Jag har just skrivit en längre recension på engelska av boken Standards: Recipes for Reality by Lawrence Busch, The MIT Press, 408 pages.
Lawrence Busch är professor vid Michigan State University
och är en av de få som studerar standarder som samhällelig institution.
Det mest intressanta är Busch
analys av hur standarder har spelat en avgörande roll för det ny-liberala
projektet med en statsapparat som drar sig tillbaks. Samtidigt som företagen
inte vill ha statligt reglerade marknader och förespråkar avreglering och
"fria marknader" så är de skräckslagna för fria marknader där allt
skall förhandlas hela tiden. I stället söker man förutsägbarhet. Modern
produktion är organiserad enligt principerna "lean production",
"outsourcing" och "just-in-time", vilket gör att företagen
är beroende av relativt stabila och effektiva handelskedjor. Och det är där
standarder kommer in. De blir ett sätt att kontrollera kvaliteten i dessa
kedjor. Det är för det mesta de företag som leder kedjorna som också definierar
standarderna.
Även på ett annat område har
standardiseringen varit en del av att staten drar sig tillbaks (nu är det i och
för sig en myt att staten drar sig tillbaks, den växer nästan hela tiden, men
den tar nya roller och lägger sig inte i marknaden så mycket). När man avreglerar
eller konkurrensutsätter offentlig verksamhet uppstår normalt behovet att
standardisera dessa tjänster på ett sätt att antingen medborgaren (som i det
här fallet kallas kunden) eller kommunen/staten vet vad man får.
Standardiseringen är en förutsättning för att omvandla det som tidigare bara
gjordes till en tjänst som kan konkurrensutsättas.
Busch noterar också att tidigare
standardisering främst syftade till att skapa enhetlighet och global
konkurrens, medan senaste decenniernas standardisering ofta används för att
komma undan den globala konkurrensen genom differentiering. Ekologiska
produkter och deras regler är tydliga exempel av det.
Busch diskuterar den ökade
valfriheten som både denna marknadsdifferentiering och de val vi som medborgare
förväntas göra av skola, vård, äldreomsorg, pension, elleverantör mm. Han ser
att den starkt ökar ”transaktionskostnaderna”, dvs det är en massa besvär att
göra alla dessa val, och att det tar mer av vår tid och energi. Han menar också
att denna nya valfrihet främst gynnar de rika. Han menar att de rika inte bara har råd
att köpa de bästa tjänsterna, men också att de har råd att köpa hjälp med att
välja (personal shopper, elmäklare, pensionsrådgivare), att medelklassen klarar
av att göra dessa val, men att de minst välbeställda, minst uppkopplade och
lägst utbildade systematiskt missgynnas.
Busch pekar på att standarder oftast diskuteras som om det är tekniska dokument och att de därför inte är föremål för politiska demokratiska processer när de beslutas, men att detta i kombination med att fler och fler företeelser i samhället regleras av standarder gör att vi förlorar makt över villkoren för våra liv – och att den makten tas över av företag och andra institutioner som utvecklar standarder.
Boken är väl värd att läsa.
No comments:
Post a Comment