Saturday, 17 March 2018

99 miljoner skäl att ändra jordbrukspolitiken

Djurens rätt har gjort en film från svensk kycklinguppfödning. Jag blir inte upprörd när jag ser den för jag visste redan hur det såg ut, men jag kan förstå att den gör genomsnittstittaren upprörd eller i alla fall bekymrad. Några kycklingar ser ut att må dåligt, andra saknar fjädrar och någon är död. Det är trångt när kycklingarna växer, det får finnas 25 kycklingar per kvadratmeter, de får aldrig gå ut och själva mängden kycklingar är överväldigande. 


Svensk Fågel bemöter kritiken med att hävda att det inte är något negativt för kycklingar att födas upp inomhus. Tvärtom, så är det bra både för kycklingarna och konsumenterna som skyddas från sjukdomar mm. Man anser att ytan är tillräcklig och påtalar att svensk kyckling har mer plats än de har i konkurrentländerna. Man säger att kycklingarna kan se dåliga ut när de byter fjäderdräkt under uppväxten. Man konstaterar att döda djur plockas bort allteftersom. 

Egentligen är det inte någon större skillnad i fakta från de två organisationerna. Det är värderingen som skiljer. Jag håller helt med Djurens Rätt i att kycklingar borde få gå ut, att man föder upp för många kycklingar på en liten yta och att de snabbväxande hybriderna är en styggelse. 

Däremot är det lite "billigt" att visa bilder på djur som ligger döda. Hur man än föder upp kycklingar kommer det att dö en del djur av ett eller annat skäl. Det är heller inte ovanligt att kycklingar äter en död kyckling, och det ser ju ännu värre ut (om du vill se, titta på den här). Det sker också i småskalig produktion.
Läs mer fakta om kycklingproduktionen längre ned.


De krav som Djurens Rätt ställer i sin kampanj är helt rimliga: 
  • Kycklingarna får mer utrymme att röra sig på.
  • Kycklingar av snabbväxande ras inte används.
  • Kycklingarna får berikning (märkvärdigt ordval, sannolikt översättning från engelska, min kommentar) i form av sittpinnar och olika material för sysselsättning.
  • Kycklingarna får tillgång till en normal dygnsrytm, dagsljus och bättre belysning.
  • Kycklingarna får möjlighet att vistas utomhus.
Men det är klart, svenska uppfödare invänder
- att det inte blir bättre för kycklingarna, och
- att man inte kommer att klara konkurrensen med importen om man skall ytterligare fördyra produktionen. Man har redan striktare regler än konkurrenterna.

Den första invändningen är den man kan vänta sig, men den är inte mer sann för det.

Den andra invändningen har dock mer bäring. Redan idag importeras mycket kyckling som framför allt säljs till restauranger och storkök.  Ekologiska kycklingar som får gå ut, är av långsamväxande ras och har bättre plats, dvs uppfyller de krav som Djurens Rätt ställer (och en del mer) kostar nästan tre gånger så mycket som den svenska konventionella, som i sin tur kostar mer än importen. 

De existerande producenternas anläggningar skulle knappast gå att ställa om, utan man får börja om från början med betydande kapitalförstöring som följd. Detta sammantaget gör att det inte är så enkelt att ställa om kycklingproduktionen. Kycklingproduktionen är den djurhållning som är mest industrialiserad, vilket också är orsaken till att konsumtionen av kyckling har ökat så mycket, både i Sverige och globalt. Tidigare var kyckling lyxmat, inte för inte pratar amerikanerna om Sunday Chicken (lyssna på Dolly Parton sjunga om den här). 

På det stora hela följer både djurhållning och växtodlingen samma logik: linjära flöden, specialisering, större enheter, fokus på lönsamhet och effektivitet, externalisering av kostnader osv.

Grundproblemet är den mördande konkurrensen och kostnadsjakten eller den höga "produktiviteten" med ett annat ord. Detta bejakas av så gott som alla partier, nu senast i den nyligen antagna livsmedelsstrategin som förordar fortsatt "strukturomvandling", vilket på ren svenska betyder att stor skall bli större och små lägga av.

Det måste mer till än konsumentkrav för att förändra kycklingproduktionen.
Visst, det finns en del konsumenter som vårt hushåll. Vi äter bara ekologisk kyckling eller svartslaktad gårdstupp från närområdet, men vi äter inte 20 kg per person och år som genomsnittssvensken utan snarare 5 kg. Men ärligt talat är det nog inte så sannolikt att resten av befolkningen följer vårt exempel. Det är heller inte försvarbart att det är individernas konsumtionsval som styr kycklingarnas välbefinnande. 

Det krävs ett helt systemskifte i livsmedels- jordbruks- och handelspolitik och ett kraftfullt engagemang för lantbrukets villkor från breda folklager.



Lite mer kycklingfakta
På 1930-talet hade nästan alla de 400 000 gårdarna i Sverige en mindre flock höns för ägg, och lika många tuppar föddes upp till slakt. År 2015 fanns cirka 100 uppfödare som har mer än 1000 kycklingplatser. Medelproducenten föder upp cirka 85 000 kycklingar per omgång och producerar 7 omgångar per år, dvs mer än en halv miljon kycklingar.
 

Ofta tillämpar man "delad slakt" vilket innebär att det görs två "utplock" av kyckling per omgång.En femtedel av kycklingarna slaktas ut vid en lägre vikt för att ge plats åt de kvarvarande kycklingarna att växa sig större och sedan slaktas vid en högre vikt. På så sätt kan man nå en högre vikt per kvadratmeter. Produktiviteten i kycklingproduktion uttrycks på lite olika sätt. Den så kallade "foderkvoten" talar om hur många kilo foder som behövs för att producera ett kg kyckling, dvs hur effektiv kyckling är att omvandla foder till kött. I ett examensarbete från lantbruksuniversitetet som samlade in data från sju uppfödare låg foderkvoten på 1,60 kg, total slakt per kvm på 43,96 kg, 23 kycklingar per kvm. Dödligheten var 2,87% och "kassation" vid slakt 1,98 %.
 

Den enorma effektiviteten i kycklinguppfödningen gör att kyckling har mycket små växthusgasutsläpp per kg kött, så låga att till och med de forskare på Chalmers som brukar framföra värdet av vegansk kost säger att man kan kraftigt öka kycklingkonsumtionen så att vi skulle äta mer kött än nu, utan problem. I själva verket har kyckling lägre utsläpp per kg protein än de flesta vegetabiliska proteinkällor. Växthusgasutsläppen ökar kraftigt om kycklingar får gå ut, vara av annan ras och leva längre. Detsamma gäller egentligen den mesta produktion.

I en rapport från Örebro Universitet konstaterar man att: "de viktigaste problemområden som rör djurvälfärd är snabbväxande kycklinghybrider,förekomst av ben-och fotskador, dödlighet i kycklingflockar, transport till slakt och användning av antiparasitära medel." De personer från branschen som intervjuats menade att konsumenter förespråkar och föredrar en god djurvälfärd, men är inte beredda att betala för det.


Ris och ros
👍Det är glädjande att Djurens Rätt återigen tar upp djurskyddsfrågor på ett konstruktivt sätt. Under en lång tid verkade man anse att krav på förbättringar för djuren stred mot det veganska grundbudskapet.
👎 Det är tråkigt att Djurens Rätt ändå inte riktigt förmår att engagera sig i djurskyddet utan att samtidigt använda det som ett argument för vegansk kost. Det är inte riktigt konsekvent att rikta en massa krav till Svensk Fågel och samtidigt säga att det viktigaste man kan göra är att sluta äta kyckling. Det rimliga hade varit att uppmana konsumenterna att köpa ekologisk kyckling som ju uppfyller de krav man ställer. 

No comments :