibiotikaresistens skapas av konventionell djurhållning



I en ny studie visas, återigen, att ekologisk produktion minskar antibiotikaresistens. Senast i mars publicerades en studie om samma sak (se nedan). Den nya studien från USA, publicerad i Environmental Health Perspectives, jämförde 10 konventionella gårdar och tio ekologiska gårdar med kycklingproduktion. På alla gårdar förekom enterokocker i foder, ströbädd och vatten. Men de ekologiska gårdarna, och de var ganska nyomlagda, hade mycket lägre nivåer av antibiotikaresistens. Till exempel, 67 procent av enterococcus faecalis från konventionella gårdar var resistenta mot erythromycin jämfört med endast 18 procent på de ekologiska gårdarna. 42 procent av bakterierna på de icke-ekologiska gårdarna var multipel resistenta mot bara 10 procent på de, nyligen omlagda, ekologiska gårdarna.

Jag har skrivit om antibiotikaresistens många gånger förut.
Tex i inlägget Antinbiotikaanvändningen i djurhållningen nästa skandal,
och i  Växande problem med antibiotikaresistens  


Gammal blogpost från Mars 2011.
Jordbruks och livsmedelsetablissemanget skrämmer ständigt upp oss om att det skulle vara farligare att äta ekologiskt än icke-ekologiskt. Resonemanget bygger på föreställningen att om man inte använder bekämpningsmedel och antibiotika så kommer sjukdommar av olika slag finnas i maten. Jag har alltid kännt att det bygger på helt felaktiga premisser. Det är ungefär som att säga att en frisk människa smittar mer än en sjuk.....Men hursomhelst så är det en svår diskussion att föra. Man får bara vänta på att forskningen gör sitt. Och nu finns det fräsch forskning från USA som visar att
- ekologiska kycklingar har mindre salmonella och att
- det finns mycket mindre antibiotiska resistens hos ekologiska kycklingar.
37% av alla salmonella prover från icke-ekologiska kyckling hade resistens för mot sex olika typer antibiotika medan INGA ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier.

Läs mer om antibiotikaresistens i SvD, Läkare utan gränser, Biotech Sweden, DN och Hälsan är grön och i en artikel av Maria Abrahamsson.
Dagen efter jag skrev den här så har Ekot ett nytt reportage om antibiotikaresistens

Ekologisk Kyckling kan du få från tex Bosarp - en trevlig artikel i DN

Försäljningen av ekologiska ägg i USA ökade 174 procent mellan 2002 och 2009.

Thursday, 4 August 2011

GMO, kärnkraft, mer energi - allt är för de stackars afrikanernas skull

Det är både fascinerande och djupt beklagligt hur de som förespråkar fullt-ös-medvetslös-satsning på mer av detsamma som skapat mycket av dagens elände försöker åberoppa någon sort moralisk skyldighet att utveckla en ny teknik HÄR med argument om hur värdefull den är för något ANNAT eller ANNAN. Speciellt populärt är det att prata om afrikaner.

Inför klimatmötet i Köpenhamn
(kommer du inte ihåg det? jag då är du inte unik. Det framställdes som ett helt avgörande möte av media, ungefär som varje EU krismöte om Greklands eller Portugals ekonomi framställs som "avgörande" trots att vi alla vet att det kommer ett till, och ett till och ett till.....)
så fick vi höra att det på något sätt var vår skyldighet att konsumera MER energi därför att en miljard människor saknar elekricitet:
World Energy Council, en internationell branschorganisation [läs lobbyorganisation], menar att det viktigaste är att de cirka 1,6 miljarder människor som idag saknar elektricitet får tillgång till det. Då behövs alla de energikällor som vi använder idag.(http://www.vattenfall.se/sv/energi-och-framtid.htm)
Och antalet inlägg som kräver att EU och Sverige skall satsa på GMO därför att det afrikanska jordbruket behöver det är väldigt många - även om de för det mesta har ett mycket begränsat ursprung. Så tex
Inge Gerrremo på Newsmill:
Dagens GMO-debatt och hur den påverkar utvecklingen av det afrikanska jordbruket
Moderaterna
Anförande av biståndsminister Gunilla Carlsson vid SLU om Global livsmedelsförsörjning den 17 mars 2011
http://reason.com/archives/2008/03/28/demon-seed

Boken Hållbarhetsmyten använder också afrikanska småbrukare som argument för varför hållbarhet är fel och varför vi behöver mer tillväxt - vi skall konsumera mer - för att hjälpa afrikanerna. Särskilt fel är det att odla ekologiskt. Varför kan de inte riktigt förklara....

Vilka mekanismer som gör att afrikanerna får mer energi för att vi bygger ut kärnkraften, eller bättre jordbruk för att vi använder konstgödsel förklarar aldrig dessa herrar och damer. I själva verket så har ju den globala "utvecklingen" driven av olja, lett till att skillnaderna mellan fattiga och rika länder nu är hundra gånger större än för två hundra år sedan. Det är verkligen svårt att se att mer av samma skulle vara rätt recept.

Nu har Mats Odell (kd) och Ane Håkansson fört detta sätt att diskutera till helt nya nivåer. I en artikel i UNT "Satsa på nästa generations kärnkraft", så hävdar de att vi skall stasa på den "fjärde generationens" kärnkraft därför att:
- det gynnar satsningen på vind och sol-kraft!
- det gynnar elbilar
- den kan användas för att binda koldioxid från kolkraftverken (argumentet betyder i så fall att vi också skall bygga ut kolkraften...)
- de kan användas för "vattenproduktion" i länder som Somalia (ingen tillfällighet att en massa människor svälter där).
de kommer med logiska kullerbyttor som att:
"För att kunna minska energianvändningen inom transportsektorn behövs ökad elektrifiering i form av hybridbilar, elbilar och fler tåg". Att Mats Odell kan skriva sådant förvånar inte, men hur en professor i fysik kan ägna sig åt sådant svammel är obegripligt. Elbilar i all ära, men de minskar inte energianvändningen alls. Särskilt inte om de drivs med kärnkraftsel, som ju är extremt energislösande.
De fortsätter med följande:
"Även energibesparing kan skapa utrymme för en intensivare användning elanvändning inom transportsektorn". Är de bondkomiker eller?

För att återkomma till svältande i Afrika och vattenproduktion i Somalia och Etiopien. För det första så kan man inte riktigt "producera" vatten. Vi får anta att det antingen handlar om djupborrade brunnar eller om avsaltning av havsvatten. Att Etiopien inte har något hav är säkert en oväsentlighet i dessa herrars ögon.

Saudi Arabien sitter på enorma oljetillgångar, olja som bara kostar en spottstyver att pumpa upp. De drog igång konstbevattnade jordbruk (istället för den kamel och dadelproduktion som var långsiktigt hållbar) med användnign av fossilt vatten och till del också med avsaltning. Trots att de har energi som är billigare än nästan någon annan energi så har de fått skippa det, och har de senaste tio åren avvecklat de flesta odlingar. Jag var nyligen i Namibia. Där bygger man ut KOLkraften för att avsalta havsvatten för att få vatten till uranutvinningen för våra kärnkraftverk - det är en mycket annorlunda bild än herrar Odell och Håkanson vill förmedla..








Monday, 1 August 2011

varför vi inte får välja det vi faktiskt vill ha, trots att vi lever i en värld av obegränsade val

Tidskriften Filter har en omfattande och välskriven artikel om KRAV. Den är kritiskt inriktad. Visst skall man kunna kritisera KRAV på samma sätt som andra saker som är goda. Jag själv levererar en del av kritiken. Min kritik handlar bla om klimatmärkningen, det kan du läsa om på min engelska blogg i ett nytt inlägg,Climate labelling is a good cure for climate anxiety - but not for climate change. En annan sak som jag tycker är mindre lyckad i KRAV är att man har gjort certifieringen till en konkurrensutsatt verksamhet. Jag skrev en artikel om det i Ekologiskt Lantbruk, som du kan läsa här.

Å andra sidan så tycker jag att en del klassiska KRAV-kritiker (ja jag själv med!) får stå lite väl oemotsagda i Filter. Det gäller tex Rune Andersson och Rolf Axel Nordström. Deras "alternativ" är ju inte precis invändningsfria heller - och i Nordströms fall finns ju rent kommersiella skäl till att kritisera KRAV eftersom hans grisar står i direkt konkurrens till KRAV-grisar. Det är också värt att notera att vissa av kritikerna tycker att KRAV inte är tillräckligt "radikalt", medan andra kritiserar KRAV just för att man är det. I artikeln blandas det här lite olyckligt. 

I slutet av artikeln ges bonden Håkan Stenssom stort utrymme, "att han numera är Kravbonde handlar enbart om en sak, Pengar" skriver Filter. Och man skriver att det är liten skillnad mellan konventionell fårskötsel och KRAVgodkänd fårskötsel. Visst är det inte så stor skillnad, men man kunde gott ha talat om att det gäller just fårskötseln, och inte svinskötseln, kycklinguppfödningen, jordgubbsodlingen, potatisodlingen eller veteodlingen - i stort sett det mesta lantbruket.

Det som artikeln missar är att sprida förståelse för vilka krafter det är som formar jordbruket. Också det ekologiska.
"KRAV är en kompromiss, precis som det ekologiska jordbruket. Målet är att jordbruket ska vara mer miljövänligt, djurvänligt och även människovänligt, men samtidigt ska även en ekolantbrukare kunna försörja sig. Det innebär ständiga kompromisser. Kalven skulle exempelvis må bra av att stanna längre hos sin mor än de 3-4 dagarna som KRAVs regler föreskriver, det visar forskningen,  men samtidigt anser man att det ekonomiska bortfallet i form av mindre såld mjölk, blir så stort att det skulle vara omöjligt att ställa ett mer radikalt krav."

Skriver Ann-Helen Meyer von Bremen på Hungry and Angry. Jag kan bara hålla med, och tycker att Filter kunde ha belyst det bättre. Själva poängen med ett system som KRAV är att använda marknaden för att styra produktion i bättre riktning, att det skall vara lönsamt att producera bättre. Då blir det självfallet så att det lockar till sig bönder som "gör det för pengarna" (det framställs som något negativt i Filter). Det är ju själva grundstenen i en marknadsekonomi. Det kan ju ses som ett strålande exempel på att marknadsekonomin fungerar bra. Och inom ramen för det uppdraget fungerar KRAV på det hela väldigt bra. Och som konsument är det fortfarande ett mycket bra val att välja KRAV-märkt.

Att marknadsekonomi och konsumentval inte räcker för att styra jordbruket i rätt riktning, det är en annan, och mycket allvarligare fråga. Mattias Göransson, chefredaktör på Filter nämner just i sin ledare hur "matfrågor rör så mycket mer". Så jag ser fram emot att läsa artikel som förklarar varför vi inte kan/får välja det vi faktiskt vill ha, trots att vi lever i en värld av obegränsade val.