Det säger en del om
vår tid att förslaget om att konsumenterna skall driva flygets omställning till
biobränslen genom att frivilligt betala mer möts av bifall eller tystnad. Det borde ha mötts av vrede
över att man lyckats göra ytterligare en fråga till ett ansvar för individen
istället för en gemensam uppgift.
”Jag gillar piskor” är den kittlande rubriken till en
intervju i Svenska Dagbladet med Maria Wetterstrand som tillsatts av
regeringen för att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan
främjas för att minska utsläppen. Wetterstrand säger att det är ett
"jätteproblem att flyget inte betalar sina miljökostnader.” Så långt är
det lätt att hålla med, även om det inte fanns något konkret förslag. Men det
är ju mycket begärt eftersom hon just fått jobbet och har ett år på sig att
utveckla förslagen.
Det som stack ut i intervjun var inte piskorna, inte heller
morötterna, utan tanken att konsumenterna
skall ges en stor roll i att driva omställningen. Detta skall ske genom att vi frivilligt väljer att
betala mer för en flygbiljett om flygbolaget förbinder sig att köpa en
motsvarande kvantitet biobränsle, dvs ett system motsvarande det som finns
för grön el. Tidigare i veckan berättade flygbolaget BRA för övrigt att de
inför en sådan modell. Med start den 8 april ska kunderna kunna betala 300
kronor i tillägg för just biobränsle.
I själva verket är det ytterst osannolikt att flyg i en
omfattning motsvarande dagens globalt skulle kunna drivas med biobränslen. I
alla fall om man också skall öka användningen av biobränslen för andra
transporter. Redan med den blygsamma användningen av biobränslen vi har idag är
Sverige en storimportör av sådana. Vi dammsuger världen på överbliven
frityrolja och slakteriavfall för att kunna fortsätta som vanligt samtidigt
som vi upprätthåller illusionen om den gröna omställningen.
Men låt oss ändå för ett tag låtsas att det är möjligt att ställa om flyget till hållbart producerade biobränslen. Skälet för att göra det är att fossildrivet flyg utgör ett kraftigt bidrag till växthuseffekten. Växthuseffekten är ett stort hot mot vårt samhälle och mänskligheten. Hur hanterar vi ett sådant problem?
Växthusgasutsläppen är en kollektiv utmaning, drabbar alla
och orsakas av summan av allas beteenden. Den typen av problem hanteras i stort
bäst av kollektiva lösningar som fördelar ”bördan” så jämnt som möjligt, eller
när det går i proportion till hur mycket man bidrar till problemet. Att enskilda
individer skall kunna välja om de har lust att bidra till lösningen eller inte
är uteslutet. Det är som att sitta i en
båt som läcker och några struntar i att ösa eller kanske till och med öser in vatten, medan de andra öser i sitt anletes
svett.
Konsumentval och andra liknande marknadslösningar kan vara
effektiva för att introducera en ny teknik eller för att stödja producenter som
vill göra något nytt på ett bättre sätt. Ägg från frigående höns är ett sådant
exempel. Det började med bönder som ville göra något och de fick stöd av
konsumenter som köpte äggen för ett högre pris. Andra konsumenter valde att bojkotta buräggen, eller att helt sluta äta ägg. Men slutligen krävdes det
lagstiftning för att få bort hönsburarna. Det är inte heller konsumentmakt som har fått
svenska industrier att rena sina utsläpp eller fått svenska bönder till att
avstå från att använda giftiga, men effektiva, bekämpningsmedel. Det är
lagstiftning, dvs politik.
Om det nu är möjligt att få fram biobränslen vore det en
mycket enklare lösning, och en lösning som sammanfaller med de flesta
människors uppfattning av rättvisa, att flygbolagen
helt enkelt tvingas blanda in biodrivmedel i en konstant ökande omfattning
stället för att låta det vara den enskildes val om hen har lust eller råd att
betala för de miljökostnader hen orsakar.
8 comments:
Det finns biodrivmedel så det räcker till ganska mycket. Alla beräkningar visar att vi kan ta ut ytterligare uppemot 150 TWh ur skog och nedlagd jordbruksmark utan negativ påverkan på återväxt eller biologisk mångfald, dvs 1/3 av vad vi använder idag. Sen hoppas vi ju att en stor del av bilarna ska kunna gå på el så då behövs inte biodrivmedel till dem.
Om hela Sverige ska kunna leva är det nog rimligt att man emellanåt ska kunna flyga från norrland till södra Sverige. Däremot är det ju rena nippran att ta flyget mellan Stockholm och Göteborg eftersom det tar lika lång tid som tåg från dörr till dörr.
Visst vore den bästa vägen att ålägga flyget en ökande inblandning - men då krockar det med internationella avtal som vi ingått långt innan klimatet var i åtanke, och som många länder vägrar att ändra på, så Wetterstrand är inte helt fel ute. En stark användaropinion har visat sig kunna vända många företagspolicies. Det är därför allt papper är klorfritt, det är därför H&M jobbar mot sweatshops och Neste tagit flera steg mot en bättre oljepalmsodling.
/Jonas E
Ett annat sätt vore ju också att göra det mer möjligt att använda alternativa färdmedel. T.ex är det fantastiskt svårt att åka tåg till Medelhavet eftersom det a. inte går att beställa såna biljetter på SJ längre, som det gick på 70-talet, och b. eftersom de flesta nattåg har lagts ner i Europa.
Ännu lättare vore det förstås om det gick TGV från Sverige till Medelhavet. Tänk om man kunde lägga sig i Göteborg och vakna på morgonen i Nîmes efter att ha rest med 350 km/h. Det kanske rentav skulle bli så populärt att det inte var dyrare än flyg.
Tyvärr orsakar byggandet av TGV så stora utsläpp att det är värre än att flyga. Du kanske ska chatta med dina vänner på Rivieran och ta en cykelsemester i Sverige istället.
Anonymous: Källor?
För övrigt bor jag själv i Sydfrankrike eftersom min fru är därifrån. Och ibland kan det vara trevligt att träffa släkten. Så där är det - vi blir mer och mer ihopknutna. Och tåg verkar vara ett relativt klimatsmart sätt att resa. Om det finns.
Det finns massor. Googla på klimatpåverkan höghastighetståg. T.o.m. en så högtrafikerad linje som Sthlm-Göteborg tar enligt Trafikverket 25-35 år innan klimatutsläppen från bygget är intjänade. För glesare trafikerade linjer tjänar man aldrig in byggutsläppen.
Du kan ju försöka räkna ut hur frekventerad en TGV-linje skulle vara mellan Vilhelmina och Aneby eller mellan Kiruna och Garpenberg.
Det är rätt stor resursförbrukning med att bygga höghastighetståg. Om det är bra eller dåligt beror givetvis på vad man jämför med. Jämfört med flyg är det ju sannolikt mycket bättre. Men om man jämför det med väl underhållna pålitliga vanliga tåg så tvivlar jag starkt på att det är smart. De tjänar ju också bara de allra största samhällena eftersom man måste blåsa förbi de allra flesta samhällen, och att man bara kan bygga mellan de absolut största städerna. På sjuttiotalet kunde man fortfarande gå på vagnar i Stockholm som gick till Paris, och det tog 24 timmar. Det dög rätt bra tyckte jag. Om klimatpåverkan av byggprocessen: https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-samhalle/201406-iva-energieffektivisering-rapport9-i1.pdf
@Jonas. Jag är inte alls lika övertygad om att man kan plocka ut så mycket väldigt mycket mer biomassa. Det verkar som att skogen skall räcka till allt nuförtiden, men verkligheten är ju att vi importerar massor med biomassa från andra länder, både för värme och bränsle. Fler i branschen verkar nu oroade över hur mycket man kan plocka ut. http://www.skogsaktuellt.se/artikel/56745/ledare-skogen-kommer-inte-rcka.html Och sedan tillkommer behovet att binda kol i skog och jord. Ökat uttag av t,ex, halm leder till minskade kolförråd i åkern, det är säkert samma i skogen även om forskningen på hur åtgärder påverkar kolförråden i skogen fortfarande är i sin linda (av förklarliga skäl med tanke på skogens långa omloppstid).
Post a Comment