Monday, 4 October 2021

Koll på kolet

Jag har just presenterat en rapport om kolflödet* i det svenska jordbruket och livsmedelssystemen, den finns att läsa här: https://www.ksla.se/pdf-meta/kslat-2-2021-koll-pa-kolet/. Den övergripande bilden av flödet ser ut så här: 

Stora flöden kors och tvärs som du kan se – och kanske litet svårt att ta till sig... Tabellen nedan ger en bild av de större flödena. Djurhållningen (som också inkluderar hästar och andra sällskapsdjur) står för den i särklass största omsättningen av kol, tre och en halv gång så stor som det som omsätts av oss människor direkt. 

En av slutsatserna i rapporten är att det finns brister, och stora luckor, i den offentliga statistiken över flödena i livsmedelssystemet. Jag har inte heller lyckats hitta data för alla flöden. Men genom att beräkna alla flöden som går in i ett delsystem och alla flöden som går ut ur delsystemet och genom att jämföra dessa med det som levereras från andra delsystem har man mycket bättre förutsättningar för att skapa en bild än när man bara går in och ställer en fråga som ”hur stort är matsvinnet?” eller ”hur mycket spannmål äter Sveriges grisar?”. Mina beräkningar visar bland annat att uppskattningarna av matsvinnet och de gödselmängder som ligger till grund för Sveriges klimatrapportering är för låga.

De kommande veckorna kommer jag visa några av resultaten av min kartläggning och diskutera dem närmare.

Du kan se min och andras presentationer här: https://www.ksla.se/aktivitet/koll-pa-kolet/

*Varför kol?

Att kol (kemisk formel C) har valts som enhet har delvis att göra med att diskussioner om möjligheten att binda kol i åkermark eller att ersätta fossila bränslen med biobränslen av olika slag (energigrödor, biogas från gödsel osv). I det perspektivet så kan man räkna om kol till koldioxid genom att multiplicera med 3,67. Kol är också en lämplig enhet för att beräkna materialflödet och ett alternativ till att diskutera kg biomassa. Eftersom kol också är det främsta ”bränslet” i maten så finns det en nära (men inte exakt) relation till kolinnehållet och energiinnehållet där 1 kg kol motsvarar ungefär 10 000 kcal. Vi människor kan inte smälta gräs och halm, men med kol som enhet är det ändå möjligt att jämföra dem med saker vi kan äta.  

 


No comments :