Utnyttja frihandelsavtalet för att pressa fram åtgärder på klimatområdet.

Vore det inte rimligt att om EU och USA skall förhandla om ett nytt frihandelsavtal (vilket man just kommit överens om) så borde EU-sidan kräva liknande insatser vad gäller växthusgasutsläpp från USA. USAs vägran att gå med på bindande avtal utgör ju en subvention av den amerikanska industrin. Både EU och USA har ju också offentligt sagt att man inte vill att frihandel skall leda till social eller miljödumpning. Men det här är ju det mest upprörande exemplet på miljödumpning man kan tänka sig.

Läs mer om avtalet:
Historiens största frihandelsavtal nära (SvD)
tor förväntan på frihandelsavtal (SvD)
Världens största frihandelsavtal kan ge stora vinster (DN)
SVT play
ATL
Journalisten


För ordningens skull så vill jag framföra att jag inte alls är så övertygad av välsignelsen med ett nytt frihandelsavtal. Det finns en massa skäl till det.
Som handelsministern själv framför så är den största effekten ökad handel, 20% ökad export till USA och 15% ökad import påstås det leda till. Hon påstår att avtalet skulle ge vinster till medborgarna:
"Vi talar om en BNP-ökning på 0.1 procent i Sverige, och över 4 000 kronor i ökad inkomst för en familj på fyra personer varje år, säger hon i SvD.
Det är rent bedrägligt att framställa det som att den eventuella BNP ökningen skulle leda till att alla innevånare i Sverige skulle få dela lika på denna ökning. Det vet alla, inklusive handelsminister Ewa Björling (M) att vinster inte fördelar sig jämnt över befolkningen (jo jag är medveten om att hon fått uppgiften från en EU utredning, Reducing Transatlantic Barriers to Trade and Investment, An Economic Assessment, Final Project Report).

Utöver det så kommer avtalet innebära att EU får släppa på ett antal regler på många olika områden, i syfte att minska de "tekniska handelshindren", det är ju fokus för detta avtal. Det kan gälla motståndet mot GMO och hormonbehandlat kött och mjölk.

Film- och TV-producenternas ordförande Björn Rosengren säger i ett pressmeddelande som Dagens Media citerar:
"Utan undantaget kan all framtida mediereglering och kulturpolitiska stöd som kan uppfattas som hinder mot fri handel komma att blockeras. ... På spel står alltifrån filmstöd till public service-regleringar och sändningskvoter som kan garantera ett svenskt oberoende innehåll i medieutbudet för kommande generationer"
Som alla andra handelsavtal så försiggår förhandlingarna bakom lyckta dörrar och det är sådan samstämmighet i det politiska etablissemanget om avtalens förträfflighet att det sällan blir någon debatt - hur mycket har GATT och WTO avtalen debatteras i Sverige? Nada.

Men som sagt: idag är jag pragmatisk och tänker att vi skall utnyttja avtalet (Transatlantic Trade and Investment Partnership) för att pressa USA (och EU självt) till åtaganden på klimatområdet.

regnskogsskövling för köttuppfödning: 24kg CO2 per kilo eller 1000kgCO2 per kg?

I sista numret av Ekologiskt Lantbruk redovisas forskning av Christel Cederberg, en av Sveriges främsta experter på livscykelanalyser. Det klarläggs att klimateffekten av avskogning är mycket större än alla andra klimateffekter av den brasilianska köttproduktionen tillsammans. Inte så förvånande kanske. Förändrad markanvändning är ju en av de största orsakerna till växthusgasutsläpp även globalt.

Men hur skall man räkna? Om man säger att effekterna av avskogningen (skövlingen är väl ett bättre, mer värdeladdat ord!) skall slås ut på 20 år så motsvarar utsläppen cirka 1000 kg CO2 her kilo kött - som kommer från de områdena. Men den produktionen motsvarar bara 6 procent av brasiliens produktion, då det mesta inte alls kommer från områden som avskogats nyligen. Slår man ut utsläppen på hela Brasiliens produktion så motsvarar utsläppen 60 kg CO2 per kilo kött. Och väljer man att slå ut effekten av avskogningen på femtio år och på hela Brasiliens köttproduktion så blir det 25 kg  COS per kilo kött. Och ändå så är det här förenklingar. "De är fullt av osäkerheter och komplexa samband", säger Christel.

Vad som är rent oärligt är när man uppmanar till att inte köpa "Brasilianskt kött" med motivet att det orsakar 1000 kg CO2 utsläpp per kilo kött, eller att det orsakar avskogning. Det är lika oärligt, och irrelevant som att säga att man inte skall äta "Svenska grönsaker" därför att odlingen av morötter på torvjordar orsakar stora växthusgasutsläpp (Från Sveriges 270 000 ha odlade torvjordar avges årligen ca 4 milj. ton koldioxid. Det motsvarar 6-8% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.) - eller det är egentligen ännu värre. Det är som att säga undvik europeiska grönsaker för att en mindre del av dem orsakar stora växthugasutsläpp, tex torvodlade morötter eller växthusodlade tomater. Brasilien är ju ungefär dubbelt så stort som hela EU.

Missförstå mig rätt. Jag tycker att det vore rimligt att vi äter mindre kött, och att en större andel av det kött vi äter kommer från Sverige (idag är det bara 50% av nötköttet som är svenskt). Men argumenten för det är inte i första hand att brasiliansk köttproduktion baseras på regnskogsskövling.

Tillväxt utan ökade utsläpp forfarande mest en dröm

Nedanstående diagram visar med all tydlighet hur starkt koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt följer varandra. De enda perioder med minskade eller bara stillaståedne utsläpp är när ekonomin går dåligt. Trots det så fortsätter förnekarna att säga att vi måste ha mer ekonomisk tillväxt för att klara koldioxidmålen.
Läs gärna fler av mina inlägg om tillväxt och energi på svenska eller engelska

Högprofilprojektet a One Tonne Life, med en svensk familj som skall komma ned på ett ton koldioxidutsläpp per år, har just avbrutits. Ett ton är ungefär den nivå vi behöver komma ned på för att begränsa de allra värsta skadorna från klimatförändringar. Som bäst kom de ned på 1,5 ton. Men då skall man komma ihåg att detta bara innefattar de utsläpp som familjen själv kan påverka. Så arbetsplatsernas, skolornas och samhällets koldioxidutsläpp är inte medräknade. Samhällets utsläpp beräknas till 2 ton per person och år. Och I övtigt så har beräkningarna varit "snälla" snarare än skeptiska, Läs mer

Recently released emission data from IEA. Reproduced from "Skeptical Science".