Mat i förändrat klimat

Vad händer med livsmedelsproduktionen när klimatet blir varmare? Räcker maten till alla? Jag skriver om det i Ekolådans veckobrev. Nedan är en något längre version: 

Matpriserna beräknas öka med mellan 0,9 och 3,2 procent per år på grund av klimatförändringarna enligt en nyligen publicerad forskningsartikel. Denna ledde till braskande rubriker i media där framför allt prisökningar på kakao och olivolja togs som exempel på hur framtiden kan te sig. Det är mycket svårt att beräkna hur klimatförändringarna kommer att påverka livsmedelsproduktionen och ännu svårare att beräkna effekten på priset. Marknaden för jordbruksvaror är inte särskilt elastisk utan små förändringar i tillgång kan leda till kraftiga prisändringar. Detta gäller allra mest för grönsaker och frukt som är svåra att lagra. Det är inte ovanligt att sallatsodlare plöjer ner en omgång eller två därför att priset blivit så lågt att det inte lönar sig att skörda. Spekulation påverkar också priserna mycket, särskilt för kakao.

Spannmål som vete, ris och majs är viktigast för den globala livsmedelsförsörjningen och står för knappa hälften av kaloriintaget. Spannmål används också som foder till djur, framför allt kyckling och gris vilket gör att dess bidrag till livsmedelsförsörjningen är ännu större. Knappt en femtedel av spannmålsskörden handlas också globalt. Vete är den gröda som handlas mest. De tre största exportländerna av stod för 64 procent av majsexporten (USA, Argentina och Brasilien), 57 procent av risexporten (Indien, Thailand och Vietnam) och 45 procent av veteexporten (Ryssland, USA och Kanada). Störningar i produktionen eller handeln i några av dessa nyckelområden kan därför få stora effekter, vilket märktes vid Rysslands invasion av Ukraina, trots att Ukraina bara står för en tjugondel av veteexporten. Effekterna blir givetvis störst i fattiga länder med stor import, till exempel Egypten som importerar hälften av allt vete man konsumerar.

Institute for Agriculture Trade Policy (IATP) publicerad nyligen en analys av hur klimatförändringarna kommer att påverka produktionen och handeln med spannmål i världen, samt vilka effekter det kan få på tillgången på mat. Mest bekymmersamt är att produktionen i Afrika sannolikt kommer att drabbas hårdast, särskilt som Afrika också är en kontinent med underskott av livsmedel, en kraftigt ökande befolkning samt många mycket fattiga. Det mesta talar för att produktionen av spannmål, framför allt vete, i de tempererade zonerna kommer att kunna öka i ett varmare klimat, även om man tar hänsyn till ökad frekvens av extremväder. Kanada, Skandinavien och Ryssland kan därför få ökad betydelse som veteleverantörer till resten av världen.

IATP menar att trots klimatförändring kommer det att vara möjligt att förse världens befolkning med livsmedel, men rekommenderar ett antal åtgärder. För att minska riskerna bör självförsörjningsgraden öka, särskilt i folkrika länder med stor nettoimport, som Kina, Egypten, Nigeria och Etiopien. Detta minskar också miljöbelastningen av transporter. Förändrad konsumtion och minskat matsvinn kan också spela en stor roll. Rapporten nämner minskad konsumtion av mat från djur som föds upp på spannmål och ökad konsumtion av grödor som är bättre anpassade till klimatförändringar. Enligt rapporten är det inte bara möjligt utan också nödvändigt att styra jordbruket mot agroekologiska metoder (som ekologisk odling) och bort från den höga användningen av insatsmedel som konstgödsel.  Dessa rekommendationer leder också till att matsystemets egen klimatpåverkan kan minska avsevärt.