Hur farligt är egentligen rött kött?

Det förefaller som att de som vill visa på den stora vådan av konsumtion av rött kött har väldigt lite på fötterna.

Återigen publiceras en artikel (SvD i torsdags Fredrik Hedenus, Liselotte Schäfer Elinder och Stefan Wirsenius ) som hävdar att det finns vetenskapliga bevis för att en minskning av köttkonsumtionen skulle vara bra för hälsan. Den hänvisar till den brittiska forskningsartikeln "Modelling the health impact of environmentally sustainable dietary scenarios in the UK" av P Scarborough m.fl. 

Om man läser den forskningsartikeln så ser man för det första att den bygger på rent modellerande, dvs man har inte mätt faktiska effekter av kostförändringar. För det andra grundar sig forskningen på att man jämfört den genomsnittliga brittiska kosten (som är välkänt dålig...) med tre idealiserade kostscenario. I artikeln i Svenska Dagbladet säger man att: "en kost med halverad kött- och mjölkkonsumtion och ökat intag av bönor och grönsaker leda till en väsentlig förbättring av folkhälsan. Omräknat till svenska förhållanden skulle en sådan kost förebygga 5 600 förtida dödsfall årligen i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar."

Bortsett från att studien gällde ökat intag av frukt, grönsaker och spannmål och inte grönsaker och bönor som man skriver i tidningen så är essensen i denna kost att folk äter mycket mer grönsaker och inte att de äter mindre kött -  nästan hela hälsoeffekten handlar om det ökade intaget av grönsaker. Om man modellerat en kost där de äter mer grönsaker och lika mycket kött, men mindre skräpmat skulle resultatet vara ungefär detsamma. Artikelförfattarna skriver själva uttryckligen att deras studie inte visar hälsoeffekterna av minskad köttkonsumtion.

Intressant nog skriver forskarna också: "A particular limitation to this analysis is that it does not take account of the health effects of nutrient deficiencies that may result from a reduction in meat and dairy consumption. An indepth report on the micro-nutritional challenges of reducing meat and dairy consumption in the UK suggested that deficiency in zinc, calcium, iodine, vitamin B12 and riboflavin are likely to increase, unless met with public health advice on alternative dietary sources of these nutrients." Man kan ju undra varför man överhuvudtaget gör en studie som handlar om kostförändringars effekt på hälsa utan att ta hänsyn till eventuella hälsoeffekter av de minskade intaget av de näringsämnen för vilka animaliska livsmedel är viktiga. 

Om detta är den bästa forskning man kan referera för att bevisa tesen om att minskad köttkonsumtion är väsentligt för folkhälsan, då kan man med verkligen undra hur det förhåller sig.



EAT Lancet kommissionen gjorde samma tveksamma koppling mellan minskad köttkonsumtion och ökad konsumtion av frukt och grönt och mjölk för att visa på hälsofördelar* med att minska animaliekonsumtionen. De jämför också med en existerande skräpkost och bygger sina påståenden på databasen Global Burden of Disease.   

Enligt den databasen är det 10 gånger så stor risk för ökad dödlighet av att äta för lite protein än av att äta rött kött, och dödligheten ökar fyra gånger mer av för liten mjölkkonsumtion än av konsumtion av rött kött. I själva verket är konsumtion av rött kött en av de faktorer med allra minst effekt på dödlighet av de hundratals faktorerna som finns i databasen. 

Av de 30 miljoner extra dödsfall som listas står kosten för ungefär 11 miljoner. Och av dessa 11 miljoner står konsumtionen av rött kött för 31 000. Knappast alarmerande. Den kost som EAT förespråkar påstås kunna minska dödligheten med cirka 2 miljoner döda, men av dessa 2 miljoner är det bara 1,5 % som har att göra med minskad konsumtion av rött kött. Resten beror på hälsoeffekter av ökad grönsakskonsumtion, ökat fiberintag och minskat energiintag ( dvs minskad övervikt).


Forskning tyder på en trolig viss ökad risk för tjock och ändtarmscancer vid intag av 100 g per dag, dvs ungefär som svensk genomsnitt, detta är inkluderat i de siffror som redovisas ovan. Men det är på inget sätt en avgörande faktor och intag av mjölk minskar risken med ungefär samma säkerhet. Som de flesta vet är det mycket svårt att uttala sig säkert om enskilda livsmedels hälsoeffekter, utan det är snarast kostmönster som avgör hälsoeffekterna. I de Nordiska näringsrekommendationerna skriver man 

"Kostmönster av västerländsk typ som kännetecknas av hög konsumtion av processat kött och rött kött (det vill säga nötkött, griskött och lamm) och livsmedel med låg halt av essentiella näringsämnen men med stora mängder tillsatt socker och fett (det vill säga livsmedel med hög energitäthet) och hög salthalt är kopplade till negativa hälsoeffekter och kroniska sjukdomar. Det finns även vetenskapliga belägg som tyder på att berednings- och tillverkningsmetoder som innebär långvarig behandling vid mycket höga temperaturer kan bidra till negativa hälso-effekter.**"

Det förefaller som de som som vill visa på stora negativa hälsoeffekter av konsumtion av rött kött har väldigt lite att peka på.

Kött eller grönsaker, det är inte frågan
Olika rekommendationer där man ställer "kött" mot "frukt och grönt" är konstiga ur flera perspektiv. Det finns inget globalt eller historiskt samband mellan minskad köttkonsumtion och ökad konsumtion av grönsaker, tvärtom. Tittar vi på Sverige så har grönsaks- och köttkonsumtionen gått hand i hand tillsammans med vegetabilisk olja och skräpmat, på bekostnad av mjölk, smör och spannmål. Tvärtom så samvarierar båda med ökade inkomster eftersom de är lyxprodukter. Kött och grönsaker är ju heller inte varandras näringsmässiga alternativ, utan är nyttiga på olika sätt . Den stora förändringen i kosten när folk får högre inkomster är att de minskar konsumtionen av spannmål och rotfrukter och ökar konsumtionen av animalier, frukt, grönsaker, socker, vegetabiliska oljor och alkohol. Vid en viss nivå minskar intaget av kött och mejeriprodukter, vilket är fallet i de flesta rika länder idag.




*Media gavs genom slarviga skrivningar uppfattningen att det var att "rädda klimatet"som var grunden för EAT Lancets kostrekommendationer men det var det inte alls vilket framgår om man faktiskt läser rapporten (vilket ingen rapportör verkar ha gjort). Det har också bekräftats av Johan Rockström m.fl. här. 
** Det är en intressant observation som av någon anledning man sällan talar om att: "berednings- och tillverkningsmetoder som innebär långvarig behandling vid mycket höga temperaturer kan bidra till negativa hälso-effekter"