Inomhusodlingar spar inte mark och vatten

Om Sveriges befolkning skulle försörjas med inomhusodlade grönsaker, skulle energianvändningen för detta motsvara hela vår energianvändning. Påståendena att inomhusodlingar eller hydroponiska odlingar skall föda världen och att de är resursbesparande är grundlösa. En basilika i kruka är ungefär lika klimatsmart och miljövänlig som en fika på Espresso House, dvs inte alls.

Jag har nyligen färdigställt en rapport om inomhusodlingar och växthusodlingar av gröna blad. Den presenterades vid ett seminarium 20 februari. Arbetet med rapporten gav mig anledning att ytterligare fördjupa analysen av dessa odlingar. 

Det finns några områden där inomhusodlingarna har staka argument, det gäller främst minskad användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel (som ofta kan minimeras eller helt uteslutas). Men på andra områden är det svårt att se att de skulle vara överlägsna frilandsodlingar. Här diskuterar jag deras användning av energi, mark och vatten. Det skall visa sig att de tre är mycket starkt förbundna.

En enorm energiförbrukning

Inomhusodlingar och traditionella växthusodlingar använder 30-50 gånger mer energi än energiinnehållet i de skördade produkterna. Ibland är energiutbytet ännu sämre, exempelvis för alla inomhusodlares favoritgröda basilika som förbrukar mer än hundra gånger den energi man får från de eteriska bladen. Detta kan exempelvis jämföras med energikvoten för bröd, en produkt som i viss mening faktiskt ”föder världen”. I konsumentled har bröd förbrukat ungefär dubbelt så mycket energi som det innehåller, större delen av energin förbrukas i bageri och distribution.

Att försörja hela Sveriges befolkning med inomhusodlade grödor med en energikvot på 30 skulle kräva hela Sveriges energiproduktion (se beräkning nedan), 370 kWh. Det skall jämföras med det nuvarande matsystemets totala energiförbrukning som uppskattade till 34 TWh år 2000, eller jordbrukets energiförbrukning som uppskattas till cirka 6 TWh år 2018.* På global nivå ser det ännu värre ut, betydligt mer än hela världens energianvändning skulle användas för att föda mänskligheten med inomhusodlade grönsaker. 

Energibehov Sverige
antal människor i Sverige	10 120 000
energibehov per capita per dag	2 300	kcal
energibehov MJ per capita per dag	9,623	MJ
Per år för hela befolkningen	35 545 437 400	MJ
Med en energikvot på 30	1 066 363 122 000	MJ
=	296	TWh
med 20% svinn	370	TWh
Total energyanvändning 2017	378	TWh

Detta är givetvis ett tankeexperiment, för det är helt omöjligt att leva på dessa typer av grödor — kvantiteten man måste äta för att få i sig den nödvändiga näringen är helt orimlig, för att inte tala om kostnaden. Men jag har bara tagit det som sägs av de som marknadsför inomhusodlingar som ett sätt ”att föda världen”, på orden.

Det finns inte tillräckligt med kunskap för att avgöra precis hur det skulle fungera med inomhusodling av stapelgrödor, som vete. Men med tanke på att energin i livsmedel är ett resultat av fotosyntesen som är direkt beroende av ljuset, som i sin tur skapas av energi, finns det inget som direkt tyder på att energikvoten för odling av vete eller potatis skulle vara särskilt mycket bättre än för odling av tomat. Det gör att de påståenden som ibland förs om att inomhusodlingar skulle kunna ”föda världen” är helt utan verklighetsförankring.  

Spar inte mark

Utöver att föda världen brukar det heta att inomhusodlingar spar mark och vatten. Men även här spelar energianvändningen en stor roll för energiproduktionen kräver både mark och vatten. Ibland för man fram att man kan använda solenergi för att driva belysningen i inomhusodlingar, men med tanke på att verkningsgraden på solceller är ungefär 17 procent och LED lampor har en verkningsgrad på 52 procent är det lätt att inse att ytan solpaneler måste bli många gånger större än varje lager i odlingen. En teoretisk beräkning för en 6 meter hög vertikal odling i Nederländerna visade att den totala solenergin från taket på odlingen skulle motsvara mindre än 3 procent av odlingens energibehov. Då hade man inte ens tagit hänsyn till att solinstrålningen på vintern är mycket lägre. På soligare breddgrader kan solenergin givetvis ge ett större bidrag, men där minskar ju å andra sidan fördelen med att ha artificiell belysning.

Andra former av energiproduktion kräver också mycket markresurser i form av skog eller åker (om det är bio-energi), vindparker (den nya vindparken utanför Piteå anges vara lika stor som Stockholm), fossila bränslen, gruvor (uran), vattenkraftsdammar (de reglerade sjöarna och kraftverksdammarna upptar en nästan lika stor yta som all åkermark i Sverige), kraftledningar osv. Det därför saknas grund för antagandet att man sparar mark genom att ersätta mark med ökad energianvändning, det mesta tala för motsatsen. För den typ av produktion som är aktuell för inomhusodling (lyxgrönsaker) är inte brist på mark ett verkligt problem ens globalt, och i Sverige har vi lagt igen en tredjedel av all åkermark under 1900-talet. Mark i staden kan heller inte jämföras med åkermark. I staden finns massor av infrastruktur och resurser vilket gör att varje kvadratmeter stadsmark förbrukar mycket mer resurser än en kvadratmeter åkermark. Mark i staden kostar också i storleksordningen tusen gånger mer.

och inte heller vatten

Liknande förhållanden gäller vattnet, det går åt stora mängder vatten för att producera energi. Det saknas systematiska undersökningar av energiproduktionens vattenanvändning i Sverige, men enligt SCBs statistik använder energiproduktionen i Sverige mer än dubbelt så mycket vatten än hela jordbruket. Om man skulle räkna med de stora mängder vatten som ”används” i vattenkraften skulle siffran vara många gånger högre. Vattenfall uppger att vattenförbrukningen per kWh kärnkraft levererad till kunderna är 6 liter. Denna siffra inkluderar inte de enorma mängder kylvatten som används vilken är fyra gånger större än all annan vattenförbrukning (i Sverige är detta havsvatten, medan det i flera andra länder är flodvatten). Fortum anger att deras energiproduktion gör av med cirka 20 liter vatten per kWh. Vattenförbrukningen för energiproduktionen är därför betydligt större än förbrukningen i odlingarna. Det går också åt avsevärda mängder vatten i raffinaderierna och i utvinningen av naturgas med fracking. Naturgas används i sin tur för produktion av konstgödsel. 

Inomhus odlingar använder också oftast kommunalt vatten. Energi- och resursförbrukning är mycket hög för kommunalt vattnet jämfört med bevattningsvatten. Överlag är det mycket tveksamt om man kan jämföra kommunalt vatten med bevattning från ytvatten, lika litet som man kan jämföra mark i en storstad med åkermark. Ännu värre blir det när man jämför användning av kommunalt vatten med regn. I de flesta påståenden om hur mycket vatten man spar med inomhusodlingar har man antingen räknat med att grödorna på friland är helt beroende av konstbevattning, dvs att odlingarna sker i en öken eller så räknar man med regn, vilket på inget sätt är jämförbart med kommunalt vatten.

Under svenska förhållanden utgör den naturliga nederbörden den huvudsakliga vattenförsörjning till grödorna, och konstbevattning är endaste ett komplement.  På det stora hela står jordbruket för bara några procent av vattenförbrukningen i Sverige, så att en viss metod använder mer eller mindre vatten är heller inte särskilt viktigt under våra förhållanden. Däremot kan import av produkter från områden som lider av utpräglad vattenbrist vara desto mer problematiskt, vilket ju är fallet med importen från Spanien.

Inomhusodlingar skall jämföras med växthus

Mina resonemang ovan gäller en jämförelse mellan inomhusodlingar och frilandsodling. Men i själva verket konkurrerar inomhusodlingarna knappast med dem (ingen odlar basilika i kruka eller kruksallat på friland) utan med traditionell växthusodling. Skillnaden i resursförbrukning mellan traditionell växthusodling och inomhusodling är inte särskilt stor, annat än att man använder konstljus istället för solljus kompletterat med tillskottsbelysning och uppvärmning i växthus. Det finns inget som tyder på att moderna inomhusodlingar är överlägsna moderna växthus, snarare tvärtom.

Blir produkterna bättre?

På seminariet hävdades det att kvaliteten på de inomhusodlade produkterna är mycket hög. Det saknas vetenskapliga bevis för det. Om något visar den mycket begränsade forskningen att en måttlig stress som uppstår i frilandsodlingar på grund av vind, torka, varierande temperatur mm kan öka halterna av nyttiga ämnen. Vattenhalten är betydligt högre i de växthusodlade grönsakerna.

Vad gäller smak och textur är det mycket stor skillnad mellan inomhusodlade och växthusodlade grönsaker jämfört med frilandsodlade. Frilandsodlad sallat, timjan och basilika smakar väldigt mycket mer och har högre tuggmotstånd (stjälkarna på frilandsodlade timjan och basilika blir snabbt vedartad och mindre angenäm att äta).  Om sallat utsätts för torka blir den besk.

Inomhusodlingar är ett av många sätt att producera dyra lyxprodukter. En basilika i kruka är ungefär lika klimatsmart och miljövänlig som en fika på Espresso House, det vill säga inte alls. Därmed inte sagt att det är ett stort problem att folk köper en basilika i kruka några gånger per år.

Rapporten i sin helhet (pdf)

* Energiförbrukningssiffror är inte alltid direkt jämförbara. Ibland avser det den förbrukade energin (sekundärenergi) och ibland den energi som använts för att få fram den förbrukade energin (primärenergi), men de siffror som anges här handlar med om storleksordning än exakthet.