Livsmedelsverket är vilse i spenaten

En sallad av tomat, gurka, sockerärtor, babyspenat och kokta linser förs fram av Livsmedelsverket (i ett inlägg som verket delade på facebook 20 dec 2019)som en riktig hälsosallad.

Om vi tänker oss att man klämmer i sig 500 gram av denna hälsosallad per dag, dvs den mängd grönsaker som det statliga verket anser att vi bör äta varje dag, får en ung kvinna genom detta minst hälften av dagsbehovet av fiber, vitamin A, vitamin C, vitamin K, vitamin B6 och folat. Däremot får hon endast 10 procent av dagsbehovet av kalorier, och mindre än 30 procent av proteinbehovet trots att man pimpat salladen med linser. Man får nästan inget fett och inget vitamin D och vitamin B12. Hälsosalladen är hyfsat nyttig, men inte ens förstärkt med baljväxter ger den fullgod kost. Myndigheten borde göra det tydligt. 

Är den då miljövänlig? Inte alls. Denna tid på året kommer tomater från Nederländerna, Gurka från Spanien, babyspenat från Italien, sockerärtor från Kenya och kokta linser kommer från Italien. För att avgöra miljöpåverkan har jag jämfört utbudet i handeln med den mest heltäckande kartläggningen av grönsakers miljöpåverkan, Environmental impacts of vegetables consumption in the UK, av Angelina Frankowska mfl från Manchesteruniversitetet publicerad i Science of the Total Environment 2019.

Sockerärtorna är miljövärstingar som flygfraktas från Kenya. Även de andra ingredienserna släpper ut en hel del växthusgaser. Ett halvt kilo hälsosallad om dagen orsakar enligt dessa beräkningar utsläpp på 570 kg koldioxidekvivalenter om året, långt mer än alla mejeriprodukter som genomsnittskonsumenten får i sig. Men de verkliga utsläppen blir högre: För att få i sig 500 gram sallad kommer en genomsnittlig konsument behöva köpa avsevärt mycket mer salladsråvara eftersom hushållssvinnet på dessa produkter är mycket högt. Låt oss vara försiktiga och anta att en femtedel slängs, då behöver man köpa 625 gram råvaror för att få 500 gram sallad att äta. Då växer utsläppen till över 700 kg koldioxidekvivalenter per år. 

Grödor som tomater, spenat och gurka har ofta resthalter av kemiska bekämpningsmedel. I EU:s kontrollprogram för bekämpningsmedel 2017 hade en tredjedel av tomaterna rester av flera olika kemiska bekämpningsmedel och fem procent av dem hade rester av fem eller fler kemiska bekämpningsmedel. För gurka var andelen prover med flera bekämpningsmedel ännu högre.

Odlingarna i Spanien använder enorma mängder plast. Det största produktionsområdet i Almería har världens högsta koncentration av växthus och brukar att kallas för Plasthavet. Man har också svår vattenbrist som kraftigt förvärras av de mycket vattenkrävande grönsaksodlingarna, där man använder i genomsnitt en kubikmeter vatten per kvadratmeter växthusyta. Utöver det är de sociala förhållandena för de migrantarbetare som gör det mesta av arbetet bedrövliga.

Plasthavet i Almeria

Som om inte allt detta är besvärligt nog, kostnaden för den nyttiga salladen är inte rimlig för de som tjänar mindre än Livsmedelsverkets tjänstepersoner.  Med dagens priser skulle kostnaden vara 28 000 kronor om året för den dagliga grönsaksdosen. Konsumentverket anser att 31 000 kronor skall räcka för en ung kvinnas totala årskonsumtion av livsmedel. Så det blir inte många kronor för att få i sig allt det som fattas. 

Som synes är alla ingredienserna i salladen importerade. Genom någon pervers logik har Livsmedelsverket i den nationella livsmedelsstrategin ett tydligt uppdrag att stödja export av svenska livsmedel, men inget motsvarande uppdrag att stödja den svenska produktionen. Även om det är litet trixigare skulle det givetvis gå alldeles utmärkt att komponera en svenskodlad sallad med lägre miljöpåverkan och lägre pris.

Livsmedelsverket sviker miljön, det svenska jordbruket och de som har det dåligt ställt med sina dåligt genomtänkta råd.