Tuesday, 8 January 2019

Uppåt för kyckling, chips, läsk och tomat, ned för mjölk, äpplen och kokt potatis

Kraftig ökning av konsumtionen av kyckling, växthusgrönsaker, exotiska frukter, läsk och alkohol, en kraftig ökning av processade livsmedel av olika slag samt en ökad konsumtion i största allmänhet. Så kan man beskriva de senaste 57 årens kostförändringar.  

I det förra inlägget gav jag den stora bilden av kostförändringar sedan 1960, som visade att tvärtemot vad många kanske tror så har konsumtionen av vegetabilier ökat kraftigt medan konsumtionen av animalier har legat rätt still, till och med gått ned något. Relativt sett har animaliekonsumtionen minskat rejält eftersom den totala konsumtionen ökat. Det som verkligen hade ökat mycket kraftigt är alkohol och läsk. 

Här tänkte jag ge lite mer detalj.  Källan är fortsatt Jordbruksverkets statistikdatabas och handlar om det som de kallar för "direktkonsumtion"* dvs sådant som hamnar hos konsumenten (det betyder inte att det nödvändigtvis äts upp).  

Låt oss börja med den oglamorösa potatisen. Konsumtionen av "färsk" potatis, dvs rå, obehandlad sådan minskade snabbt under flera årtionden, men har nu planat ut. Däremot har konsumtionen av varjehanda "förädlade potatisprodukter" ökar starkt. Det handlar främst om färdiga pommes frites och chips. Man får också tänka på att 10 kg sådana produkter motsvarar mycket mer potatis eftersom det går bort skal och en hel del vatten i de flesta sådana produkter. Det går exempelvis åt 4 kg potatis till ett kg chips. Enligt Jordbruksverkets statistik över "totalkonsumtion"** motsvarar potatisinnehållet i förädlade produkter 37 kg, vilket gör att totalförbrukningen av potatis är nästan lika stor som 1960. Men att konsumtionen gått mot lyx, mer förädlade och sannolikt mindre nyttiga produkter


Nästa kategori att studera är frukt och grönt. Totalintaget av dessa har fördubblats från 93 kg per person till 183 (då räknas nötter och sylt in). Det gör denna kategori till vinnaren. Men inom kategorin är det stora skillnader. Det som ökat mest är de lättätna och resurskrävande växthusgrönsakerna (ökning med 220 procent) och de exotiska frukterna(upp 430 procent). Rotfrukterna har ökat måttligt och äpplen har minskat kraftigt.



Förändringarna inom spannmålssegmentet är mer svårtydd. Att konsumtionen av bröd (studerar man detaljerna så ser man att ökningen i stor utsträckning är bröd och inte bullar och kakor) har ökat var i alla fall något som förvånade mig. Kanske den famösa kampanjen med brödskivorna trots allt hade en viss effekt?  Att de enklare livsmedlen mjöl och gryn minskat stämmer ju med andra trender, och den som är så gammal som jag är kan ju inte ha undgått att märka ökningen av pasta. Ser man till Jordbruksverkets statistik över totalkonsumtionen ser man att den totala konsumtionen av spannmålsprodukter minskat något.



På mejerisidan är den stora trenden nedgång, framför allt för dryckesmjölk av olika slag samt smör, medan ost och grädde har haft uppåtgående kurvor. Med undantag för den nedgående smörtrenden följer dessa kurvor också en lyxtrend, med en kraftig minskning av den enkla mjölken (inom mjölkkategorin har det dykt upp allt dyrare produkter som kefir, laktosfritt, ekologiskt osv) och en ökning av ost och grädde. På kaloribas har mjölkprodukterna tappat totalt.  






Raketen i köttligan är fågelkött, som i realiteten betyder kyckling, som har ökat med 1340 procent! Beredda charkprodukter har en vikande trend medan frysta köttprodukter (köttbullar) och frysta kötträtter ökade kraftigt under 2000-taler för att sedan minska snabbt. Grisköttet och nötköttet har ökat 50 % mellan 1960 och 2017 men har fluktuerat en hel del upp och ned, mestadels beroende på politik och marknadspriser.  Total har konsumtionen av dessa produkter ökat med 80 procent. Köttprodukter är i rätt stor utsträckning lyxprodukter, men kyckling är idag så billigt att det i princip bara är torkade bönor som ger lika billigt protein som kyckling, så det är kanske svårt att tolka kycklingkonsumtionen i termer av "lyx".





Det är svårt att helt förstå från statistiken hur förändringarna i sammansatta förädlade livsmedel har förändrats. En fryst vara "som innehåller kött" kan sannolikt innehålla alltifrån 5 % kött till 70%. Hur klassas en pizza?



* Jordbruksverkets definition är denna: "Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till privathushåll och storkök samt producenternas hemmaförbrukning."
** "Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion."

No comments :