Vi har kommit till den tredje pusselbiten* i diskussionen om hur vi kan föda en växande befolkning, minska svinnet!
Det lustiga med den här är att nästan alla är överens! I alla fall att det är onödigt med matsvinnet. Om det spelar någon större roll för om vi kan föda världens befolkning är kanske en annan femma.
Enligt Naturvårdsverket uppkommer det ungefär en miljon ton matavfall per år i hela kedjan efter jordbruket. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.
125 000 ton mat som levereras till landets livsmedelsbutiker slängs varje år. Frukt och grönt är de varor som dominerar svinnmängderna, och den största mängden frukt och grönt som butikerna slänger kasseras redan innan varorna når butikshyllan. Tomater är den vara som slängs mest, viktmässigt. Kampanjer, väder, säsong eller högtider är några faktorer som påverkar svinnet i butikerna. Som exempel nämns rädslan för att prinskorven ska ta slut under julen, vilket gör att butiken köper in för mycket (Expressen, SLU)
FAO:s rapport Global foodlosses and food waste betonar att det finns stora gap i våra kunskaper om
livsmedelsförlusterna, särskilt i de senare leden. I de rika länderna finns det
största svinnet i konsumentleden, medan i de fattiga länderna sker förluster
mest i odlingsleden och vid lagringen av skördarna.
Uppemot en
tredjedel av all mat som produceras i världen, 1,3 miljarder ton, går till
spillo enligt rapporten, i teorin tillräckligt för att föda en lika stor
befolkning till. Genomsnittskonsumenten i Europa och Nordamerika slänger
ungefär 100 kilo mat per år, medan de i Afrika inte ens slänger 10 kilo, trots
att väldigt få människor i Afrika har kylskåp eller andra lämpliga utrymmen för
att lagra mat.
Redan idag hungrar en miljard människor medan andra slösar. De som hungrar har inte råd att köpa mat och saknar resurser för att själva producera. De kommer knappast få mer att äta för att vi slutar slösa - i alla fall inte inom ramen för en global marknadsekonomi. Lösningen på problemet med svält handlar om rätten till lika möjligheter. Jag föredrar att vända på det: Hunger är ett uttryck för orättvisa. Och vill vi minska svälten är det denna orättvisa vi skall angripa.
Men det är självfallet en bra sak att sluta slösa på mat av många andra skäl, som att minska miljöbelastningen. Och eftersom miljöbelastningen ackumuleras för varje led i kedjan så är det matresterna som bör sparas och förädlas till nya rätter.
Själv tycker jag det är skoj att ta tillvara matrester, det ger ständigt impulser till nya rätter. Tyvärr har vår moderna sk matkultur gjort att vi köper färdiglagad pytt i panna och pizza istället för att använda dem som de matresträtter de egentligen är.
Och sen kan man ju faktiskt spara rätt mycket pengar:
-Ett medelhushåll kan spara runt 5.000 kronor på ett år om man minskar sitt matsvinn. Det betyder motsvarar en hel månads inköp av livsmedel, säger miljöstrategen Anna-Karin Johansson. Om du växlar ut det genom att jobba mindre, dvs inte tjäna de 10 000 kronorna, så har du gott om tid att laga din pytt.
*För att
få fram mer mat kan vi utöka arealerna som vi odlar på och ökaskördarna på de existerande arealerna. Vi kan också minska svinnet i
hela livsmedelskedjan. Andra alternativ är att producera mat på annat sätt
än genom odling, till exempel uthållig jakt och fiske, samlande av växter
och syntetisk mat. Slutligen kan vi ändra kosten, det vill säga byta
grödor till sådana som ger mer mat per ytenhet eller förändra våra matvanor
till sådant som kräver mindre resurser, till exempel äta mindre kött.
Texterna bygger i stor utsträckning på boken Jorden vi äter.
Andras artiklar om matsvinn GP, Slängintematen, attlevadetlevandelivet, DN,Hagainitiativet, SvT, Bondeliv
Andras artiklar om matsvinn GP, Slängintematen, attlevadetlevandelivet, DN,Hagainitiativet, SvT, Bondeliv
No comments:
Post a Comment