Monday, 18 March 2013

Vad har naturen gjort för oss?


"Det handlar om att göra naturens värde till allmängods. Hur mycket betyder det för människor, människors samhällen och ekonomi att ha närhet till natur? Hur mycket bidrar ekosystemen?"
säger den amerikanska ekologen Gretchen Daily, som nyligen fick Volvos miljöpris på 1,5 miljoner kronor. Tanken att vi skall uttrycka naturens värde i pengar, vanligen format kring begreppet ekosystemtjänster har vunnit mark på senare år. Tidningen Effekt har ett mycket bra reportage om detta i det senaste numret, där bl.a. Daily är intervjuad. Men den andra sidan kommer också till tals.

Den norske filosofiprofessorn Arne Johan Vetlesen, till exempel, menar att varje idé om att formulera ekologins betydelse i marknadsanpassade termer, leder ett steg närmare ödeläggelse av jordens levande system. Vi måste lämna all typ av språkbruk som talar om ”vinst”, ”förlust”, ”investering”, ”kapital” när vi pratar om naturen. Annars sker aldrig den grundläggande förändringen av natursynen som är nödvändig.

Det är inte alla som tycker att man skall uttrycka värdet av ekosystemen i pengar som tycker att det nöd- vändigtvis betyder att man skall börja köpa och sälja ekosystemtjänster. Å andra sidan så är det först om man gör det som man kan få dem att påverka ekonomin. Det är inte bara en logisk fortsättning av privatiseringar som började redan när adeln fick tilldelat sig allmänningar av despotiska kungar (hur trodde du att privat ägande av land uppstod?) utan det är också nästan en förutsättning för att kunna reglera skötseln av allt knappare naturresurser inom det ekonomiska system vi har.

Jag ställde tex frågan häromveckan i min blog, med tanke på att värdet av jordbrukets produkter och ekosystemtjänster har ungefär samma värde, hur det kommer sig att ersättningen till lantbrukarna för att sköta ekosystemtjänsterna är så väldigt små jämfört med ersättningarna för lantbrukets produkter? Hur skall vi kunna likställa produktion av mat och ekosystemtjänster?

Det är också det synsättet som FN:s miljöprogram, UNEP har. Och det gäller både att uppskatta värdet av naturen, men också kostnaderna av att inte ta hand om den. "Om vi tittar bortom företagens vinster och ser till deras påverkan på samhället i stort, kan vi konstatera att de orsakar kostnader för samhället på 2000 miljarder dollar varje år. Det är en tredjedel av vinsten," säger Pavan Sukhdev, chef för UNEP:s initiativ för Grön Ekonomi. Ekosystemtjänster skall bli tillgångar för företagen. 

I boken "Vad har naturen gjort för oss" (än så länge bara på engelska) försöker Tony Juniper, fd chef för Jordens Vänner i England balansera de här synsätten. Boken berättar en rad historier om hur värdefulla ekosystemen är. Många, men inte alla, historierna inkluderar uttalande av värde för en tjänst. Vad gäller betalning för tjänsterna säger han att det kan fungera men att det finns många fallgropar. För honom är det att få folk att inse värdet av tjänsterna som är det viktiga. Han tror att den "gröna ekonomin" bygger på felsynen att vi skall inlemma naturen i vår ekonomi, medan det riktiga vore att inlemma ekonomin i naturen, dvs inse att ekonomin är ett system som lever inom naturens ramar och inte tvärtom. Jag kan bara hålla med.

Om du vill förstå ekosystemens värde kan du gå ut i skogen, andas in luften, försöka tänka dig hur det vore om den inte fanns, om träden inte fanns, om fåglarna inte sjungo.

Du kan också läsa den förträffliga boken Osynliga Mirakel av Inger och Karin Källander:
"Den här boken tillägnas med största vördnad er alla naturens myriader levande varelser som gör mänskligt liv på planeten Jorden möjligt...Ni uträttar naturligtvis inte era viktiga tjänster av vänlighet eller solidaritet, samarbetar inte heller för allas bästa...Tack för att ni finns och ger oss rent vatten, bördig jord där vi kan odla vår mat, luft att andas och skönhet för själen. "
Boken är inte bara bra skriven utan har också fantastiska bilder.


Jag har skrivit många inlägg om naturens tjänster tidigare, tex
Klimatkompensation - ett modernt avlatsbrev?
Vad kommer efter skogen som skövlats?
Varg AB - hur verkligheten igen överträffar mina vildaste fantasier!
Företag ger blanka fan i om vi mäter BNP eller Happy Planet eller HDI
Grön Tillväxt, är det möjligt?
Brist på sand.
Miljöförstöring lönar sig
Välkommen till nya väder-världen

1 comment :

Roger/Ateljé Nidiliga said...

Världens samtliga bisamhällens arbete värderas till 1900 miljarder kr. Det är nog meningen att vi ska tycka att det är mycket pengar. Pengar gömda i skatteparadis beräknas i kronor vara 125 000 miljarder. Hur ska vi värdera skatteparadisen?

Skriver om ekosystemtjänster ur en konstnärs perspektiv här http://www.nidiliga.se/verksamhet/debatt/konsten-att-stjala-det-omatbara-2/