Tuesday, 3 May 2011

Grön tillväxt, vilka värderingar förstärker en sådan slogan?

Om vi vill bygga en bättre värld så kan vi inte utnyttja argument som förstärker beteenden som i sig är en del av problemet.

Häromdagen skrev jag ett inlägg på Garden Earth om Talking the Walk, om språket vi använder och vilka värderingar det avslöjar. Vi pratatar om ekosystemtjänster och förstärker därmed synen på naturen som en råvaru och tjänsteresurs för oss, som kan hanteras på ett "ekonomiskt" sätt. dvs vi skall ersätta någon för att se till att vi kan utnyttja de tjänsterna, eller vi skall sätta ett pris på dem så att vi inser vad det kostar att förstöra dem. På samma sätt pratar vi om bio-energi och biomassa på ett sätt som gör att vi jämställer en ros, en ko, en klövervall eller en torvmosse, de är alla bara potentiella leverantörer av energi.

I kväll läste jag en intressant rapport från WWF, Oxfam och Jordens Vänner i  England (eller Storbritannien eller UK eller), Common Cause - the Case for Working with our Cultural Values. Ja i vart fall så har jag läst sammanfattningen (trodde aldrig att jag skulle bli en av de där slöa som bara läser sammanfattningen. Jag har alltid tyckt illa om att skriva sammanfattningar, men motivet att det bara är självupptagna ärthjärnor som bara läser sammanfattningar, där ser man hur det kan gå). Rapporten talar om hur våra värderingar styr hur vi uppfattar budskap, men också hur budskapen påverkar och understödjer värderingar, och hur det på så sätt kan vara rent av negativt att målgruppsanpassa miljöbudskap, eller sociala budskap med skräddarsydda argument som passar en viss målgrupps värderingar, om dessa värderingar i sig är asociala.

Om vi vill sälja in miljöbudskapen till trendkänsliga modelejon, så skall vi tala deras språk. Men om vi gör det så understödjer vi samtidigt värderingar som långsiktigt motverkar det vi vill uppnå - därför att trendkänsligt mode i grund och botten inte går att förena med uthållig utveckling.

Jag undrar hur miljöbudskap till rasister skall låta. "Vill du bevara Sverige svenskt, se till att göra oss oberoende av de muslimska terroristernas olja och avtså från kläder med flamskyddsmedel framställt av afrikanskt antimon, och köp för all del inget av blattarna på torget, deras produkter är fulla av bekämpningsmedel - och för övrigt så borde de åka hem!" Är det värt att minska bensinförbrukningen med sådana argument?

Om vi skall vara relevanta för näringslivet och för Svensson måste vi visa att det "lönar sig" att ta hand om miljön. Och det gör det väl ibland, men ibland gör det det inte alls. Och vi skjuter oss i foten genom att appelera till att folk eller företag skall ändra sitt betende med motivet att det lönar sig. "Det lönar" sig som alltings mått är ju i själva verket det som har skapat mycket av miljöförstöringen. Vi talar inte om för föräldrar att det lönar sig att uppfostra barnen, utan att de har en moralisk skyldighet att göra det, att det kommer ge dem tillfredsställelse eller att de förväntas göra det för att det är deras j-la plikt om de nu nödvändigtvis måste föröka sig. Att klä diskussionen i termer om det lönar sig eller inte, skulle för de flesta te sig absurt. Men det är lika absurt att klä diskussionen om miljön i ekonomiska termer. Och genom att göra det så bekräftar vi och förstärker att det snöda egenintresset är det som styr - och som skall styra - hur smart är det?

På samma sätt förhåller det sig med en slogan för Grön Tillväxt. Dels funkar det högst sannolikt inte som det är tänkt, läs tex om Anthony Giddens i Effekt, mitt eget inlägg Green Economy-a win win win, 
Jakop Dalunde, Osunt
Miljö- och klimatutmaningen kan vändas till en möjlighet för Sverige. Den gröna ekonomins potential visar sig inte minst i att företag - från små till stora, från restaurangbransch till gruv- och mineralnäringen, ser tillväxtmöjligheter i att investera och satsa på miljövänliga varor och tjänster. När världen i allt snabbare takt efterfrågar klimatsmarta och hållbara lösningar är det klokt att satsa på grön tillväxt, som förenar jobb och företagande med klimatansvar. Det ger Sverige konkurrensfördelar och skapar förutsättningar för nya jobb och utveckling i hela landet.
skriver Näringsdepartementet i en rapport. Aandra som skriver liknande: Robert Peterson, Håkan Ericson, Nordiska Rådet (jag tycker nu inte att du behöver läsa alla de där länkarna, men de går till företrädare för olika partier som pratat väl om Grön Tillväxt)

Grön Tillväxt som begrepp lanserades av miljörörelsen för att appelera till de som skrämdes av det tillväxtfientliga, och för att visa att man visst kan kombinera ekonomisk utveckling i form av BNP tillväxt och miljöhänsyn. Men i stort är grön tillväxt en oxymoron, en självmotsägelse, formulerad av någon marknadskommunikatör för att "sälja in" ett budskap. Redan där går det fel.

Om vi vill bygga en bättre värld så kan vi inte utnyttja argument som förstärker beteenden som i sig är en del av problemet.  Vi skall inte motivera folks ändrade beteenden med att "de tjänar på det", eller att "det är coolt att äta ekologiskt" eller "det är fräckt att köra en hybridbil". Det ger lättköpta vinster, men för varje steg fram så tar vi ett steg tillbaks.

3 comments :

Roland Lidén said...

Tack för intressanta tankar1

"Men i stort är grön tillväxt och miljöhänsyn en oxymoron."

Det populära budskapet är enkelt.
Minska våra fotsteg på jorden, tills vi genom att steg för steg minskat vår arbetstid och våra löner så att VI passar till denna planet!

Onödiga prylar förbjuds och de nödiga ska hava en livslängd på 150 år.
Nu återstår bara ett steg!

Det mänskliga steget.

Det stressade kommersiella tävlingsmänniskan ersättes av den förnöjsamma sociala och lekande människan!!!

Suecae Sounds said...

Det är ett väldigt viktigt perspektiv som framkommer här. Hoppas det uppmärksammas mer, framförallt bland gröna.

Thomas Hahn said...

Bra skrivet Gunnar!
Naturligtvis finns utrymme för företag och lönsamhet i ett hållbart samhälle. Hållbara affärer kan växa. Samtidigt måste ohållbara affärer minska i ännu högre takt. Grön tillväxt blir fel för man glömmer att den totala ekonomin mycket väl kan minska. Men fokus bör ligga på omställningen. Alla är överens om att det är viktigt att utveckla nya hållbara investeringar och konsumtion. Men att dessa ska ersätta de gamla och att den totala BNP kanske minskar, det är inte lika populära budskap. Samtidigt bör vi i Steg 3 acceptera att BNP kanske ökar under en 10 årig omställningsfas, ifall det hållbara växer något fortare än det fossila fasas ut, så länge riktningen är klar. Men hållbar tillväxt kan aldrig vara ett mål. Målet är hållbar utveckling, kort och gott.