var skall vi jobba?

Man kan undra vad som gör det så viktigt att fortsätta minskningen av antalet bönder och öka antalet sysselsatta i att servera oss mat? För det är ju trots allt innebörden både av de underliggande ekonomiska trenderna och den förda politiken.

Jag deltog i en debatt igår på Skafferiet på Berns.Gunnar Lindstedt var där också, han som skrivit Svart Jord. Han talade om hur energiknapphet kommer förändra jordbruket och att vi kanske skulle behöva en miljon människor som sysslar med jordbruk i Sverige. Sådana påståenden drar lätt lite löje.

Jag roade mig denna morgon med att plocka fram data från SCB på sysselsättningen i tre brancher med resultatet nedan. Vi ser att vi nu har mer än en miljon sysselsatta i handel, transport, hotell och restaurang och diverse andra personliga och kulturella tjänster, och bara 70 tusen i jordbruket.

	1993	1998	2003
jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske	90840	81914	71441
handel; transport, magasinering; kommunikation	698631	738079	763316
personliga och kulturella tjänster	229111	260100	282630

Sysselsättningen specifikt i hotell och restaurantbranchen har utvecklats så här:


För USA lyckades jag få fram mer belysande siffror:
9,6 miljoner är sysselsatta i "food services", 1,5 miljoner i livsmedelsindustrin och 15,3 miljoner in dagligvaruhandel jämfört med bara 2 miljoner i jordbruket. 

Man kan undra vad som gör det så viktigt att fortsätta minskningen av antalet bönder och öka antalet sysselsatta i att servera oss mat? Det är särskilt lite ironiskt att fundera över det när man sitter i en debatt på Berns och många av de som deltog är intresserad av högkvalitativ mat. Hur kommer det sig att det är så himla tjusigt att ha flotta restauranger som satsar på de bästa varor och så himla fel att göra det samma i jordbruket? Hur kommer det sig att regeringen stimulerar en sysselsättning i tjänarbrancher och fortsatt driver på "rationalisering" av jordbruket - en förskönande omskrivning för industrialisering. 

Vi har aldrig varit så många människor på jorden och ändå strävar vi efter att färre och färre skall syssla med jordbruk. Vi ersätter mänskligt arbete med maskiner, bekämpningsmedel och konstgödsel. Visst till en viss gräns så har det varit bra. Att hacka upp en åker för hand eller skyffla dynga med grep är ingen sinekur (jag vet, för jag har gjort det). Att bära vatten i kanna är slitigt jämfört med att få den pumpad till fältet. osv. Vi kan och skall ha maskiner i jordbruket, alla behöver inte vara bönder, men det finns helt klart avtagande fördelar med en ständig rationalisering och färre och färre människor - helt bortsett från sysselsättningsresonemang. I djurhållningen är det ju mest uppenbart.

Fler bönder!

Debatten på Skafferiet handlade i stort om jordens livsmedelsförsörjning, och frågan om ekologisk eller konventionellt jordbruk är det som skall föda en växande befolkning. Jag har skrivit mycket om det tidigare och upprepar det inte här. Om du är intresserad kan du läsa:  Mer stolligheter om ekologiskt Rika svälter inte Eller titta på ett föredrag på EPOKs webTV

Krogmoms: bra att någon räknar

Liten uppdatering vad gäller restaurantmomsen.

Vi har räknat på det här visar på den skeva fördelningspolitiska effekten av det hela:
Nästan en fjärdedel (23%) av skattesänkningen skulle alltså gå till den rikaste tiondelen vilket är drygt fem gånger mer än vad som skulle nå den fattigaste tiondelen. Sammanlagt går 29% (eller 1,5 miljarder) till de hushåll på den lägre halvan av inkomststegen medan 71% (eller 3.8 miljarder) tillfaller hushållen på den övre halvan.


De fortsätter:

 Det troliga är alltså att sänkt restaurangmoms på kort sikt har ringa positiva effekter på ekonomin och på lång sikt är ren klasspolitik. Hur det än blir kan man vara säker på att restaurangägarna, en av Sveriges mest kriminella företagargrupper (Stockholms länsstyrelse bedömer t.ex. att 30 % av branschens omsättning är svart och kallar fusket i restaurangbranschen för ”Systemhotande för det svenska samhället”), skrattar hela vägen till banken.

 Linkande tankar har Ann-Helen Meyer von Bremen:

....det är också en bransch som är tyngd av fiffel, svarta pengar, kriminalitet och rätt många utnyttjade människor som slavar i disken, köket och i serveringen till usla löner.Krogbranschen behöver ingen skattesänkning, den behöver en sanering så att de som kör med vita papper slipper den ohederliga konkurrensen.

Mina tidigare inlägg i frågan:

Krogmomsbidrag till de redan rika - och expansion av marknaden (11 april 2011)
Rut, Rot och Rest - Subventioner till rika och uppblåst tillväxt (3 januari 2011)


Andras inlägg:
Kommentar: Sänkt krogmoms mer taktik än jobbpolitik (Dagens Industri 24 augusti)
Resturatörens artiklar om krogmoms