Vem tjänar på proteinskiftet?

Trots att mjölkpriserna är skandalöst låga så går det nästan tio gånger mer pengar till bonden per liter mjölk än det gör med havredryck, trots att havredrycken är mycket dyrare i butiken. De som pratar om proteinskiftet som en affärsmöjlighet för lantbruket vet inte vad de pratar om. Affärsmöjligheterna  finns mest i industrin och inte i lantbruket.

I ett flertal debattartiklar och liknande har det framförts att lantbruket borde läsa av de nya vindarna och ställa om sin produktion till baljväxter eller andra proteingrödor. De kan ge nya affärsmöjligheter. Och visst kan de det. Men bönderna är faktiskt varken korkade eller särskilt konservativa. Det är inte brist på mark eller brist på företagsamhet som gör att svenska bönder inte odlar mer bönor och ärtor, utan det beror helt enkelt på att det inte lönar sig och för att odlingarna är osäkra.

Alldeles bortsett från om det är lätt eller svårt så verkar de som framhåller bönor över kött och havredryck framför mjölk som en affärsmöjlighet för lantbruket inte riktigt förstå lantbrukets ekonomi och att djurproduktionen i ett ekonomiskt perspektiv i första hand kan ses som en form av livsmedelsförädling på gårdarna, där odlade växter omvandlas till något som är mer värt. 

I den rapport om mjölk och vegetabiliska alternativ till mjölk som just publicerats räknar jag på effekten av om man ersatte all svensk mjölkproduktion med en lika stor produktion av havremjölk (som sedan förädlas till olika produkter). Det skulle behövas cirka 190 000 hektar för produktion av havrebas motsvarande de 450 000 hektar som används för mjölkproduktionen. Det betyder att havreodlingen i landet skulle behöva fördubblas och odlingen av raps öka med cirka 20 procent. Samtidigt skulle odlingen av foderspannmål och vall för mjölkproduktionen minska med cirka 450 000 hektar. Denna havrebas ersätter dock inte mjölken fullt ut som livsmedel. Mjölkproduktionen tillför mer energi, fett och protein. Om man kompletterar havrebasen med gula ärtor som protein och ännu mer raps för att ersätta smör, grädde och helfeta mjölkprodukter ökar arealåtgången till cirka 80 procent av mjölkproduktionens.

Effekten på jordbrukets ekonomi skulle bli dramatiska. Med 2016 års priser skulle jordbrukets intäkter från mjölkproduktionen minska med 9 miljarder kronor. Utöver det skulle mer än halva nötköttsuppfödningen försvinna, den omsatte drygt 6 miljarder. Mjölkproduktionen sysselsatte 2016 cirka 8 600 personer, nötköttsuppfödningen 5 000 personer och odlingen av vall (vilken används för både kött och mjölk) 5 600 personer. Hela odlingen av spannmål, oljeväxter och ärtor sysselsatte endast 3 200 personer, och omsatte 6,6 miljarder. Odlingen av spannmål, raps och ärtor för att ersätta mjölken skulle sysselsätta mindre än 1 000 personer, att jämföra med de cirka 15 000 arbetstillfällen som skulle försvinna. Jordbruket skulle således mista stora intäkter och antalet arbetstillfällen skulle minska kraftigt.

Den frigjorda marken (som inte blir så stora arealer som folk tror) skulle givetvis kunna användas för annan inkomstbringande verksamhet, men det är inte alls sannolikt att något skulle ersätta mjölkproduktionens inkomster. Det är ju inte brist på åkermark i Sverige, dvs om det fanns annan odling som vore lönsam så borde den redan ha utvecklats.


Mervärdet i de vegetabiliska proteinprodukterna skapas i livsmedelsindustrin och inte hos bönderna. Trots att mjölkpriserna är skandalöst låga så går det nästan tio gånger mer pengar till bonden per liter mjölk än det gör med havredryck, trots att havredrycken är mycket dyrare i butiken. Det är samma förhållanden för att de sojaprodukter som marknadsförs som köttersättningar.

Hela uträkningen och källorna kan du läsa i rapporten
Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa

Om man tycker att animalieproduktionen är förkastlig så spelar detta resonemang ingen roll, och på det stora hela tycker jag att skapa sysselsättning inte är ett giltigt argument för något. Men när de som pratar om proteinskiftet får det att låta som de korkade bönderna inte förstår hur mycket mer de skulle kunna tjäna är de helt ute och cyklar.