Lokala livsmedelsstrategier för hållbar utveckling

Allt fler blir medvetna om att dagens matproduktion och konsumtion måste förändras. Skälen är många och olika aktörer har olika utgångspunkt. Problemen omfattar sociala, kulturella, ekonomiska, ekologiska förhållanden samt etik och hälsa. En del intresserar sig främst för några av frågorna medan andra har kan ställa sig bakom de flesta punkterna av nedanstående problembild:

•           utslagning av det svenska jordbruket, särskilt i vissa regioner
•           utarmning av landsbygden, ekonomiskt, socialt och kulturellt
•           jordbrukets miljöpåverkan i form av övergödning, spridning av naturfrämmande ämnen, påverkan på biologisk mångfald och landskap, djurvälfärd och livsmedelssystemets stora bidrag till växthuseffekten
•           en mycket stor sårbarhet i vår livsmedelsförsörjning, både i primärproduktionen och genom hela livsmedelskedjan
•           hur prisfokusering och andra drivkrafter i livsmedelskedjan leder till ohälsosam kost
•           frikopplingen av vår mat från de landskap, och ekologiska sammanhang vi lever i
•           jordbrukets och matproduktionens stora beroende av fossil energi på alla nivåer, från konstgödsel till globala transporter
•        bristen på fungerande kretslopp mellan stad och land.

Det stora intresset för ett bättre livsmedelssystem märks på marknaden i form av ett ökat intresse för ekologiskt, veganskt, närodlat, rättvisemärkt, småskaligt mm. Det pågår arbete för att öka andelen av t.ex. lokala varor i den vanliga handeln, men det finns också många projekt som söker nya former för produktion, distribution och konsumtion samt initiativ som är av mer politisk karaktär.

Några av de instrument som kan användas.

Vissa initiativ är inriktade på stadsodling, koloniträdgårdar, skolträdgårdar och andra sätt att stärka människors relation till matproduktionen. Andra betonar utveckling av lokal och regional gastronomi och småskalig livsmedelsförädling. Nya former för marknader – exempelvis Bondens Marknad, upphandling av ekologiska och lokala livsmedel, samt direkt samarbete mellan konsumenter och producenter, som lokal andelsmat, har fått stor uppmärksamhet. Skötsel av värdefulla landskap, bevarande av åkermark, kretslopp mellan stad och land (kompostering och biogas från matavfall), ekologiska städer och ekobyar är andra ingångar till en lokal livsmedelsproduktion.

Lokala livsmedelsstrategier för uthållig utveckling

Lokala livsmedelstrategier kan enligt oss vara ett kraftfullt verktyg för att styra samhället mot en mer uthållig utveckling. För att leda dit bör strategierna innefatta mål och åtgärder för lokal produktion, förädling och konsumtion, ökad regional självförsörjning; upprätthållande av kulturlandskapet & skapande av nya kulturlandskap; sysselsättning och bosättning på landsbygden; sammanhang stad och land; mat, energi, folk, avfall och miljövård och biologisk mångfald. Strategierna kan vara ett verktyg för att uppfylla flera av FN:s sjutton ”hållbara utvecklingsmål” vilka nyligen antogs (särskilt mål 2, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14 och 15).

För att bli effektiva behöver strategierna innefatta marknader, regelverk, rådgivning och forskning, företagande och kompetens, social gemenskap, lokala finansiella tjänster och andra ekonomiska instrument samt lokal politik, t.ex. översiktsplaner och policy för användning av åkermark. De kommer sannolikt också innehålla nya eller nygamla samverkansformer.

Det finns en rad förhållanden på nationell nivå och EU-nivå som påverkar, eller begränsar en lokal livsmedelsproduktion, allt ifrån skatter och upphandlingsregler till frihandelsavtal. En lokal livsmedelsstrategi kan försöka göra det bästa av de ramar som finns, men också bidra till att rita om den politiska kartan.

Vad betyder orden?

Lokal kan betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang. En lokal strategi kan vara för en by, en bygd, en kommun, ett län eller en region. För att få full effekt bör den innefatta en politisk nivå.
Livsmedelsstrategi kan betyda mycket olika saker från att vara begränsad till kostfrågor till att omfatta hela livsmedelssystemet och dess stödjande funktioner. Vi använder termen i denna bredare innebörd. Strategi är att definiera en övergripande målsättningen och hur den skall nås.

Steg på vägen

Vi anser att följande är viktiga steg för att utveckla strategierna:

-             inventering av aktörer, resursflöden och balanser (kr, kg, näringsämnen och energi) för mat och jordbruk, lokalt och regionalt

-             omvärldsanalys, trender samt riskanalys – vilka händelser eller vilken utveckling kan helt ändra förutsättningarna?

-             identifikation av fyrbåkar — de goda exemplen som redan finns lokalt, eller på annat håll

-             mobilisering av medborgare, organisationer och näringsidkare

-             utformande av strategi med mål, process och tydligt politiskt ansvar, integrering i annat planarbete

-             planer på olika nivåer och för olika aktörer

-             uppföljning, utvärdering.

Jordbruksmarkens värden och roll

Jag har just läst en utmärkt skrift från Jordbruksverket, Kommunens möjligheter att bevara och utvevkla jordbruksmarkens värden, författad av Hillevi Eklund och Krister Sernbo på Ekologigruppen. Den riktar sig till kommunerna för att de har en mycket viktig roll med sin möjlighet till fysisk planering i översiktsplaner och detaljplaner. Kommunerna äger också ofta betydande arealer jordbruksmark.

Rapporten skriver att:
"Paradoxalt nog har svenska jordbruksmarker i vår tid inte det ekonomiska värde som gör det självklart att bevara dem för jordbruk. Värdet styrs av en mängd globala och lokala faktorer, till exempel EU:s jordbrukspolitik, den globala marknaden och den kraftiga urbaniseringen. Eftersom vi kan vara säkra på att jordbruksmarken på sikt kommer att vara ovärderlig för oss, behöver vi hitta strategier och åtgärder som bevarar jordbruksmarkerna för framtiden."

Men man går längre än så, rapporten tar ett helhetsgrepp på frågan, och diskuterar jordbruksmarkens betydelse för naturvård, rekreation och landsbygdsutveckling. Särskilt intressant att den diskuterar andra saker kommunerna kan göra utöver planläggning. Man nämner till exempel upphandling av lokal mat och ekologisk mat, att skapa platser för lokala marknader och att främja tätortsnära odlingar samt stadsodling. I egenskap av markägare kan kommunerna styra hur marken används.

Man kan t.ex. kräva att marken odlas ekologiskt. Minst lika viktigt är att den används mångsidigt för att skapa mer mångfald. Göteborgs Stad äger hälften av jordbruksmarken i kommunen, och av den brukas 75 procent ekologiskt. "Stadsnära odling kan bidra med såväl mat som blommande växter för fjärilar, humlor och bin. Vi måste också undvika att exploatera det småskaliga odlingslandskap som vi har kvar." skriver Göteborgs stad. 

Utöver rapportens många goda förslag skulle utvecklingen av lokala livsmedelsstrategier vara ytterligare ett sätt att skapa uthållig utveckling och balans mellan stad och land. Jag återkommer till dem i nästa bloggpost.

Lokala livsmedelsstrategier

Det senaste projektet som vi (Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren) utvecklar handlar om "lokala livsmedelsstrategier". I dialog med flera ledande aktörer, bl.a. Malmö, Södertälje, Uppsala och Östersunds kommuner, Stockholms län, WWF, Naturskyddsföreningen, LRF Värmland, Omställningsrörelsen i Sigtuna, SLU har vi utvecklat ett projekt. Texten nedan är saxad från den projektbeskrivning vi jobbar med.

Allt fler blir medvetna om att dagens matproduktion och konsumtion måste förändras. Skälen är många och olika aktörer har olika utgångspunkt. Problemen omfattar sociala, kulturella, ekonomiska, ekologiska förhållanden samt etik och hälsa. En del intresserar sig främst för några av frågorna medan andra har kan ställa sig bakom de flesta punkterna av nedanstående problembild:
- Utslagning av det svenska jordbruket, särskilt i vissa regioner.
- Utarmning av landsbygden, ekonomiskt, socialt och kulturellt.
- Jordbrukets miljöpåverkan i form av övergödning, spridning av naturfrämmande ämnen, påverkan på biologisk mångfald och landskap och matsystemets stora bidrag till växthuseffekten.
- Att lantbrukets djur sköts utan tillräcklig hänsyn till deras naturliga behov och är beroende av importerat foder.
- En mycket stor sårbarhet i vår livsmedelsförsörjning, både i primärproduktionen och genom hela livsmedelskedjan.
- Prisfokusering i livsmedelskedjan som leder till ohälsosam kost.
- Likriktningen i mathållning, globalt och nationellt.
- Frikopplingen av vår mat från de landskap, och ekologiska sammanhang vi lever i .
- Jordbrukets och matproduktionens stora beroende av fossil energi på alla nivåer, från konstgödsel till globala transporter.
- Bristen på fungerande kretslopp mellan stad och land.

Det stora intresset för ett bättre livsmedelssystem märks på marknaden i form av ett ökat intresse för ekologiskt, veganskt, närodlat, rättvisemärkt, småskaligt mm. Det pågår arbete för att öka andelen av t.ex. lokala varor i den vanliga handeln, men det finns också många projekt som söker nya former för produktion, distribution och konsumtion samt initiativ som är av mer politisk karaktär. De mest intressanta insatserna för att skapa en mer hållbar matproduktion sker på lokal nivå, inom offentlig sektor, näringsliv och föreningsliv.

Vissa initiativ är inriktade på stadsodling, koloniträdgårdar, skolträdgårdar och andra sätt att stärka människors relation till matproduktionen. Andra betonar utveckling av lokal och regional gastronomi och småskalig livsmedelsförädling, vilket projekt som ”Matlandet” och ”Smaka på…” är exempel på., ofta i kombination med utveckling av besöksnäring. Nya former för marknader – exempelvis Bondens Marknad, upphandling av ekologiska och lokala livsmedel, samt direkt samarbete mellan konsumenter och producenter som lokal andelsmat har fått stor uppmärksamhet. Skötsel av värdefulla landskap, bevarande av åkermark, kretslopp mellan stad och land (kompostering och biogas från matavfall), ekologiska städer och ekobyar är andra ingångar till en lokal livsmedelsproduktion.

Många av de redan initierade projekten är intressanta, men ofta saknas det samordning mellan olika initiativ i samma kommun eller region. Det finns heller ingen naturlig plattform för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionerna. Det är många regioner som står i startgroparna för utveckling av regionala livsmedelsstrategier och de kan ha stor nytta av att lära av andra.

Projektets övergripande syfte är att främja lokal livsmedelskonsumtion och produktion genom att bidra till utveckling av lokala livsmedelsstrategier*.

Det direkta målen för projektet och de aktiviteter som planeras är
1. Sprida kunskap och erfarenhet .
- Rapport: faktasammanställning av de olika initiativ som finns
- Identifiering av intressenter - nätverket
- Studieresa till intressant projekt i Europa
- Informationsutbyte i nätverket, med nyhetsbrev, facebooksida eller liknande
- 5 seminarium med aktörer, 4 regionalt och 1 nationellt
- Presentation av lokala livsmedelsinitiativ och strategier i relevanta sammanhang (konferenser, seminarier ordnade av andra)
- Produktion av informations och inspirationsmaterial

2. Analysera möjligheter och hinder
- 5 seminarium med aktörer, 4 regionalt och 1 nationellt
- Rapport: Djupanalys av 4-6 existerande initiativ, deras styrka, svaghet, möjligheter och begränsningar, samt generella slutsatser.
- inspel till arbetet med nationell livsmedelsstrategi

3. Identifiera behov för fortsatt utveckling
- Förslag till åtgärdsprogram för forskning och utveckling
- Förslag till framtida projektorganisation och finansiering


*Termen livsmedelsstrategi kan betyda mycket olika saker från att vara begränsad till kostfrågor till att omfatta hela livsmedelssystemet och dess stödjande funktioner. Vi använder termen i denna bredare innebörd.

---

Det finns redan en utmärkt sammanställning av regionala strategier publicerad av KSLA, Regionala livsmedelsstrategier av Elvira Forström och Maria Jönsson. Den innefattar dock inte kommunala initiativ eller initiativ utanför det offentliga, förutom vissa regionala initiativ av LRF.