Häromodagen fick jag för andra gången tepåsar på en restaurant som var förpackade i en yttre hårdpappförpacking. Jag antar att den bevarar aromen, ger bättre möjlighet till design och reklam och fungerar som en sorts behållare för den avända tepåsen. Det senare är ju ett både praktiskt och estetiskt problem. Vad skall en göra av tepåsen? Samtidigt så är det ett förfärligt slöseri att få till detta te. Det var ju redan mycket med papperslappen, snöret, klämman och plastnätspåsen. Nu tillkommer en kartong. Och det i en värld där vi pratar om hållbarhet och spara på resurser.
Restauranten hade givetvis en fin miljöpolicy. Men vad som riktigt slog mig var att pappförpackningen hade två olika "uthållighetsmärkningar".
Dels Ethical Tea Partnership:
"Together we’re helping to create a thriving tea industry that is socially just and environmentally sustainable."
Our ETP Global Standard (4241) now covers areas to help protect the environment as well as social and labour provisions. It aligns with the standards of the main certification programmes.
Dels det i Sverige mer kända Forest Stewardship Council (FSC).
"FSC visar vägen till ett ansvarsfullt skogsbruk, med regler som gäller lika i hela världen.
FSC respekterar traditionella rättigheter, garanterar justa arbetsvillkor, arbetar med miljöanpassade metoder och med rutiner som ger insyn och möjlighet att påverka."
FSC jobbar alltså med skogen och märkningen har inget med téet att göra.
Kartongen belyser rätt väl ett av problemen med att göra "uthållighet" till en konsumtionsfråga. Genom att bli en marknadsföringsfråga stimulerar uthållighetsargumenten ökad konsumtion. Grön konsumtion i stället för brun, smutsig konsumtion. Men det är en falsk bild. Det är lik förbannat slöseri på resurser.
Det är en myt att konsumenters val kommer skapa ett hållbart samhälle, och mer information till människor om hållbarhet hjälper inte när budskapet att vi ska konsumera oss ur den ekonomiska krisen pumpas ut ännu hårdare. Det är några av budskapen i en ny studie som Nordiska ministerrådet nyligen kom ut med och som slår hål på ett antal myter kring just hållbar konsumtion. Läs rapporten på http://www.norden.org/sv/publikationer/pblikationer/2013-564. Jag har skrivit om de här frågorna många gånger tidigare.
"Min slutsats, efter mer än trettio års arbete med frivilliga märkningssystem är att marknadsmekanismen är ineffektiv för att lösa problem som har sitt ursprung i grundläggande strukturer i samhället, i ekonomin och i marknaden själv. "Självklart skall vi ta ansvar för vad vi köper, och välja miljömärkt och KRAV-märkt - och framför allt välja att inte köpa. Men vi måste också inse att de förhållande under vilka vi väljer är viktigare än själva valet.
Och de förhållandena styrs av ekonomiska och politiska faktorer.
Läs mer på:
Etik till salu?
Det Goda Märket eller en miljon bitar information?
Are we consumers or citizens?
2 comments:
Det är som du säger; för många idag innebär en medveten konsumtion trist nog att man bara tänker på vad man konsumerar och inte att man reflekterar över konsumtionen i sig.
Men jag tror att det blir viktigare för fler och fler. Se bara på alla köpstoppsinitiativ och second hand som blir allt populärare. Förändring sker inte över en natt, men det viktiga är att man hela tiden informerar och uppmuntrar trots att det är svårt att kämpa mot spenderarsamhället vi alla lever i.
Det ständiga dilemmat; kan det existerar hållbar tillväxt?
Alexandra, det korta svaret är "nej". Men det beror förstås på vilket tidsperspektiv vi har. Ju snabbare växt och ju längre tid vi pratar om desto mer uppenbart är det. Däremot kan man ju tänka sig att "hållbar produktion och konsumtion" kan växa om icke-hållbar produktion och konsumtion samtidigt minskar. Problemet nu är att det hållbara så ofta bara lägger sig uppepå.
Post a Comment