Sverige är inte närmare att nå miljömålen i år
än förra året. Med nuvarande insatser kommer endast två av sexton mål att nås
år 2020, enligt Naturvårdsverket. Så länge miljömålen hela tiden får ta andra,
tredje eller fjärde platsen kommer de inte heller uppfyllas. I direktiven för den nya utredningen om
jordbrukspolitiken nämns inte ens miljömålen!
- Ett rikt odlingslandskap.
- Ett rikt växt- och djurliv.
- Begränsad klimatpåverkan (målår 2050)
– Det här resultatet visar hur viktigt det är med samarbete mellan olika aktörer i samhället. Åtgärder inom såväl miljöpolitiken som inom andra politikområden är förutsättningar för att nå miljömålen, säger Maria Ågren, Naturvårdsverkets generaldirektör.
Vad gör egentligen regering och riksdag? Låt oss titta på jordbruket, en “sektor” som påverkar de flesta av miljömålen, inte minst de tre där utvecklingen går åt fel håll.
Sveriges 16 miljömål och jordbruket
| Miljömål | Jordbrukets roll |
| Begränsad klimatpåverkan | Mycket stor |
| Frisk luft | Måttlig |
| Bara naturlig försurning | Måttlig |
| Giftfri miljö | Stor |
| Skyddande ozonskikt | |
| Säker strålmiljö | |
| Ingen övergödning | Mycket stor |
| Levande sjöar och vattendrag | Stor |
| Grundvatten av god kvalitet | Mycket stor |
| Hav i balans samt levande kust och skärgård | Mycket stor |
| Myllrande våtmarker | Stor |
| Levande skogar | |
| Ett rikt odlingslandskap | Mycket stor |
| Storslagen fjällmiljö | |
| God bebyggd miljö | |
| Ett rikt växt- och djurliv | Stor |
Regeringen tillsatte nyligen en utredning, ”Konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för
svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion”. En jordbrukspolitisk
utredning är välkommen för jordbruket går kräftgång. I direktivet står att omvandlingen av lantbruket helt ska
styras av ”hårdare internationell konkurrens” och en ”strävan mot ökad
marknadsanpassning”. Miljömålen nämns överhuvudtaget inte i det nio-sidiga
direktivet!
Och det är ganska självklart att man får
väldigt olika svar när man utreder jordbruket om man ställer frågan
Hur kan vi stärka jordbrukets konkurrenskraft?
och inte frågan
Hur kan jordbruket bidra till att uppfylla
miljömålen?
PS
För övrigt borde miljömålen kompletteras med
ett uttryckligt skydd för matjorden.
DS
Läs mer:
3 comments:
Hej Gunnar,
Du efterlyser vad jordbruket kan göra?
Tja först och främst kanske frigöra resurser till att ge jordbrukarna möjlighet att göra just detta arbetet. Men då krävs det att lantbrukaren, främst småbrukaren, har sådan vinstmarginal i sin verksamhet att den överhuvudtaget är möjligt att genomföra.
Lycka till att knäcka den gordoniska knuten.
Själv hade jag gärna ställt upp om jag hade känt att det hade varit möjligt, tyvärr känner jag inte att tiden är mogen ännu. Gör du det?
Anders, du har nog rätt i att jordbrukarna bara kommer göra det om det är motiverade att göra det och har resurser/möjligheter att göra det - vilket är anledningen till att vi behöver en jordbrukspolitik som sätter det i centrum. Jag är medveten om att jordbruket är ekonomiskt pressat, men att höja priserna inom nuvarande ekonomiska ramar leder i och för sig inte att de flesta bönder skruvar ned på rationaliseringar och annat och i stället ägnar mer tid åt den biologiska mångfalden. En del gör det säkert - men de allra flesta kommer i stället rationalisera ännu mer och fortsätta att höja ribban. Vägen fram, inom de nuvarande ramarna, måste bestå i en rad olika saker (och en kommentar är inte rätt ställe för att utveckla en jordbrukspolitk): - utveckla ekonomiska styrmedel som ersätter bönderna för miljötjänster och annat, - lägga kraftiga mniljöavgifter och eventuellt djurskyddsavgifter på de system som skapar olika typer av problem. Eftersom detta inte låter sig göras i en situation av obegränsad internationell konkurrens så måste vi också på ett eller annat sätt begränsa den stenhårda konkurrensen, Det går helt enkelt inte att skapa ett uthålligt jordbruk om man skall "tävla på världsmarknaden".
På längre sikt tror jag egentligen inte heller på det här ekonomistiska sättet att styra jordbruket, med avgifter och ersättning för byråkratiskt definierade miljötjänster. Jag tror mer på ett jordbruk som drivs i ett sammanhang med de människor som både skall gilla maten och gilla landskapet det producerar, där jordbrukaren sköter detta inte i första hand för att få avkastning på kapital utan för att det är något bra att göra. LRF och andra har förkastat och förhånat "jordbruket" som livstil" nu skall man vara "entreprenör", men jag tycker i stället att det vore mycket bättre om de flesta hade sitt yrke som livstil och gjorde det för att de gillar att göra det - än för att tjäna pengar....
Anders, om du inte läste det här tidigare inlägget så ger det lite mer perspektiv,
http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/03/hur-skall-vi-kunna-likstalla-produktion.html
Post a Comment