Saturday 16 May 2020

Att räkna är enkelt - att veta vad man skall räkna är svårare



I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver ett antal lantbrukare, organisationsrepresentanter och forskare (jag refererar här till dem som artikelförfattarna) att det är ofullständiga kalkyler som gör jordbruket till klimatbov. Artikeln har flera förtjänster, men också en hel del brister. Framför allt belyser den att man genom att skära data på olika sätt och ha vissa antaganden kan man få fram mycket skilda resultat. Att räkna är inte svårt, men det är svårt att avgöra vad man skall räkna och hur.

Artikelns inledning pekar på att de officiella klimaträkenskaperna bara tar hänsyn till jordbrukets utsläpp men inte till allt det kol som lantbruket binder i form av skördade grödor, oavsett om de används till livsmedel eller bränsle. Artikelförfattarna menar att utsläppen som bildas av att folk äter maten och omvandlar kolet till koldioxid igen eller genom att förbränna biobränsle i en bil skall räknas som utsläpp av konsumenterna. Med det räknesättet kan svenskt jordbruk mycket väl vara en betydande kolsänka som de hävdar. Man gör dock totalt avsteg från hur klimatrapporteringen är uppbyggd och den skillnad som FN:s klimatpanel gör mellan det biologiska kol som cirkulerar mellan växter och djur och fossilt kol samt kol från biologiska förråd som frigörs vid exempelvis avskogning, jorderosion eller torvbrytning. Deras räknestycke har ett visst intresse även om jag tycker principen är tveksam. De har också fått mothugg.

Däremot belyser de en märkvärdig skillnad i resonemang vad gäller synen på produktion av mat jämfört med produktionen av biobränsle. När jordbruk eller skogsbruk producerar råvaror till biobränsle brukar förbränningen av dessa diskuteras som en motsvarande minskning av de fossila bränslena, men om råvarorna används till mat sker ingen motsvarande minskning av utsläppen trots att de också förbränns i våra kroppar. Det är faktiskt svårt att se hur man kan vidmakthålla denna skillnad i längden. I mitt tycke är dock den logiska slutsatsen att man skall sluta diskutera biobränslen som något som ersätter fossila bränslen. Att man inte räknar deras direkta utsläpp vid förbränning är gott nog. Att samtidigt räkna in besparing av fossila bränslen innebär en dubbelräkning.
*
Av de fyra punkter som artikelförfattarna presenterar är det lätt att hålla med om de tre första: Vi bör övergå till fossilfri drift av lantbrukets maskiner, vi bör vidareutveckla metoder som spar drivmedel och vi bör binda ännu mer kol genom bättre brukande av jordarna.  Den fjärde punkten som de tar upp är att ”vi bör värna fotosyntesens raketbränslen: kväve, kalium och fosfor”, dvs det som till vardags kallas konstgödsel. Det finns starka incitament för lantbrukare att använda konstgödsel eftersom en ökad giva, inom rimliga gränser, leder till ökade skördar vilkas värde överstiger kostnaden för konstgödseln. Men artikeln hävdar också att det binds cirka åtta gånger mer energi och växthusgaser än vad produktionen av konstgödsel använder och ger upphov till. Stämmer det?

En förutsättning för den slutsatsen är det inledande resonemanget om att allt kol som finns i jordbrukets skördade produkter anses vara bundet. Det är, som diskuterats ovan, ett minst sagt kontroversiellt synsätt. Men låt oss köra på det, stämmer resonemanget då? Precis som med det mesta andra beror det på hur man räknar, vad man räknar och vad man inte räknar. Underlaget för påståendet finns i rapporten Svenska jordbrukets klimatpåverkan. Kvävegödsel är den viktigaste och mest använda formen konstgödsel och har både den största klimatpåverkan och den största påverkan på skörden. Från rapporten kan man, med stor möda, finna stöd för påståendet att kvävegödseln bidrar till att binda åtta gånger mer kol i skörden än de utsläpp som orsakas av produktionen och användningen av kvävegödseln. Men siffran får tas med en stor nypa gödsel.

Först bygger den på att så kallad klimatcertifierad kvävegödsel används, vilket inte är den genomsnittliga kvävegödsel som används i Sverige. Den genomsnittliga gödseln inom EU släpper ut 2,5 gånger mer. Men utsläppssiffrorna för konstgödseln är inte kompletta. Senare tids forskning visar på mycket större utsläpp från ammoniakframställningen än som tidigare beräknats. Ammoniak är råvara i produktionen. Rimligtvis borde det stora läckaget av metan från naturgasutvinningen också belasta konstgödseltillverkningen och inte bara de direkta utsläppen från produktionen i fabriken. Transporterna och spridningen av gödseln tas heller inte med i beräkningarna. Sammantaget betyder det att siffrorna för utsläpp från konstgödsel fram till åkern är för låga i beräkningarna. 
Sedan kommer vi till det som händer med konstgödseln när den sprids på åker. Där bygger beräkningarna på IPCC:s omräkningsfaktorer där en viss mängd N i konstgödsel anses resultera i ett visst utsläpp av lustgas. Men forskningen visar tydligt att utsläppen av lustgas per kg kväve istället ökar med ökad giva. Den ökade tillförseln av kväve från konstgödsel i hela livsmedelssystemet leder också till ökade utsläpp av lustgas från djurens gödsel och från avlopps- och avfallshantering. En mycket stor del av utsläppen som anses komma från mark är ett resultat av den ökade kvävetillförseln

De totala lustgasutsläppen orsakade av kvävegödseln är därför betydligt större än de omräkningsfaktorer som används. Det är omöjligt att ange en säker siffra men en rimlig uppskattning är att lustgasutsläppen i hela kedjan orsakad av kvävegödslingen är minst dubbelt så stor och kanske uppemot tre gånger så stor som den omräkningsfaktor som artikelförfattarna använt for sina beräkningar.

Sammantaget bygger påståendena att kvävegödseln är ”klimatsmart” på ett tvivelaktigt beräkningssätt där allt kol som binds i skörden räknas som infångat kol och på en ofullständig analys av alla utsläpp som hör till hela kedjan av konstgödsel och kvävekaskaden i livsmedelssystemet.

Tvärtom så är konstgödselns effekter i alla led sannolikt den största källan till växthusgasutsläpp i det svenska jordbruket, utöver de andra miljöproblem som den också orsakar. Att minska användningen av konstgödsel är det enklaste sättet att minska jordbrukets miljöpåverkan.

9 comments:

Anonymous said...

En liten kommentar om en liten detalj: Biobränslen ersätter fossila bränslen, men de dubbelräknas inte. De fossila kolutsläppen + andra växthusgaser från produktionen och distributionen av biobränslen inkluderas i deras utsläpp, medan utsläppen av biogent kol vid förbränningen inte räknas (eftersom detta kol befanns sig i atmosfären för bara en kort tid sedan). De jämförs sedan med de totala utsläppen från det fossila bränsle de ersätter och man har alltså sparat X g CO2e per använd energienhet. Detta innebär ingen dubbelräkning.

Gunnar Rundgren said...

Jo det innebär en dubbelräkning eftersom man dels inte räknar med utsläppen som de medför (vilket är helt ok) och sedan resonerar som att de minskar utsläpp - trots att de inte minskar utsläpp. Lika litet som att en elbil minskar utsläpp.

Anonymous said...

Men så räknar man ju inte, var har du fått den missuppfattningen ifrån? Man räknar deras utsläpp. Punkt!

Se t.ex. energimyndighetens årliga sammanställning, se Naturvårdsverkets årliga sammanställning.

Gunnar Rundgren said...

Man räknar inte utsläppen av koldioxod vid förbränning av biobränslen (man kanske lustgasen?). I klimatrapporteringen räknar man inte heller att de ersätter fossila bränslen annat än indirekt (om användningen av fossila bränslen faktiskt minskar).

Anonymous said...

Man räknar inte utsläppen av biogen koldioxid. vilket är helt korrekt - de bidrar inte till växthuseffekten. Däremot räknar man lustgas, metan, utsläpp från fossila insatsvaror, utsläpp från insatt el etc.

Det är naturligtvis även helt korrekt att uttrycka sig som att biobränslen har minskat utsläppen med x ton år 2019, genom att vi ersatt Y ton fossila drivmedel med biobaserade som bara släpper ut 10 % av de växthuspåverkande gaser som fossila bränslen med samma energimängd gör. Men det blir inte en minuspost i räkningarna av detta, de växthuspåverkande utsläppen från biobränslen noteras fortfarande. Det enda som minskar utsläppen i räkningarna är ökad andel m.l.m permanent biomassa - t.ex. genom att virkesförrådet eller torvförrådet ökar, eller om vi storskaligt skulle satsa på biokol elelr CCS

Gunnar Rundgren said...

Ja det är alltså det senare som blir dubbelräkning i mitt tycke. Jag utvecklar det här: https://tradgardenjorden.blogspot.com/2020/03/skogen-och-klimatet-lat-den-sta-eller.html

Anonymous said...

Att man gräver ner kol i underjorden eller binder kol i växande biomassa som får stå kvar (inte i evinnerliga tider, men tillräckligt länge för att påverka den akuta situationen) innebär en defacto-minskning som inte har ett dugg att göra med det faktum att fossil energi som ersätts med lika stor mängd biogen energi ger lägre växthuspåverkan.

Bloggposten du refererar till gör inte saken klarare, tvärtom. Där resonerar du som om bioenergi vore ett tillskott ovanpå den fossila energin. Så är det inte alls. Sverige har både minskat sin energianvändning med 20 % och dessutom ersatt mer än 50 % av den fossila energin med lågutsäppande bioenergi.

Minskad energianvändning, inbindning och substitution är tre olika saker och redovisas på tre olika sätt i räknandet. Ibland har de kopplingar (eldrift är energieffektivare) men dessa saker redovisas helt separat. Det finns ingen dubbelräkning.

Gunnar Rundgren said...

Biomassa släpper ut koldioxid vid förbränning. Den räknas inte som utsläpp vilket är helt OK enligt mig (men inte enligt vissa andra). Det betyder att man de facto räknat bort dess utsläpp. Om man samtidigt vill framställa det som att samma biomassa också minskar andra utsläpp så har man i mitt tycke räknat av biomassans utsläpp två gånger, dvs dubbelräkning. Det finns ingen automatik i att biomassa ersätter fossila bränslen, lika litet som det finns någon garanti för att en elbil ersätter en fossil bil. Ibland gör de det, ibland inte. Och om energianvändningen totalt sett redan är för hög så är det en klen tröst.

Anonymous said...

Biomassa släpper ut lika mycket koldioxid som de tog upp ur atmosfären och ger alltså inget nettoutsläpp. Det betyder inte att man "räknar bort" något utsläpp - det sker inget nettoutsläpp. Den som hävdar något annat är helt ute och cyklar. Däremot sker en del utsläpp av växthusgaser vid odling, skörd, transport och processande av biomassa. Dessa utsläpp räknas natturligtvis som utsläpp. En gång, inte dubbelt.


Att samma biomassa ersätter fossila bränslen ger inte ett minusutsläpp i räkningen - det sker alltså ingen dubbelräkning. Däremot minskar de totala utsläppen, eftersom en hel del fossil energi helt enkelt inte används.

Det är helt analogt med att naturgas minskar utsläppen när den ersätter kol, eftersom naturgas (inkl metanläckage) ger totalt sett lite lägre utsläpp än kol per energienhet, eller kärnkraft jfrt med kolkraft, för att ta ett annat exempel.

Teoretiskt finns det naturligtvis möjlighet att biomassans energi skulle kunna tillkomma utöver den fossila energianvändningen - men så sker inte i praktiken. Sverige har som sagt ersatt mer än 50 % av den fossila energin med förnybar energi - och dessutom minskat den totala energianvändningen med 20 %.

Så släpp de hypotetiska funderingarna och gör som du brukar - titta på empirin!