Livsmedelsstrategin: tillbakablick

Ekologiskt jordbruk och ekologiska livsmedel är inte prioriterat i den nya livsmedelsstrategien. Hållbarhet, livsmedelssäkerhet, besöksnäringen, måltidsuppleverlser, klimatmål och mycket annat - som nämndes när arbetet startade - lyser helt med sin frånvaro både i de övergripande målen och i de strategiska områdena.


(Ett litet mellanspel i min serie inlägg om Livsmedelsstrategin. Egentligen tänkte jag skriva om de olika aktörernas kommentarer, men sedan snubblade jag på vad Regeringen skrev när man lanserade strategin.)


Så här sade regeringen när man lanserade arbetet med strategin i februari 2015:

Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan, från produktionen av råvaror från jorden, havet och skogen till livsmedelsindustri, export, handel, konsument, offentliga sektorns konsumtion, restaurang och måltidupplevelser.  

Det preciserades så här (taget från Regeringens hemsida):

Omfattar hela matens värdekedjaFörslaget innebär att regeringen ska ta fram en strategi som omfattar hela matens värdekedja, från primärproduktion till konsument. En långsiktig livsmedelsstrategi ska öka matproduktionen i Sverige, stödja konsumenternas efterfrågan på svensk och ekologisk mat och skapa sysselsättning på den svenska landsbygden. Dessutom ska en livsmedelsstrategi vara ett stöd för offentliga aktörer och deras arbete med offentlig upphandling och med att erbjuda offentliga måltider av en god kvalitet.

I strategin ingår jordbruksnäringens utveckling, där den pågående konkurrenskraftsutredningens betänkande kommer att övervägas. Ett viktigt inslag är också åtgärder som leder till effektivisering och utveckling av varumärken som har svensk livsmedelsproduktion som råvara. Där ingår vidare frågan hur livsmedelsproduktionen ska anpassas till klimatförändringarna samt våra nationella och internationella klimatåtaganden.

Mer ekologiskt och stöd till exportRegeringen har höga ambitioner för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen och avser därför att stärka förutsättningarna för det ekologiska jordbruket i Sverige. Jordbruksnäringen och fiskenäringens framtid är nära sammanbunden med livsmedelsindustrins förutsättningar att växa och utvecklas. Det är därför också viktigt att fler företag ska kunna exportera. Rådgivning, information och finansiellt stöd kan göra att fler svenska företag kan ta steget ut på världsmarknaden, exportera sina produkter och därmed kunna anställa fler. Det finns också utvecklingsbara områden inom besöksnäringen med koppling till mat, jakt och fisketurism som är viktiga att ta tillvara ut tillväxtsynpunkt. Resurser för utveckling av nya produkter, måltidsupplevelser och internationell marknadsföring kommer att avsättas inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Offentliga måltider ska hålla god kvalitetEtt stort antal måltider serveras varje dag inom skolan sjukvården och andra offentligt finansierade verksamheter som äldreboende. Att maten ska hålla en god kvalitet är angeläget. Regeringen vill öka möjligheterna för den offentliga sektorn att upphandla inte bara ekologiska, utan även närproducerade livsmedel. Det är därför angeläget att lokala producenter får en rimlig chans att delta i den offentliga upphandlingen av livsmedel.
Ur konsumentens synvinkel är det viktigt att maten är säker och att konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att den information man får om livsmedel är korrekt, såväl i butik som på restaurang. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Den offentliga livsmedelskontrollen har en viktig roll för såväl producenter och konsumenter och ska vara effektiv och likvärdig i hela landet.

Så här ser de nu överenskomna målen ut för strategin.

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin - som det numer råder bred politisk enighet om - ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Utöver dessa finns det tre strategiska områden (du kan läsa dem här). 

Man kan konstatera att det finns väldigt lite som verkar gälla "hela livsmedelskedjan", och att de ambitioner för ekologiskt som Regeringen hade helt har försvunit. Att produktionen skall "svara mot efterfrågan" är detsamma som att man inte har några mål alls. Vem skulle komma på tanken att formulera en energistrategi med formuleringar som att "den förnyelsebara energin skall byggas ut i takt med efterfrågan"? 

Ann-Helen Meyer von Bremen skriver mer om det här.

Hållbarhet, livsmedelssäkerhet, offentlig konsumtion, besöksnäringen, måltidsuppleverlser, klimatmål och mycket annat lyser också helt med sin frånvaro både i de övergripande målen och i de strategiska områdena.  

Livsmedelsstrategin har ju diskuterats - fast i en mycket sluten process - i två år så det är klart att det blir ändringar från den ursprungliga inriktningen, det kan inte i sig vara fel. En hänvisning till sårbarhet och självförsörjning har tillkommit till exempel. Samtidigt finns det inget i de strategiska områdena som tar upp dem. Det står klart att ambitionsnivån har krympt väldigt mycket.