Lokala livsmedelsstrategier för hållbar utveckling

Allt fler blir medvetna om att dagens matproduktion och konsumtion måste förändras. Skälen är många och olika aktörer har olika utgångspunkt. Problemen omfattar sociala, kulturella, ekonomiska, ekologiska förhållanden samt etik och hälsa. En del intresserar sig främst för några av frågorna medan andra har kan ställa sig bakom de flesta punkterna av nedanstående problembild:

•           utslagning av det svenska jordbruket, särskilt i vissa regioner
•           utarmning av landsbygden, ekonomiskt, socialt och kulturellt
•           jordbrukets miljöpåverkan i form av övergödning, spridning av naturfrämmande ämnen, påverkan på biologisk mångfald och landskap, djurvälfärd och livsmedelssystemets stora bidrag till växthuseffekten
•           en mycket stor sårbarhet i vår livsmedelsförsörjning, både i primärproduktionen och genom hela livsmedelskedjan
•           hur prisfokusering och andra drivkrafter i livsmedelskedjan leder till ohälsosam kost
•           frikopplingen av vår mat från de landskap, och ekologiska sammanhang vi lever i
•           jordbrukets och matproduktionens stora beroende av fossil energi på alla nivåer, från konstgödsel till globala transporter
•        bristen på fungerande kretslopp mellan stad och land.

Det stora intresset för ett bättre livsmedelssystem märks på marknaden i form av ett ökat intresse för ekologiskt, veganskt, närodlat, rättvisemärkt, småskaligt mm. Det pågår arbete för att öka andelen av t.ex. lokala varor i den vanliga handeln, men det finns också många projekt som söker nya former för produktion, distribution och konsumtion samt initiativ som är av mer politisk karaktär.

Några av de instrument som kan användas.

Vissa initiativ är inriktade på stadsodling, koloniträdgårdar, skolträdgårdar och andra sätt att stärka människors relation till matproduktionen. Andra betonar utveckling av lokal och regional gastronomi och småskalig livsmedelsförädling. Nya former för marknader – exempelvis Bondens Marknad, upphandling av ekologiska och lokala livsmedel, samt direkt samarbete mellan konsumenter och producenter, som lokal andelsmat, har fått stor uppmärksamhet. Skötsel av värdefulla landskap, bevarande av åkermark, kretslopp mellan stad och land (kompostering och biogas från matavfall), ekologiska städer och ekobyar är andra ingångar till en lokal livsmedelsproduktion.

Lokala livsmedelsstrategier för uthållig utveckling

Lokala livsmedelstrategier kan enligt oss vara ett kraftfullt verktyg för att styra samhället mot en mer uthållig utveckling. För att leda dit bör strategierna innefatta mål och åtgärder för lokal produktion, förädling och konsumtion, ökad regional självförsörjning; upprätthållande av kulturlandskapet & skapande av nya kulturlandskap; sysselsättning och bosättning på landsbygden; sammanhang stad och land; mat, energi, folk, avfall och miljövård och biologisk mångfald. Strategierna kan vara ett verktyg för att uppfylla flera av FN:s sjutton ”hållbara utvecklingsmål” vilka nyligen antogs (särskilt mål 2, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14 och 15).

För att bli effektiva behöver strategierna innefatta marknader, regelverk, rådgivning och forskning, företagande och kompetens, social gemenskap, lokala finansiella tjänster och andra ekonomiska instrument samt lokal politik, t.ex. översiktsplaner och policy för användning av åkermark. De kommer sannolikt också innehålla nya eller nygamla samverkansformer.

Det finns en rad förhållanden på nationell nivå och EU-nivå som påverkar, eller begränsar en lokal livsmedelsproduktion, allt ifrån skatter och upphandlingsregler till frihandelsavtal. En lokal livsmedelsstrategi kan försöka göra det bästa av de ramar som finns, men också bidra till att rita om den politiska kartan.

Vad betyder orden?

Lokal kan betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang. En lokal strategi kan vara för en by, en bygd, en kommun, ett län eller en region. För att få full effekt bör den innefatta en politisk nivå.
Livsmedelsstrategi kan betyda mycket olika saker från att vara begränsad till kostfrågor till att omfatta hela livsmedelssystemet och dess stödjande funktioner. Vi använder termen i denna bredare innebörd. Strategi är att definiera en övergripande målsättningen och hur den skall nås.

Steg på vägen

Vi anser att följande är viktiga steg för att utveckla strategierna:

-             inventering av aktörer, resursflöden och balanser (kr, kg, näringsämnen och energi) för mat och jordbruk, lokalt och regionalt

-             omvärldsanalys, trender samt riskanalys – vilka händelser eller vilken utveckling kan helt ändra förutsättningarna?

-             identifikation av fyrbåkar — de goda exemplen som redan finns lokalt, eller på annat håll

-             mobilisering av medborgare, organisationer och näringsidkare

-             utformande av strategi med mål, process och tydligt politiskt ansvar, integrering i annat planarbete

-             planer på olika nivåer och för olika aktörer

-             uppföljning, utvärdering.