Passion driver livsmedelsentreprenörer

Gemensamt för de nystartade livsmedelsföretagen är en stark tro på framtiden för svensk livsmedelsproduktion och en passion för produkten.  Hantverksprodukter, få eller inga tillsatser, lokala råvaror, miljövänligt/ekologiskt och snygga förpackningar var nyckelord.

Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industri sett till antal anställda. Det är även Sveriges snabbast växande industrigren. 2010-2014 grundades 732 svenska livsmedelsföretag som fortfarande är aktiva idag. I Livsmedelsföretagens Startuprapport berättar 100 av företagen om hur det har gått, vilka trender man ser, vad det finns för utmaningar och vilka mål man har.

— Nio av tio matentreprenörer vi intervjuade säger att den lokala anknytningen är viktig för deras verksamhet. Det kan gälla allt från företagets identitet och hur man utformar sin marknadsföring till att man använder lokala råvaror och har en stor del av sina kunder i närområdet. Det lokala blir allt viktigare för konsumenterna, och det har startupföretagen verkligen tagit fasta på, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal.

Det främsta skälet till att man startar ett livsmedelsföretag är en stark passion för sin produkt, och det näst vanligaste skälet är att man vill ta fram en ny produkt som inte finns på marknaden. Väldigt få av de nya livsmedelsföretagen svarade att drivkraften var att tjäna pengar. 

Entreprenörernas framtidstro är stark men det finns många utmaningar. De tre största utmaningarna enligt företagarna är att få tillgång till försäljningskanaler, att hitta och anställa rätt kompetens och att förstå och följa livsmedelslagstiftningen.


Det är märkvärdigt hur litet av det som driver dessa entreprenörer och de problem de har som reflekteras i den så kallade livsmedelsstrategin som just nu behandlas i riksdagen. Där talas det mest om internationell konkurrenskraft och export. Strategin säger att man skall se över regelkrånglet med syfte att stärka konkurrenskraften. Vilket betyder att man skall sänka kraven för att göra det lättare att konkurrera med importen eller att exportera. Men de nystartade företagens problem med regelkrångel är av helt annat slag. Den storskaliga och centraliserade strukturen i svensk livsmedelshandel är också ett stort hinder för dessa entreprenörer som inte heller berörs i livsmedelsstrategin.

Livsmedelsstrategin betonar internationell konkurrenskraft, storleksrationalisering och effektivitet. Men den positiva utvecklingen på matmarknaden handlar om passion, innovation, kreativitet, lokalt och ekologiskt. Därför behöver vi en helt annan livsmedelsstrategi än den som föreslagits. Vi har utvecklat ett alternativt förslag som vi presenterade för en tid sedan som som skickats till Näringsdepartementet och Miljö- och Jordbruksutskottet: En strategi för den goda maten.