Om Sveriges befolkning skulle försörjas med
inomhusodlade grönsaker, skulle energianvändningen för detta motsvara hela vår
energianvändning. Påståendena att inomhusodlingar eller hydroponiska odlingar
skall föda världen och att de är resursbesparande är grundlösa. En basilika i
kruka är ungefär lika klimatsmart och miljövänlig som en fika på Espresso
House, dvs inte alls.
Jag har nyligen färdigställt en rapport om inomhusodlingar och växthusodlingar av gröna blad. Den presenterades vid ett seminarium 20 februari. Arbetet med rapporten gav mig anledning att ytterligare fördjupa analysen av dessa odlingar.
Det finns några
områden där inomhusodlingarna har staka argument, det gäller främst minskad användning
av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel (som ofta kan minimeras eller helt
uteslutas). Men på andra områden är det svårt att se att de skulle vara
överlägsna frilandsodlingar. Här diskuterar jag deras användning av energi,
mark och vatten. Det skall visa sig att de tre är mycket starkt förbundna.
En enorm energiförbrukning
Inomhusodlingar
och traditionella växthusodlingar använder 30-50 gånger mer energi än
energiinnehållet i de skördade produkterna. Ibland är energiutbytet ännu sämre,
exempelvis för alla inomhusodlares favoritgröda basilika som förbrukar mer än
hundra gånger den energi man får från de eteriska bladen. Detta kan exempelvis
jämföras med energikvoten för bröd, en produkt som i viss mening faktiskt
”föder världen”. I konsumentled har bröd förbrukat ungefär dubbelt så mycket
energi som det innehåller, större delen av energin förbrukas i bageri och
distribution.
Att försörja hela
Sveriges befolkning med inomhusodlade grödor med en energikvot på 30 skulle kräva
hela Sveriges energiproduktion (se beräkning nedan), 370 kWh. Det skall
jämföras med det nuvarande matsystemets totala energiförbrukning som
uppskattade till 34 TWh år 2000, eller jordbrukets energiförbrukning som
uppskattas till cirka 6 TWh år 2018.* På global nivå ser det ännu värre ut,
betydligt mer än hela världens energianvändning skulle användas för att föda
mänskligheten med inomhusodlade grönsaker.
Energibehov Sverige
|
||
antal
människor i Sverige
|
10 120 000
|
|
energibehov
per capita per dag
|
2 300
|
kcal
|
energibehov
MJ per capita per dag
|
9,623
|
MJ
|
Per
år för hela befolkningen
|
35 545 437 400
|
MJ
|
Med
en energikvot på 30
|
1 066 363 122 000
|
MJ
|
=
|
296
|
TWh
|
med
20% svinn
|
370
|
TWh
|
Total
energyanvändning 2017
|
378
|
TWh
|
Detta är givetvis
ett tankeexperiment, för det är helt omöjligt att leva på dessa typer av grödor
— kvantiteten man måste äta för att få i sig den nödvändiga näringen är helt
orimlig, för att inte tala om kostnaden. Men jag har bara tagit det som sägs av
de som marknadsför inomhusodlingar som ett sätt ”att föda världen”, på orden.
Det finns inte tillräckligt med kunskap för att avgöra precis hur det skulle fungera med inomhusodling av stapelgrödor, som vete. Men med tanke på att energin i livsmedel är ett resultat av fotosyntesen som är direkt beroende av ljuset, som i sin tur skapas av energi, finns det inget som direkt tyder på att energikvoten för odling av vete eller potatis skulle vara särskilt mycket bättre än för odling av tomat. Det gör att de påståenden som ibland förs om att inomhusodlingar skulle kunna ”föda världen” är helt utan verklighetsförankring.
Spar inte mark
Utöver att föda
världen brukar det heta att inomhusodlingar spar mark och vatten. Men även här
spelar energianvändningen en stor roll för energiproduktionen kräver både mark
och vatten. Ibland för man fram att man kan använda solenergi för att driva
belysningen i inomhusodlingar, men med tanke på att verkningsgraden på
solceller är ungefär 17 procent och LED lampor har en verkningsgrad på 52 procent
är det lätt att inse att ytan solpaneler måste bli många gånger större än varje
lager i odlingen. En teoretisk beräkning för en 6 meter hög vertikal odling i
Nederländerna visade att den totala solenergin från taket på
odlingen skulle motsvara mindre än 3 procent av odlingens energibehov. Då hade man inte ens tagit hänsyn till
att solinstrålningen på vintern är mycket lägre. På soligare breddgrader kan
solenergin givetvis ge ett större bidrag, men där minskar ju å andra sidan
fördelen med att ha artificiell belysning.
Andra former av energiproduktion kräver också mycket markresurser i form av skog eller åker (om det är bio-energi), vindparker (den nya vindparken utanför Piteå anges vara lika stor som Stockholm), fossila bränslen, gruvor (uran), vattenkraftsdammar (de reglerade sjöarna och kraftverksdammarna upptar en nästan lika stor yta som all åkermark i Sverige), kraftledningar osv. Det därför saknas grund för antagandet att man sparar mark genom att ersätta mark med ökad energianvändning, det mesta tala för motsatsen. För den typ av produktion som är aktuell för inomhusodling (lyxgrönsaker) är inte brist på mark ett verkligt problem ens globalt, och i Sverige har vi lagt igen en tredjedel av all åkermark under 1900-talet. Mark i staden kan heller inte jämföras med åkermark. I staden finns massor av infrastruktur och resurser vilket gör att varje kvadratmeter stadsmark förbrukar mycket mer resurser än en kvadratmeter åkermark. Mark i staden kostar också i storleksordningen tusen gånger mer.
och inte heller vatten
Liknande
förhållanden gäller vattnet, det går åt stora mängder vatten för att producera
energi. Det saknas systematiska undersökningar av energiproduktionens
vattenanvändning i Sverige, men enligt SCBs statistik använder
energiproduktionen i Sverige mer än dubbelt så mycket vatten än hela jordbruket. Om man skulle räkna med de stora mängder
vatten som ”används” i vattenkraften skulle siffran vara många gånger högre. Vattenfall uppger att vattenförbrukningen per kWh kärnkraft
levererad till kunderna är 6 liter. Denna siffra inkluderar inte de enorma
mängder kylvatten som används vilken är fyra gånger större än all annan
vattenförbrukning (i Sverige är detta havsvatten, medan det i flera andra
länder är flodvatten). Fortum anger att deras energiproduktion gör av med cirka 20
liter vatten per kWh.
Vattenförbrukningen för energiproduktionen är därför betydligt större än
förbrukningen i odlingarna. Det går
också åt avsevärda mängder vatten i raffinaderierna och i utvinningen
av naturgas med fracking. Naturgas används i sin tur för produktion av
konstgödsel.
Inomhus odlingar använder också oftast kommunalt vatten. Energi- och resursförbrukning är mycket hög för kommunalt vattnet jämfört med bevattningsvatten. Överlag är det mycket tveksamt om man kan jämföra kommunalt vatten med bevattning från ytvatten, lika litet som man kan jämföra mark i en storstad med åkermark. Ännu värre blir det när man jämför användning av kommunalt vatten med regn. I de flesta påståenden om hur mycket vatten man spar med inomhusodlingar har man antingen räknat med att grödorna på friland är helt beroende av konstbevattning, dvs att odlingarna sker i en öken eller så räknar man med regn, vilket på inget sätt är jämförbart med kommunalt vatten.
Under svenska förhållanden utgör den naturliga nederbörden den huvudsakliga vattenförsörjning till grödorna, och konstbevattning är endaste ett komplement. På det stora hela står jordbruket för bara några procent av vattenförbrukningen i Sverige, så att en viss metod använder mer eller mindre vatten är heller inte särskilt viktigt under våra förhållanden. Däremot kan import av produkter från områden som lider av utpräglad vattenbrist vara desto mer problematiskt, vilket ju är fallet med importen från Spanien.
Inomhusodlingar skall jämföras med växthus
Mina resonemang
ovan gäller en jämförelse mellan inomhusodlingar och frilandsodling. Men i
själva verket konkurrerar inomhusodlingarna knappast med dem (ingen odlar
basilika i kruka eller kruksallat på friland) utan med traditionell
växthusodling. Skillnaden i resursförbrukning mellan traditionell växthusodling
och inomhusodling är inte särskilt stor, annat än att man använder konstljus
istället för solljus kompletterat med tillskottsbelysning och uppvärmning i
växthus. Det finns inget som tyder på att moderna inomhusodlingar är överlägsna
moderna växthus, snarare tvärtom.
Blir produkterna bättre?
På seminariet
hävdades det att kvaliteten på de inomhusodlade produkterna är mycket hög. Det
saknas vetenskapliga bevis för det. Om något visar den mycket begränsade
forskningen att en måttlig stress som uppstår i frilandsodlingar på grund av
vind, torka, varierande temperatur mm kan öka halterna av nyttiga ämnen. Vattenhalten
är betydligt högre i de växthusodlade grönsakerna.
Vad gäller smak
och textur är det mycket stor skillnad mellan inomhusodlade och växthusodlade grönsaker
jämfört med frilandsodlade. Frilandsodlad sallat, timjan och basilika smakar väldigt
mycket mer och har högre tuggmotstånd (stjälkarna på frilandsodlade timjan och
basilika blir snabbt vedartad och mindre angenäm att äta). Om sallat utsätts för torka blir den besk.
Inomhusodlingar är
ett av många sätt att producera dyra lyxprodukter. En basilika i kruka är
ungefär lika klimatsmart och miljövänlig som en fika på Espresso House, det vill
säga inte alls. Därmed inte sagt att det är ett stort problem att folk köper en
basilika i kruka några gånger per år.
* Energiförbrukningssiffror är inte alltid direkt jämförbara. Ibland avser det den förbrukade energin (sekundärenergi) och ibland den energi som använts för att få fram den förbrukade energin (primärenergi), men de siffror som anges här handlar med om storleksordning än exakthet.
3 comments:
Jag måste ha missat något. Varför i helvete skulle man odla inomhus? eller för att uttrycka det på ett annat vis: varför i helvete skulle man bygga ett hus runt trädgårdslandet? Argumentet mot är lätt att hitta, men vilket är argumentet för?
Bra frågor Jan!
Nice Blog! Y.E.S Full Circle is a full-service, tech-based environmental service company, offering Innovative and Sustainable Solutions. Read More click here: Recycling Services Dubai
Post a Comment