Öl, läsk och snacks är värre energibovar än kött

Hur vi processar, distribuerar och lagar mat spelar större roll för energiförbrukningen än om råvarorna är vegetabilier eller animalier. Detta beroende på att livsmedelsindustrin, distributionen och matlagningen tar den absolut största delen av energiförbrukningen. Så kallad "förädlad" mat och dryck står för den största energianvändningen. 

Nedanstående graf visar energiförbrukningen per person i USA:s livsmedelssystem fram till och med konsumenten, dvs alla led från gården till butik.

Som synes är det olika typer av snacks, färdigmat, drycker och bageriprodukter som står för den största enrgiförbrukningen. I kategorien snacks och färdig mat döljer sig allt från chips till pizza och veggoburgare, och det är inte möjlig att sortera ut dem. Men det är värt att notera att:
- en tredjedel av hela energiåtgången utgörs av färdigmat och drycker
- drycker och färdigmat står för dubbla den sammanlagda energiförbrukningen av köttet.
- frukt och grönt av olika slag motsvarar mejeriprodukterna
- spannmål, som, i odling och lagring är energieffektiv och billig, utgör den viktigaste råvaran i en stor del av färdigmaten och dryckerna (majs sirap i läsk, korn till öl, spannmål till sprit, vete och majs till alla möjliga typer av snacks, pasta, pizza osv). Dvs något som är energieffektivt i odling kan i konsumentledet vara ett stort slöseri. 

Tittar man också på vad som händer med maten vid tillagning så blir bilden ännu mer komplex.

De 56 procenten är alltså den energi som redovisas i det första diagrammet. I det andra diagrammet lägger vi till mat som äts i restauranger och liknande och energin som används i hushållen. Den innefattar inte bara energi för tillagning, utan också för kyl och frys, diskmaskin och annat. Här ser vi att:
- Mer än en fjärdedel av all energi i matkedjan används i hushållen.
- 17 procent används i restaurantbranschen (man äter ute mer i USA än i Sverige).

Själva livsmedelssystemet inklusive, distribution och matlagningen spelar en större roll för energiförbrukningen än om vi äter animalier eller vegetabilier. Färska grönsaker förbrukar tex avsevärt mer energi per kalori än bönor och spannmål, men också än animalierna för både odling och hantering av dem är energiintensiv. Det betyder att det också spelar en mindre roll för energiförbrukningen i livsmedelskedjan om odlingen är ekologisk eller konventionell.

Framför allt så är den omfattande livsmedelsförädlingen, kyld och fryst mat stora energislösare. Teoretiskt skulle de kanske kunna spara energi i matlagningsledet, dvs om den redan är lagad så borde inte konsumenterna behöva använda så mycket energi. Men det är oklart om de verkligen gör det då de lagras i energislukande frysar, och mycket sådan mat också slängs.

Transporterna står för en blygsam del av all energiförbrukning, vilket skulle tala för att det inte finns så mycket att hämta i närodlat - vad gäller energi. Men det kan vara en förhastad slutsats, eftersom det närodlade för det mesta - men inte alltid - också betyder mindre industriellt och bearbetat.


Vad som står klart är att många debattörer behöver läsa på bättre.


Källa: Energy Use in the U.S. Food System by Patrick Canning, Ainsley Charles, Sonya Huang, and Karen R Polenske, Economic Research Report No. (ERR-94) 39 pp, March 2010

OBS. Det jag redovisar ovan handlar om energiförbrukning. Energiförbrukningen i livsmedelssystemet är en stor klimatbov, men inte den enda, det finns metangasutsläpp och lustgasutsläpp vilka inte är direkt kopplade till energiförbrukningen. Men det finns andra skäl än klimatskäl till att hålla koll på energislöseriet i vår livsmedelsproduktion.  
DN, UNT, UNT
SR SR2 HD SkD AB SvD SvD2 
Blogg 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17


Uppdatering 24 februari:
På grund av frågor rörande kategorin fryst och färdigmat i statistiken så skrev jag till USDA och frågade och fick nedanstående svar. Fryst och färdigt är således blandade rätter men inte en-ingrediens produkter. Dvs fryst kyckling ingår inte, medan grillad kyckling troligen ingår. Inte fryst broccoli, men wokblandning osv. Det är i linje med de slutsatser jag drog i blogginlägget redan tidigare.

The category that I named 'Snack, frozen, canned...' is very broadly defined. The five largest Industries this expenditure category purchase from are (NAICS in parenthesis):

Snack food manufacturing (31191)
Frozen food manufacturing (31141)
Fruit and vegetable canning, pickling, and drying (31142)
All other food manufacturing (31199)
Seasoning and dressing manufacturing (31194)

Some of these industries also are linked to other expenditure categories. For example, large expenditures on 'Fruit and vegetable canning, pickling, and drying ' are also attributed to the expenditure category 'Processed fruits and vegetables'. As for the single ingredient commodities you mention frozen whole turkeys as an example. This product would be in the 'Poultry products' category. More generally, you can look up product links to NAICS industries at the following web page: http://www.census.gov/eos/www/naics/product_classification/prodclassification.html .

Concerning the broader question about a trend to outsource food preparation to the processing industry, I have not seen an in-depth research report the examines this issue, but it is an important question that needs more research. I do discuss this topic in the following article:

http://webarchives.cdlib.org/wayback.public/UERS_ag_1/20110914000013/http://ers.usda.gov/AmberWaves/September10/Features/EnergyUse.htm)

Uppdatering 5 november 2013:

Jag har nu roat mig med att dela energimängderna från ovanstående rapport med kaloriinnehållet som de olika livsmedlen bidrar med. Vilket då ger relationen mellan insatt energi och den energi vi (i det här fallet amerikanerna) får från att äta just det livsmedlet. Då data är lite olika presenterat skall inte siffrorna ses som exakta. Den största skillnaden är att i kaloritabellerna alla råvaror av en viss grupp redovisas som en enhet, dvs grönsaker och frukt behandlas som en kategori oavsett om de är färska, frysta eller ingår i en färdigrätt. De visar att energiinsatsen är
0,6 gånger kaloriutbytet för oljor och fett
2,5 gånger för socker och sötningsmedel
3,5 gånger för spannmålsprodukter
6,7 gånger för kött
7,7 gånger för mjölkprodukter
8,2 gånger för grönsaker
Det finns en massa osäkerhetsfaktorer och siffrorna inkluderar INTE energin i restauranger eller hem för matlagning, ej heller energin för färdigrätter i affärerna så det egentliga utbytet är SÄMRE. Ta alltså dessa siffror med en nypa salt, och citera dem inte som sanningar med decimaler. Däremot så tror jag att relationerna mellan olika livsmedel är relativt rättvisande. Eftersom det mesta av energin går åt i lagring, förädling och transport och inte i själva jordbruket blir det lätt så att energitäta livsmedel och sådan som inte behöver hanteras i kylkedjor ger ett betydligt bättre utbyte. Socker, oljor och spannmål är både energitäta och enkla att lagra. Den största felkällan är nog för sötningsmedlen, för siffrorna för energiåtgång inkluderar inte läsk, öl och andra drycker, medan energiinnehållet i sockret i läsken finns med som kalorier.

Man kan konstatera att de som äter skräpmat nog energioptimerar kosten. Kanske det faktum att fattiga verkar överkonsumera junk food inte är så orationellt i ett kortsiktigt perspektiv?

Skjut  nu inte budbäraren. Jag känner mig ungefär som Wilbur O. Atwater (du kan ladda ner en intressant artikel om honom här), han som uppfann kalorimätningen av mat. Han konstaterade att två flaskor vin gav dagsbehovet av kalorier. Problemet var att han var aktiv i den religiösa nykterhetsrörelsen och blev utfryst av sina kollegor där.