Jordbruksmarkens värden och roll

Jag har just läst en utmärkt skrift från Jordbruksverket, Kommunens möjligheter att bevara och utvevkla jordbruksmarkens värden, författad av Hillevi Eklund och Krister Sernbo på Ekologigruppen. Den riktar sig till kommunerna för att de har en mycket viktig roll med sin möjlighet till fysisk planering i översiktsplaner och detaljplaner. Kommunerna äger också ofta betydande arealer jordbruksmark.

Rapporten skriver att:
"Paradoxalt nog har svenska jordbruksmarker i vår tid inte det ekonomiska värde som gör det självklart att bevara dem för jordbruk. Värdet styrs av en mängd globala och lokala faktorer, till exempel EU:s jordbrukspolitik, den globala marknaden och den kraftiga urbaniseringen. Eftersom vi kan vara säkra på att jordbruksmarken på sikt kommer att vara ovärderlig för oss, behöver vi hitta strategier och åtgärder som bevarar jordbruksmarkerna för framtiden."

Men man går längre än så, rapporten tar ett helhetsgrepp på frågan, och diskuterar jordbruksmarkens betydelse för naturvård, rekreation och landsbygdsutveckling. Särskilt intressant att den diskuterar andra saker kommunerna kan göra utöver planläggning. Man nämner till exempel upphandling av lokal mat och ekologisk mat, att skapa platser för lokala marknader och att främja tätortsnära odlingar samt stadsodling. I egenskap av markägare kan kommunerna styra hur marken används.

Man kan t.ex. kräva att marken odlas ekologiskt. Minst lika viktigt är att den används mångsidigt för att skapa mer mångfald. Göteborgs Stad äger hälften av jordbruksmarken i kommunen, och av den brukas 75 procent ekologiskt. "Stadsnära odling kan bidra med såväl mat som blommande växter för fjärilar, humlor och bin. Vi måste också undvika att exploatera det småskaliga odlingslandskap som vi har kvar." skriver Göteborgs stad. 

Utöver rapportens många goda förslag skulle utvecklingen av lokala livsmedelsstrategier vara ytterligare ett sätt att skapa uthållig utveckling och balans mellan stad och land. Jag återkommer till dem i nästa bloggpost.